Sök
Letar du efter intern information?
Visar 27641-27660 av 49140 träffar
- Intensiv sommar för Levande vikar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Nu är arbetet i full gång inom projekt Levande vikar. Efter två års kartläggningar har åtta vikar längs Svealands kust slutligen valts ut. I samtliga vikar pågår nu intensivt arbete med undersökningar och provtagning. Samtidigt genomförs särskilda fallstudier inom olika områden där forskarna behöver mer kunskap.
- Sommarläsning: Nya numret av Havsutsikt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Doften av hoppkräfta, blåmusslornas försvinnande och att rädda havet med kunskap. Det och mycket mer kan du läsa om i det senaste numret av tidskirften Havsutsikt.
- Se föreläsningar om Östersjöfiskets historiska utveckling
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under en heldag den 24 november 2021, arrangerad av Havsmiljöinstitutet och Stockholms universitets Östersjöcentrum, träffades några av Sveriges fiske- och strömmingsforskare för att diskutera ett historiskt perspektiv på fiske och fiskbestånd längs ostkusten. Nu kan du se filmer från de föreläsningar som gavs under seminariet!
- Östersjöcentrum kritiskt till förslag om fredningsperiod för ålen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna fredningsperiod för ålen infaller inte då mest ål fångas i Sverige. Dessutom framhävs vattenkraftens påverkan mer än fiskets, vilket är missvisande, skriver Östersjöcentrum i ett yttrande till förslaget. I vintras beslutade EU om en skärpning av reglerna för ålfisket. Sedan 2018 ska EU:s medlemsstater införa ett stopp för ålfiske under en period på tre månader. Det är upp till medlemsstaterna att välja den lämpliga perioden för att stoppa ålfisket. Men enligt det senaste beslutet kräver EU nu att fredningstiden infaller under den tid på året då den största lekvandringen av ål sker. Samtidigt har Internationella havsforskningsrådet (ICES) skärpt sina rekommendationer när det gäller ålen. I sitt senaste råd rekommenderar ICES att allt fiske efter ål i alla livsmiljöer och i alla stadier av ålens utveckling ska upphöra. All annan dödlighet orsakad av människan ska minimeras och upphöra där möjligt. Dessvärre följde inte EU-kommissionen ICES rekommendation när man lade sitt förslag om fredningsperioder. Gissningsvis hade kommissionen stämt av med medlemsstaterna och insett att dessa inte skulle acceptera ett tuffare förslag om totalt stopp för allt ålfiske. I Sverige har beslut om ålförvaltningen decentraliserats till Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Därmed behöver inte regeringen ta direkt ansvar för denna heta potatis. Frågan har därför varit hur HaV kommer att agera, givet ICES råd om totalt fiskestopp och EU-beslutet om skärpta regler för när på året länderna ska införa sina fredningsperioder. Nu har HaV gett en indikation. HaV har valt lägga ålfiskestoppet under oktober-december då ålen framför allt lekvandrar förbi Öresund, istället för tidigare på året då ålen vandrar längs ostkusten där de största ålfångsterna görs. HaV:s föreslagna fredningstid skulle därmed infalla under de månader då 35 procent av det svenska ålfiskets totala fångster togs upp (2016-2017), jämfört med en tidigare period på året då 60 procent fiskades upp. Östersjöcentrum har kommenterat HaV:s förslag i ett yttrande ÖC:s synpunkter i sammanfattning är: • Underlagets redovisning av ICES rekommendation är missvisande då det framhäver vattenkraftens påverkan och därmed tonar ner fiskets påverkan. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) uppskattar att svensk vattenkraft dödade cirka 93 ton under 2020. Samma år dödade det svenska ålfisket totalt 195 ton. • Turbindödens betydelse överdrivs samt orsakas i övervägande grad av utsättningar av glasål som har fångats i andra länder och som sedan sätts ut i svenska vatten ovan vattenkraftverken. Denna verksamhet bör upphöra, enligt ICES rekommendation. • HaV har tidigare valt stopperioder utifrån vad som påverkar fisket minst. Detta strider mot syftet med förbuden. Det är oklart på vilket sätt detta är förenligt med HaV:s uppdrag och instruktion enligt Förordning (2011:619) med instruktion för HaV. • Allt kommersiellt ålfiske i havet bör stoppas. Om inte allt ålfiske i havet stoppas bör åtminstone ålfisket i delområde 23 (Öresund) stoppas omgående, i likhet med det som tidigare gjorts längs den svenska västkusten. Stopperioden för kvarvarande kustområde bör förläggas till månaderna augusti-oktober. Det är osannolikt att HaV:s förslag att förlägga fiskeförbudet till oktober-december är förenligt med EU:s beslut. Läs hela yttrandet här Text: Charles Berkow
