Sök
Letar du efter intern information?
Visar 27621-27640 av 49139 träffar
- Forskarnas vädjan i Bryssel om varsamt Östersjöfiske – följ med Östersjöcentrum till Bryssel
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sedan EU:s fiskeripolitik reformerades på 2010-talet har tre av de sju fiskbestånden i Östersjön kollapsat och oroande tecken finns för ytterligare två. Östersjöcentrums forskare och omvärldsanalytiker deltog nyligen i en hearing i EU-parlamentet i Bryssel för att förklara varför politikerna bör vara mer restriktiva när det gäller fiskekvoterna.
- Sedimentbakterier betydelsefulla för omsättningen av fosfor i Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Bakterier kan spela en viktig roll för hur övergödningen av Östersjön utvecklas. Det visar en ny studie, där forskare vid bland annat Stockholms universitet har undersökt hur den fosfor som finns i sedimenten är bunden. Frodiga bakteriesamhällen i havsbottnarna binder fosfor, som annars skulle läcka tillbaka till vattnet, och bakterierna är i sin tur beroende av att bottenlevande djur blandar om sedimenten. Bakterierna i sedimenten har tidigare betraktats främst som katalysatorer, som bryter ner organiskt material när det sjunker till botten. Men nu har forskare upptäckt att de också är ett förråd för fosfor; det är i bakterierna som en stor del av den aktiva organiskt bundna fosforn i sedimenten finns. – Det här är ett nytt sätt att se på bakterierna, som kan ha stor betydelse för vår förståelse för dynamiken i Östersjön och vad vi kan göra för att situationen när det gäller övergödningen ska kunna förbättras, säger Emil Rydin som är forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och försteförfattare till studien.
- Det mesta vi vet om hur havet mår börjar här
Stockholms universitets Östersjöcentrum
En skåpbil full med provtagningsutrustning lämnar Stockholms universitet halv sex på morgonen. Drygt tolv timmar senare är den tillbaka, med hundratals flaskor, burkar och provrör fyllda med vatten från olika platser och djup i Östersjön. Följ med på miljöövervakning till havs.
- En tång-julkalender varje dag fram till jul
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Från den 1 december och fram till julafton kommer Tångbloggen att lägga upp en lucka i sin julkalender, med en ny art eller fakta om tång. Tångbloggen drivs av professor emeritus Lena Kautsky, Östersjöcentrum, tillsammans med Ellen Schagerström, forskare i marinbiologi vid Göteborgs universitet.
- Kommentar: Storsatsningen i regeringens klimatbudget
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Regeringens miljöbudget innehåller en enorm klimatsatsning, på koldioxidinlagring, så kallad bio-CCS (Carbon Capture and Storage). Detta kan få konsekvenser för Östersjön eftersom fullskalig koldioxidinlagring i Sverige endast får ske under havsbotten. Regeringens miljöbudget har fått svidande kritik. Flera förslag ger ökade koldioxidutsläpp. Det tolkas som att miljöministern har ett äss i rockärmen , men ingen har hittat det . Man kan undra om kritikerna egentligen läst budgeten. För det finns en enorm klimatsatsning . Regeringen vill under 2023 binda upp 36 miljarder kronor under en 20-årsperiod för att binda kol. Satsningen kan möjligen förklara en del uttalande som miljöministern gjort, som förbryllat kritikerna. Utbetalningarna på drygt 1,7 miljarder kronor per år börjar dock först 2026. Satsningen syns därför inte i tabellerna. De sträcker sig bara fram till 2025. Budgetmedel kan dock ändå bindas upp genom s k bemyndigande och påföljande avtalsskrivning. Om detta görs begränsas framtida regeringars manöverutrymme. Mer specifikt handlar det om så-kallad bio-CCS (Carbon Capture and Storage). Det vill säga infångning och inlagring av koldioxid, företrädesvis från förbränning av biomassa (inklusive avfall). Satsningen på bio-CCS kan få konsekvenser för Östersjön eftersom fullskalig koldioxidinlagring i Sverige endast får ske under havsbotten . Tanken är att Sverige ska vara först i världen med att statligt reglera hur infångning och lagring av kol ska gå till, och skapa en marknad för det. En sådan satsning föreslogs redan i den budget som den tidigare S-MP regeringen lade fram förra hösten. Pengarna skulle bindas upp vid en så kallad omvänd auktionsförfarande under 2022. Förslaget byggde på en rapport som Energimyndigheten hade tagit fram på uppdrag av regeringen . Satsningen var på en hög nivå: 6 miljarder kronor fram till 2040, eftersom det är en dyr teknik med stora utvecklingskostnader. På förslag av Moderaterna mångdubblade sedan riksdagen satsningen från 6 till 36 miljarder, och sträckte ut tiden från 2040 till 2046 – året efter det att Sverige ska vara fossilfri, eller ha nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Men någon sådan auktion genomfördes inte under 2022. Bland annat behöver de avtal som skrivs efter auktionen klara EU:s regler för statsstöd. Därför återkallar årets budget det bemyndigande som beviljades i förra årets budget och regeringen ber nu riksdagen om ett nytt bemyndigande. Intresset för CCS har länge varit stort i klimatpolitiska kretsar. Det låg till grund för Vattenfalls satsning på kolkraft och kolgruvor i Tyskland i början på 2000-talet , men realiserades inte. I takt med ökande utsläpp framställs CCS allt oftare som en nödvändig del i arbetet att nå målet om att hålla temperaturökningen under 1,5. CCS har dock ifrågasatts för att vara energikrävande, att vara förenade med tekniska, ekonomiska och juridiska utmaningar och att avleda uppmärksamhet från andra säkrare och/eller mer kostnadseffektiva åtgärder. Forskarna vid IPCC har i en särskild rapport om CCS skrivit att: ”This report shows that the potential of CO2 capture and storage is considerable, and the costs for mitigating climate change can be decreased compared to strategies where only other climate change mitigation options are considered.” Men IPCC fortsätter: “The importance of future capture and storage of CO2 for mitigating climate change will depend on a number of factors, including financial incentives provided for deployment, and whether the risks of storage can be successfully managed.” I det svenska förvaltningssystemet är remissrundan viktig för att identifiera och reda ut detaljer. Ingen av de stora svenska miljöorganisationerna yttrade sig över Energimyndighetens rapport, trots att de fanns med på remisslistan . Det gjorde däremot Energiföretagen , som organiserar flertalet av de företag som ska åta sig att binda och lagra kolet. De noterar att det finns en del obesvarade frågor, och vänder de sig mot Energimyndighetens förslag om att de företag som vill ingå avtal med staten ska ha miljötillståndet klart. Miljöprövningen kan ses som ett sätt att minska risken att man offrar en planetär gräns för att klara en annan. Energiföretagen menade att avtal kan skrivas utan miljötillstånd. Detta väcker frågan om det får konsekvenser för en kommande miljöprövning om staten redan har engagerat sig i projektet genom avtal? I höstbudgeten aviserar regeringen satsningar för att få en snabbare och smidigare tillståndsprocess. Regeringen föreslår också att SGU får 40 miljoner kronor för att leta lämpliga lagringsområden i Sverige . Det finns även EU-regler som kan få konsekvenser för CCS. Det finns till exempel ett särskilt direktiv om CCS . Genomgående skapar EU-regler en lägsta-nivå, en jämnbördig spelplan, för olika länder i EU. Det hittills största CCS-projektet i EU har pausats av en domstol i Nederländerna för att en viss EU-miljöskyddsregel inte följts . Satsningar i Sverige måste även godkännas på EU-nivå eftersom de ses som statsstöd, vilket inte får ges hur som helst. Det är förstås viktigt för Östersjön miljö att inte koldioxidhalterna i atmosfären ökar. Vissa forskare spekulerar kring att ändringar i näringsflöden till följd av klimatförändringar kan vara en förklaring till både magra torska och magra sillar. Kontentan av regeringens klimatpolitik, såsom den utläses i statsbudgeten, verkar därför vara att det är OK att öka koldioxidutsläppen på kort sikt med hopp om att kunna fånga in och lagra dem längre fram. Man kan fråga sig om det är klokt att lägga så många klimatpolitiska ägg i