- Forskarnas varning: Dumpning av förorenat sediment kan sprida ut gifter i ekosystemet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Vid Östersjöcentrums senaste Baltic Breakfast, om dumpning av förorenade muddermassor, berättade forskarna Anna Sobek, professor i miljökemi och Peter Bruce, fil.dr. i miljövetenskap, om hur dumpningen hotar livet i havet. Idag rapporterar Dagens Nyheter, Sveriges radio och TT Nyhetsbyrån om forskningen. I mars i år skrev miljöforskaren Peter Bruce en policy brief för Östersjöcentrum, om de dispenser som ges för dumpning till havs. Policy briefen uppmanar till att hänsyn ska tas till föroreningars potentiella ekologiska effekter på miljön och att risken för spridning av föroreningar från massorna ska beaktas. Läs Östersjöcentrums policy brief här Frukostseminarium om dumpningen av muddermassor Policy briefen baseras på ny kunskap från Peter Bruces avhandling A Deep Dive into Sediments: Exploring approaches to assess environmental risks and achieving environmental goals in management of contaminated sediments in Sweden , 2021. För att ge allmänheten en större chans att kunna ta del av kunskapen, bjöd Östersjöcentrum in till ett seminarium på temat, inom seminarieserien Baltic Breakfast . – Det är viktigt att vi använder gränsvärden som relaterar till risken för ekologiska effekter [...]. Vi behöver också i större utsträckning beakta effekterna på den lokala miljön, inte minst i ljuset av den planerade utbyggnaden av våra kustnära vatten, där dumpningsplatserna ofta är belägna, sa Peter Bruce på Östersjöcentrums Baltic Breakfast. Här kan du ta del av seminariet Allt liv på botten dör
- Strandpromenad under fullmåne i årets Algforskarsommar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I projektet algforskarsommar får allmänheten möjlighet att bidra med ny kunskap om hur algbältet fungerar, vad som händer under ytan i våra svenska kustvatten och jämförelser av hur det ser ut på olika platser i Sverige. I årets upplaga av Algforskarsommar finns en ny uppgift: att gå ut på blåstångspromenad under fullmåne!
- Östersjöcentrums arbete lyfts som gott exempel på kunskapsutbyte
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Kunskapsutbyte mellan marina forskare och beslutsfattare bidrar till välgrundade politiska beslut och hållbar förvaltning av haven. Men vad krävs för att sådant kunskapsutbyte ska bli framgångsrikt? Den frågan har analyserats i en stor internationell studie där Östersjöcentrums arbete lyfts som ett gott exempel.
- Stort Östersjöpris till framstående tyska
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Björn Carlsons allra första Östersjöpris tilldelas professor Maren Voss från Tyskland. Hon får priset på 3 miljoner kronor för sin banbrytande forskning om kvävets betydelse i havet och Östersjön. Stockholms universitet har ledamöter i både stiftelsens nomineringskommitté och styrelse, och har därför ett särskilt intresse för detta pris.
- Kan man ta reda på vad partierna vill göra för Östersjön?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Det är svårt att få reda på vad politikerna vill göra när det gäller Östersjön, skriver Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Gun Rudquist och Ellen Bruno. Efter att ha gått igenom vallöften och hemsidor hittar de ändå några vallöften som rör fiske, övergödning, kemikalier och fysisk exploatering av havet.
- Besked i Almedalen: HaV upphör med ålutsättningar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havs- och vattenmyndigheten upphör med import och utsättningar av glasål i svenska vatten. Det meddelade avdelningschef Mats Svensson under ett seminarium som Östersjöcentrum ordnade i Almedalen. ”Mycket glädjande”, säger fiskforskare Henrik Svedäng.