samma korg. Den diskussionen återstår att föra. Text: Charles Berkow Läs mer https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/11/stor-satsning-gors-pa-infangning-av-biogen-koldioxid/ https://www.regeringen.se/remisser/2021/12/remiss-av-energimyndighetens-rapport-forsta-andra-tredje-forslag-pa-utformning-av-ett-stodsystem-for-bio-ccs/ https://www.regeringen.se/49676a/contentassets/d232104ea40d4234a5ffde3fe7d48b37/energiforetagen.pdf https://www.energimyndigheten.se/globalassets/nyheter/2021/dnr-2020-23877_rapport-forsta-andra-tredje-forslag-pa-utformning-av-ett-stodsystem-for-bioccs.pdf.pdf https://data.riksdagen.se/fil/994186E7-FE3B-4A07-B7FA-6BA4A0056025 https://historia.vattenfall.se/stories/ut-i-europa/genombrott-i-europa https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2022/november/sgu-kan-fa-nytt-regeringsuppdrag-som-ror-nationell-koldioxidlagring/ https://www.reuters.com/world/europe/dutch-court-says-permits-major-carbon-storage-project-are-uncertain-2022-11-02/ https://www.dn.se/ledare/amanda-sokolnicki-regeringen-slaktar-klimatpolitiken-och-offrar-foretagen/ https://www.expressen.se/ledare/fossilhogern-har-tomt-i-tanken/
- Parlamentariker enades om resolution för en friskare Östersjö
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I en niosidig resolution enades parlamentariker från alla demokratiska länder runt Östersjön om 65 punkter som ska stärka en tryggare, starkare och grönare Östersjöregion. Punkterna sätter mål och pekar på åtgärder där man är överens om att öka insatserna. Men som alltid i en resolution saknas detaljer kring hur och när. Resolutionen är ett resultat från årets konferens med Baltic Sea Parliamentary Conference, BSPC, ett nätverk av parlamentariker från Östersjöländerna, numera förutan Ryssland. BSPC har funnits sedan 1991 och bildades för att främja dialog och utbyte mellan länderna. Nätverket har en styrelse och arbetsgrupper, däribland en som fokuserar på klimat och biologisk mångfald. Det roterande ordförandeskapet hålls nu av Tyskland och årets konferens gick följaktligen av stapeln i Berlin, i tjusiga plenarsalen i Bundestag, det tyska parlamentet. Konferensen behandlade breda hållbarhetsfrågor som demokrati, säkerhet, jämställdhet men hade också fokus på resiliens i det marina systemet. Här lyftes vikten av att Parisavtalet om klimat genomförs och att kustens roll som kolsänka är essentiell för klimatarbetet. Diskussionen rörde också att resiliensen i både kustområden och utsjön måste stärkas, att fler marina områden måste skyddas och att fiskekvoterna måste ner till minst den nivå som forskningen rekommenderar.
- Från håvar till high-tech när framtidens miljövetare undersöker havsmiljön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Kursboken är en sak – verkligheten en annan. I masterkursen Miljövetenskapliga fältstudier får studenterna lära sig hur man praktiskt tar reda på hur havet mår, med både enkla och avancerade metoder. – Vadarbyxor, stövlar eller barfota – ni får välja! Masterstudenterna i miljövetenskap har burit med sig håvar, hinkar och bestämningslitteratur till en av de blåstångsrika klippstränderna vid Askölaboratoriet. Uppgiften är att hitta dräktiga märlkräftor vars ägg och embryon kan användas som en indikator för miljötillståndet i havet. Några av studenterna glider ner i vadarbyxor, andra kavlar upp byxbenen och går barbenta ner i vattnet. De hivar utrustning till varandra, sedan blir det tyst, medan de hukar över vattnet och håvar bland tångruskorna. – Passa på att titta på de vackra små båtsnäckorna också, uppmanar Ann-Kristin Wiklund, forskare och studierektor vid Institutionen för miljövetenskap (ACES) vid Stockholms universitet. – De snäckorna har vi använt i tidigare studier för att undersöka vad giftiga båtbottenfärger ger för skador. Olika stressfaktorer ger olika skador Tidigare på morgonen var studenterna samlade i fältstationens föreläsningssal och fick lära sig om fördelarna och svårigheterna med fältstudier, och om ett av delprogrammen inom miljöövervakningen av Östersjön, på just märlkräftor, som har pågått sedan 1994.
- Havsforskare möter gymnasister under ForskarFredag
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under årets ForskarFredag den 30 september kunde gymnasieklasser stämma träff med olika Östersjöforskare på Skansens Baltic Sea Science Center. Där fick de höra om allt från Östersjöns historia, kemikalier, plankton och fiske. Förutom fakta fick de med sig olika sätt forskare arbetar på, och vilka utmaningar de kämpar med. Hur kan man veta temperaturen för längesen, innan nån kunde mäta den? Maringeolog Richard Gyllencreutz från Institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet frågar en grupp gymnasister i det vackra labbet på Skansens Baltic Sea Science Center. Eleverna kommer med flera förslag och diskussionen är snabbt igång. Efter en stund tar Richard fram en sedimentkärna som nyligen tagits upp från Östersjöns botten, fylld med varvig glaciallera, och berättar vad färgen och tjockleken på lagren säger om kornstorlek, årstid och klimat. Så får eleverna fundera på hur mycket kallare den globala medeltemperaturen var under den senaste istidens maximum, för knappt 20.000 år sedan, jämfört med nu.
- Efterlysning från medborgarprojektet Algforskarsommar 2023
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I årets undersökningar finns ett delprojekt som handlar om att ta reda på när blåstången blir redo att föröka sig längs den långa svenska kusten. Dock saknas ännu så länge rapporter från Bottenhavet. Så ta en tur till stranden om du befinner dig där! Rapporter från medborgarforskare runt om i landet visar att de tidigaste plantorna var mogna redan vid fullmånen 14 april i Öresund. De flesta plantor i söder var mogna i maj och i Stockholmstrakten var den stora leken i juni-fullmånens sken. Nu i början av juli har tången mognat även på djupare platser i Stockholms ytterskärgård. Undersök Bottenhavet Enligt förra årets undersökningar så borde blåstången nu hunnit bli mogen också i Bottenhavet. Så kommer du till en havsstrand någonstans mellan Gräsö och Umeå där det växer blåstång, prova gärna att snitta några förökningstoppar och kolla mognaden. Skicka sedan in en rapport och ett foto. Och glöm inte att berätta var du var. Gärna med både namn och koordinater! Några bra länkar Här finns mer information om projektet och hur man gör . Eller titta på denna YouTube-video där projektledaren Lena Kautsky –Tant Tång– berättar och visar hur man gör. När startar blåstångens förökning hos dig? Regelbundna rapporter från projektet publiceras här , och här är den senaste rapporten om blåstångens förökning Rapport 3, Vecka 27 (4876 Kb) Också dags att kolla livet i tången
- Bottenfaunan i Bottenhavet klarar kommande algblomningar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
En nyligen publicerad doktorsavhandling visar att Östersjöns vitmärlor – nyckelarter i havet – mår bra av att äta cyanobakterier. Detta är en god nyhet eftersom cyanobakterierna väntas öka och sprida sig norrut med de pågående klimatförändringarna. Avhandlingen kunde också visa att miljögifter som väntat överlag påverkar vitmärlorna negativt, och att de som lever i Bottenhavet verkar vara särskilt känsliga för miljögifter.