- Minskat strömmingsfiske kan dämpa spiggvågen längs kusten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Storspiggen har tagit över stora delar av den svenska ostkusten. En av huvudorsakerna är bristen på rovfisk och stor strömming. Att restaurera lekområden för rovfisk och minska strömmingsfisket i utsjön skulle kunna vända trenden, tror forskarna bakom en ny kunskapssammanställning. Övertagandet skedde gradvis. I början av 2000-talet noterade både forskare och svenska kustfiskare allt mer storspigg i centrala Östersjön. Fenomenet började i utsjön och rörde sig med åren allt närmare land, framför allt till områden med mycket skärgård och gott om lekområden för större fisk, såsom i Stockholms skärgård. – Längre söderut, till exempel i Blekinge, hade man länge goda rovfiskbestånd och lite spigg. Men även där ser det nu ut att vara spiggdominerat vid kusten. Detsamma gäller Bottenhavet. I Bottenviken verkar det fortfarande vara relativt små mängder spigg, så där tror vi att situationen är bättre, säger Ulf Bergström, docent i marin biologi på institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua). Brist på rovfisk ger mer spigg Han och sex forskare från SLU Aqua, Stockholms universitet, Nederländerna och Lettland har publicerat en sammanställning av den kunskap som hittills finns om storspiggens utbredning och vad som kan ha orsakat den. Deras slutsats är att storspiggens ökning framför allt tycks bero på tre faktorer: minskat predationstryck från större rovfisk, inklusive stor strömming minskad konkurrens om föda med sill och skarpsill varmare temperatur och mer övergödning, vilket skapar bra förutsättningar för spiggens födosök och lek.
- Analys: Ställningstaganden på Stockholm+50 pinsamma för den svenska regeringen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havet lyste med sin frånvaro under den nyligen genomförda miljökonferensen Stockholm+50, liksom de handfasta förslagen. Men det finns goda förhoppningar om att WTOs kommande ministermöte kan leda till globala begränsningar på subventioner till fisket. Det skriver Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Ellen Bruno och policychef Gun Rudquist i en analys.
- Stor bredd på yrkesmässa om havet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Hur kan man jobba med hav och vatten, och var i samhället behövs personer med marin kunskap? På yrkesmässan om havet den 20 mars träffade över 450 gymnasieelever yrkesfolk inom allt från forskning till förvaltning, folkrörelser och försvar. Publicerad 2025-03-25
- Forskarnas uppmaning: Ekologisk hållbarhet måste sättas främst
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Ekologisk hållbarhet är en förutsättning för både ekonomiska och sociala värden, framhåller forskarna Christoph Humborg och Alf Norkko i en debattartikel med anledning av den pågående havskonferensen i Nice. Policychef Gun Rudquist lyfter betydelsen av biologisk mångfald i haven, och forskaren Linda Kumblad framhåller vikten av att vara uthållig i åtgärdsarbetet. Den här veckan, 9-13 juni, samlas politiska ledare, forskare och representanter för olika organisationer på FNs havskonferens i Nice, Frankrike, för att diskutera vad som kan göras för att haven ska må bättre. Havskonferensen är den tredje i ordningen och fokus är att påskynda åtgärder och mobilisera alla aktörer för att bevara och hållbart använda haven. Östersjöcentrums forskare och experter har kommenterat den pågående konferensen och tillståndet i Östersjön i flera olika medier. Christoph Humborg, vetenskaplig ledare, skriver tillsammans med Alf Norkko, professor i Östersjöforskning vid Tvärminne Zoological Station, Helsingfors universitet, i en debattartikel i Hbl - Hufvudstadsbladet om vikten av att Sveriges och Finlands regeringar prioriterar återskapandet av friskare hav. Om länderna runt Östersjön förvaltar sitt innanhav klokt – skyddar de områden som fortfarande är någorlunda orörda, och återställer de naturvärden som har gått förlorade – finns det goda möjligheter att återfå ett friskt och värdeskapande hav, menar de. – Ekologisk hållbarhet är en förutsättning för både ekonomiska och sociala värden – och detta perspektiv måste sättas främst också i det kortsiktiga beslutsfattandet, skriver de bägge professorerna som tillsammans leder forskningen inom samarbetet CoastClim . Finland och Sverige måste sätta ett friskt hav främst Långsiktigt arbete avgörande Forskaren Linda Kumblad, intervjuas i Sveriges radio P1, om miljötillståndet i Östersjön och om det storskaliga åtgärdsprojektet Levande kust, som genomförts i Björnöfjärden i Stockholms skärgård. Genom en kombination av åtgärder på land och i vattnet lyckades forskarna förbättra miljön betydligt i den tidigare kraftigt övergödda viken. – För att förbättra miljön i Östersjön krävs ett uthålligt åtgärdsarbete – att vi fortsätter genomföra åtgärder som vi vet behövs, konstaterar Linda Kumblad. FN:s havskonferens pågår – vad görs för att rädda Östersjön? Vikten av haven Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist deltog själv i den andra havskonferensen , som hölls 2022 i Lissabon, Portugal. Tillsammans med övriga policyanalytiker har hon också sammanställt Östersjöcentrums synpunkter inför den pågående konferensen. I en intervju i TV4 Nyhetsmorgon berättar hon om den pågående konferensen, om varför det är viktigt med friska hav och hur bottentrålning kan skada miljön. Nyhetsmorgon måndag 9 juni (1 timme och 6 minuter in i programmet.)