- Ny rapport sammanfattar kunskapsläget kring grön infrastruktur i vattenmiljöer
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Det finns inga färdiga indikatorer för att mäta och följa upp funktionell grön infrastruktur i hav och sötvatten. Däremot är förutsättningarna goda för att utveckla landskapsindikatorer och på andra sätt möjliggöra en förvaltning av grön infrastruktur i vattenmiljöer. Det konstaterar forskare vid Östersjöcentrum i en ny rapport framtagen för länsstyrelsen.
- Vinternumret av Havsutsikt ute nu!
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I det senaste numret av Havsutsikt skriver Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist en krönika om hur vi arbetar med att förmedla relevant vetenskaplig kunskap till beslutsfattare. Våra forskare Joakim Hansen, Sofia Wikström och Linda Kumblad skriver också om en historisk forskningsexpedition i skärgårdsvikar. Och du kan läsa om torskens supergener, mikrobernas dolda värld och mycket mer! Havsutsikt nr 2/2022 bjuder på mängder av spännande läsning om den senaste havsforskningen! Du bjuds in till jordens äldsta organismer, i mikrobernas värld, som länge varit okänd för oss, du får se hur forskare använder DNA-analys för att kartlägga havets biologiska mångfald och spåra främmande arter och du får ta del av den senaste kunskapen både om torskens supergener och om dess skilda ekotyper.
- Se seminariet om Rachel Carsons liv och gärning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Nu finns inspelningen från seminariet vid Institutionens för miljövetenskap jubileum tillgänglig. Hör om hur miljöforskning bedrivits i marinbiologen Rachel Carsons fotspår sedan publiceringen av hennes bok Tyst vår för 60 år sedan. När Rachel Carsons bok Silent Spring publicerades den 27 september 1962, för 60 år sedan, blev den en katalysator för att göra miljön till en viktig del av det offentliga samtalet. Miljöforskning bedrivs sedan dess i hennes fotspår. Vid kolloquiet med inbjudna talare diskuteras frågorna: Vem var Rachel Carson och varför fick Silent Spring allmänheten att agera? Vilka lärdomar kan vi dra av Silent Spring , som kan hjälpa oss att uppnå en mer hållbar framtid? Från Östersjöcentrum medverkar Gun Rudquist som moderator. Se seminariet på Institutionen för miljövetenskaps hemsida
- Östersjöcentrums kommentar på regeringens höstbudget 2022
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havsmiljöfrågorna är inte i fokus i höstbudgeten, men inga stora nedskärningar görs heller. Dock drabbas havsarbetet av nedskuren miljöövervakning, skriver Östersjöcentrums policychef och omvärldsanalytiker i en kommentar.
- Johan Eklöf och Malin Jonell prisas för Östersjöforskning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjöakutens pris 2022 tilldelas forskarna Johan Eklöf, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, och Malin Jonell, Stockholms Resilienscentrum och Beijerinstitutet, för deras starka forskning om Östersjön. Årets pris delas ut till professorerna Bengt-Owe Jansson och AnnMari Janssons minne, och överräcktes av kronprinsessan Victoria vid Askölaboratoriets 60-årsjubileum. Pionjärerna Bengt-Owe Jansson och AnnMari Jansson var två av de första att bedriva forskning vid Askölaboratoriet, och Bengt-Owe blev 1961 fältstationens första föreståndare. Med anledning av Askölaboratoriets 60-årsjubileum delades Östersjöakutens pris denna gång ut till dessa banbrytande forskares minne. Johan Eklöf disputerade vid Systemekologiska institutionen och är sedan 2018 universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Motiveringen till priset lyder: Tyngdpunkten i Johans forskning är kustekosystemens betydelse för fisket och hur dessa påverkas av människan idag och av framtida klimatförändringar. Liksom Bengt-Owe Jansson har han ett systemekologiskt perspektiv på frågorna och kombinerar fältstudier med mesokosmstudier och modellering. Socio-ekologi och förvaltning av ekosystemtjänster ingår som viktiga komponenter i flera av hans projekt. – Det känns väldigt roligt och också väldigt hedrande att dels få ett pris för sin forskning och dels nämnas i samma sammanhang som en sådan forskningsmässig gigant som Bengt-Owe var, säger Johan Eklöf. Malin Jonell disputerade vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik år 2016 och är nu knuten till Stockholms Resilienscentrum, Stockholms universitet, och Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademin. Motiveringen till hennes pris lyder: Tyngdpunkten i Malins forskning är mänskligt beteende kopplat till konsumtion av fisk, livscykelanalyser och breda analyser av de globala matsystemen. Liksom AnnMari Jansson har hon ett systemekologiskt perspektiv på frågorna och kombinerar ekologi, ekonomi och naturresurshushållning på ett nyskapande sätt i sin forskning. – Det är en fantastiskt stor ära att ha fått det här priset och speciellt roligt när det är till en sådan fantastisk person som AnnMari Jansson, säger Malin Jonell.
- Från visionärt mål till nationella tak för näringstillförsel - faktablad beskriver grunderna i BSAP
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Ett nytt faktablad från Östersjöcentrum beskriver hur den politiska visionen om ett friskt Östersjön opåverkat av övergödning kan uppnås genom de maximalt tillåtna tillförseln för varje avrinningsområde (MAI) och de nationella taken för tillförsel av näringsämnen (NIC). Förra året godkändes en uppdaterad version av HELCOM:s handlingsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, av alla länder runt Östersjön samt av EU. Målet med planen är att återställa det gemensamma havet till ett hälsosamt och motståndskraftigt tillstånd, och en förutsättning för detta är att näringstillförseln minskas avsevärt. Genom BSAP har alla länder kommit överens om att minska sina utsläpp av kväve och fosfor till havet under ett visst tak, vilket ska garantera att Östersjön återgår på sikt upphör att vara påverkat av övergödning.
- Stoppat fiske är det mest effektiva sättet att rädda ålen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I två debattartiklar konstaterar Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing, docent Henrik Svedäng och professor och vetenskaplig ledare Christoph Humborg att Sverige bör följa det Internationella havsforskningsrådet, ICES, rekommendationer om ”noll fångst av ål i alla livsmiljöer”. Havet kan ge oss väldigt mycket, skriver de: Mat, upplevelser och samhörighet med naturen. Men då måste vi anpassa oss till hur mycket havet klarar av att ge.
- Ny studie: Oförutsägbar återhämtning efter syrebrist
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Återhämtningen av de syrefattiga bottnarna i Östersjön kan vara mer oförutsägbar än vad som tidigare uppskattats. Ny forskning visar att förekomsten av syrebrist historiskt sett har varierat snabbt, på grund av en inneboende instabilitet som gör Östersjön särskilt känslig för variationer i klimatet. När Östersjön återhämtar sig och närmar sig BSAP-målet ”opåverkat av övergödning” kan dessa kraftiga variationer i syrebrist återkomma.
- Medborgarforskning om blåstång lyfts i Vetenskapsradion
Stockholms universitets Östersjöcentrum
"Vad har fullmånen med blåstång och medborgarforskning att göra?" Det svarar Vetenskapsradion i P1 på, i ett inslag från 11 maj. Att allmänheten kan hjälpa forskarna att undersöka om blåstångens fortplantning har påverkats av klimatförändringarna, lyfts i ett kort inslag i Vetenskapsradion. Fortplantningen är synkad efter månen och därför kan forskarna bli hjälpta av rapporter som allmänheten samlat in när det är fullmåne. Här kan du höra inslaget Är du intresserad av att ta reda på hur blåstången påverkas av mildare vintrar och tidigare vårar? Bli medborgarforskare! Här hittar du instruktioner: Algforskarsommar 2022
- Intensiv sommar för Levande vikar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Nu är arbetet i full gång inom projekt Levande vikar. Efter två års kartläggningar har åtta vikar längs Svealands kust slutligen valts ut. I samtliga vikar pågår nu intensivt arbete med undersökningar och provtagning. Samtidigt genomförs särskilda fallstudier inom olika områden där forskarna behöver mer kunskap.