- Ny studie: Aluminiumbehandling fungerar bra även på lång sikt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Aluminiumbehandling som övergödningsåtgärd fungerar bra i kustmiljö, även på lång sikt. Det visar en studie av sedimentkärnor tagna i Björnöfjärden i Stockholms skärgård, där den första aluminiumbehandlingen i havet genomfördes för drygt tio år sedan. ”Nu vet vi mer om hur det fungerar i havet – och att det fungerar”, kommenterar Emil Rydin, huvudförfattare till studien.
- Häng med på provfiske med Levande vikar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Kan fiskefredade områden vara en viktig pusselbit för att förvalta och restaurera miljön i våra vikar? Det är grundfrågan i en pågående fallstudie inom projektet Levande vikar. Där undersöks hur fiskeförbud påverkar fiskbestånd, ekosystem och vattenmiljön. Ebba Rosendahl från stiftelsen BalticWaters följde med på provfiske.
- Baltic Breakfast: Så kan fritidsbåtars miljöpåverkan minska
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Fritidsbåtar påverkar havsmiljön på flera olika sätt. Men genom att köra långsamt och försiktigt i grunda känsliga miljöer och byta till pesticidfri båtbottenfärg kan en båtägare minska denna påverkan betydligt, berättade forskarna som deltog i senaste Baltic Breakfast. Publicerad: 2025-05-22. Att fritidsbåtar påverkar miljön kan bland annat ses på bottenvegetationen. Vegetationen är betydligt glesare i grunda områden med mycket båttrafik och i småbåtshamnar, jämfört med referensområden, enligt en kunskapssammanställning av forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. – Vegetationen är viktig livsmiljö för många arter, och kan också påverka miljön genom att binda sediment och näring, och det finns mindre av den där vi kör båt, säger miljöanalytiker Joakim Hansen . Ett sätt som båtarna påverkar vegetationen på är genom att botten rörs upp när en båt körs. Det skapar uppgrumling av partiklar, vilket leder till att mindre solljus når vegetationen på botten. Uppgrumling kan också göra att näring frisätts från botten, vilket kan ha en mer långsiktig påverkan. Undersökningar i fält Under de senaste åren har Joakim Hansen och hans kollegor i projektet Levande vikar undersökt denna typ av påverkan närmare genom att själva köra båt i olika områden och i samband med det genomföra mätningar i vattnet. – Ju större båt och ju kraftfullare motor man har, desto djupare och större blir påverkan, sammanfattar Joakim Hansen. Gyttjiga bottnar grumlas lättare än sandiga bottnar. Det är dock främst grunda områden som påverkas. En liten båt med utombordsmotor (8hk) rör upp botten endast på en meters djup, enligt studien. En större utombordare (100 hk) rör upp botten på cirka två meters djup. Andra studier visar på liknande resultat. Uppgrumling från denna typ av båtar (max 150 hk) upphör vid ungefär 2,5 till 3 meters djup. Större ruffade båtar (440 hk) rör upp botten ner till minst tre meters djup (djupare områden mättes inte under studien). – Båtarnas uppgrumling är stor jämfört med naturlig grumling, konstaterar Joakim Hansen. Vi får en rejäl plym av partiklar efter att man kört förbi med båt. Men den är kortvarig. Inom 30 minuter har det här fallit ner till botten igen. Ofta går det fortare än så.
- Lite mer pengar till miljöövervakning, men långt från tillräckligt – analys av höstbudgeten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Regeringen har lånat pengar vilket ger utrymme för satsningar i årets budget, men de ökningar av anslagen som görs inom miljöområdena, är små och inom få utvalda frågor, skriver Östersjöcentrums policyanalytiker i en analys av höstens budgetproposition. Den 22 september presenterade regeringen sitt förslag på statsbudget för 2026. Propositionen ska förstås godkännas av riksdagen innan den går igenom, men eftersom Tidöpartierna gemensamt står bakom budgetförslaget är det en formsak. Regeringen har pytsat ut innehållet i förväg i omgångar, men det är först nu som helheten kan bedömas. Det samlade reformutrymmet i år är ovanligt stort genom att regeringen lånat upp medel. De stora satsningarna är på försvar, beredskap och skattesänkningar. Klimat- och miljöfrågorna förefaller inte ha prioriterats i budgeten. I budgetproppen redovisas regeringens egen bedömning av huruvida de svenska miljökvalitetsmålen uppnås eller inte. Regeringen skriver: Betydande insatser har genomförts men regeringen bedömer trots det att de inte räcker för att nå miljömålen. [...] Sammantaget bedöms att miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt kommer att uppnås. Tre miljökvalitetsmål bedöms vara nära att uppnås: Frisk luft, Giftfri miljö och Säker strålmiljö. Tolv av miljökvalitetsmålen bedöms inte kunna nås med nuvarande och beslutade styrmedel. Ingen förändring av regeringens bedömning av måluppfyllelsen har gjorts jämfört med förra året. Dessa slutsatser skulle kunna ha hanterats genom omfattande satsningar inom miljöområdena, men de ökningar som gjorts är små och inom få utvalda frågor. Utgiftsområde 20, Klimat, natur och miljö , ökar till nästa år med drygt 3 miljarder kronor till 19,2 miljarder kronor. En stor del av ökningen går till driftstöd för koldioxidinfångning från eldning av biobränslen (cirka 1,7 miljarder). Anslagsposten ”Åtgärder för värdefull natur” får en ökning med nästan en halv miljard kronor, där merparten av pengarna går till åtgärder för att minska vargstammen, skötsel av vandringsleder och nationalparker, genomförandet av naturrestaureringsförordningen, samt våtmarker på jordbruksmark. Anslagen för posten ”Åtgärder för havsmiljön” ökar med ungefär 60 miljoner kronor jämfört med 2025. Merparten av ökningen går till arbete mot övergödning, genom det så kallade Kväveklivet som ger stöd till åtgärder för att minska ammoniakutsläpp till luft, vilket krävs för att Sverige ska uppfylla EU:s takdirektiv. Även utgiftsområde 23, Areella näringar, landsbygd och livsmedel , som täcker bland annat fiske och jordbruk, ökar med 733 miljoner kronor och hamnar på 22,6 miljarder kronor. Förändringen är främst knuten till EU:s gemensamma jordbrukspolitik, bland annat rörande svensk medfinansiering av olika åtgärder, samt insatser för svensk livsmedelsberedskap, bland annat lagringsfrågor. Ökade anslag till myndigheter De myndigheter som på olika sätt är inblandade i havsfrågor får vissa ökningar jämfört med tidigare år. Havs- och vattenmyndigheten får en ökning med närmare 13 miljoner kronor jämfört med 2025 för att kompensera för pris- och löneökningar samt internationellt havsarbete. Det väcker frågan om det kommer finnas utrymme för förstärkt arbete för genomförande av havspropositionen. Kemikalieinspektionen får en ökning med ungefär 33 miljoner kronor. Livsmedelsverkets ökade budget har fokus på beredskaps- och lagringsfrågor. Kustbevakningen får en ökning, men det framgår inte om detta kommer fiskerikontrollen tillgodo. Miljöövervakningen av hav och vatten återställs något genom en välkommen ökning av anslaget till Havs- och vattenmyndigheten, HaV, med 20 miljoner kronor 2026. Enligt HaV:s budgetäskande till regeringen är behoven dock större än så. Kraven från EU på vad som måste övervakas har inte minskat, utan snarare ökat, bland annat genom implementeringen av naturresursförordningen. Viktiga och efterfrågade vattenmiljöåtgärder som har funnits ett tag och som får fortsatt stöd är samordning av lokala vattenvårdsåtgärder, bland annat genom LOVA-programmet. Miljöforskningen som sker via Formas får en liten ökning, både till själva myndigheten och till de sökbara forskningsmedlen. Mer detaljer i regleringsbreven Men budgeten handlar inte bara pengar. Vad som står i löptexterna pekar på vad som prioriteras. I höstbudgeten betonas till exempel att insatserna mot övergödning haft effekt men att mer måste göras. Rörande miljömålet Giftfri miljö, betonas att EU-arbetet är helt avgörande, till exempel genom REACH, och att kunskapen om kombinationseffekter måste öka. Samtidigt nämns övergripande i propositionen att tillståndsprocesser ska snabbas på och förenklas. Om detta leder till sänkta miljökrav vid tillstånd för havsbaserad vindkraft, fiskodlingar, mineralutvinning till havs eller landbaserade verksamheter med havspåverkan, finns förstås risker för att havets miljötillstånd försämras. I diskussioner om fisket lyfts ofta miljötillståndet i havet, så som övergödning, klimatförändring och spridning av farliga ämnen, fram som orsak till den akuta situationen för fiskbestånden. Detta skulle rimligen kunna leda till budgetsatsningar för att förbättra miljösituationen. Visserligen anslås ökade medel till hav och vatten, vilket är värdefullt, men åtgärder på andra miljöområden är otillräckliga, vilket gör att regeringens fiskepolitik kan uppfattas som något motsägelsefull. Det är väl känt att regeringens politik har lett till ökade utsläppen av växthusgaser. Även om budgeten nu presenterats i sin helhet är dess konsekvenser inte helt klara. Detaljer kring anslagsfördelningen till myndigheterna kommer i regleringsbreven närmare jul. Östersjöcentrum fortsätter att följa havsarbetet. Text: Gun Rudquist, policychef, och Ellen Bruno och Charles Berkow, policyanalytiker
- Brunnsviken – ett Östersjön i miniatyr
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Mitt i Kungliga nationalstadsparken ligger Brunnsviken, med bara en tunn förbindelse till resten av innanhavet. En lång historia av mänsklig närvaro har påverkat vattenkvaliteten och därmed förutsättningarna för både människors badlust – och allt liv under ytan. Östersjöcentrums experter ordnade nyligen en guidning av viken, som kan beskrivas som ett Östersjön i miniatyr. Publicerad:2025-09-25. Visserligen diktade Bellman om Brunnsvikens vattensprutande "små najader". Men redan då, i slutet på 1700-talet, var vattnet i Brunnsviken (som då var en insjö) förmodligen inte så aptitligt. På den tiden gjorde staden sig av med avskräde, inklusive invånarnas urin och exkrementer, genom att helt enkelt dumpa det i vattendrag, sjöar och havsvikar, som sakta fylldes igen och förvandlades till stinkande, sjukdomsalstrande träsk. I Hyrkuskens berättelser av August Blanche, som skildrar förhållandena under 1800-talets första hälft, beskriver huvudpersonen Brunnsvikens vatten som stillastående, "der vågen är som grönsoppa och der fisken simmar död mot dyig strand". Rikliga algblomningar och syrebrist på grund av övergödning redan då, alltså. Efter flera koleraepidemier började ett nät av avloppsrör byggas i Stockholm, men någon rening var det till att börja med inte tal om. Ända fram till 1970 släppte Solna stad sitt orenade avloppsvatten rakt ut i Brunnsviken.
- Sverige röstade nej till för höga sillkvoter
Stockholms universitets Östersjöcentrum
EU:s fiskeministrar nobbade på tisdagen kommissionens förslag och beslutade om högre fångstkvoter för sill, torsk och skarpsill i Östersjön nästa år. Kvoten för strömmingen i Bottniska viken sänktes – men inte tillräckligt för att följa EU:s regelverk. "Det är anmärkningsvärt att rådet inte följer den egna lagstiftningen", säger Östersjöcentrums fiskeforskare Sara Söderström.