Sök
Letar du efter intern information?
Visar 27581-27600 av 49139 träffar
- Forskare: Se inte 1980-talet som en referensperiod för Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Bilderna av glada fiskare på 1980-talet som håller enorma torskar, nästan större än de själva, är ikoniska och kontrasteras ofta av bilder på små magra fiskar som fångas i dag. Men denna torskperiod var en speciell tid i Östersjöns historia och bör inte betraktas som ett normaltillstånd, säger forskare som sammanställt och analyserat stora mängder information från det senaste århundradet. Ekosystemet i centrala Östersjön har genomgått stora förändringar under 1900-talet. Variationer i klimatet och mänsklig påverkan, särskilt i form av övergödning och kommersiellt fiske, har tillsammans orsakat en rad regimskiften och en allmän förändring av ekosystemets funktion och näringsvävens struktur. I Östersjön finns naturligt stora variationer när det gäller salthalt och temperatur. Eftersom låg salthalt är stressande för många organismer har dessa variationer traditionellt sett haft en stor inverkan på centrala Östersjöns biota. Under den andra delen av 1900-talet har dock försämrade syreförhållandena i centrala Östersjön fått större inverkan på ekosystemet, till exempel genom att begränsa de områden där torsken kan föröka sig. – Man kan säga att den reglerande faktorn har växlat från salthalt till syre, säger Maciej Tomczak , en av forskarna bakom studien Reference state, structure, regime shifts, and regulatory drivers in acoastal sea over the last century: The Central Baltic Sea case .
- Policy brief: Fortsatta åtgärder på land krävs för att nå de ambitiösa övergödningsmålen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
De senaste decennierna har tillförseln av näring till Östersjön minskat kraftigt. På sikt väntas det leda till förbättringar i havet, men eftersom stora mängder näring lagrats i vattnet och på land tar det tid innan effekter av minskningarna syns. För att leva upp till åtagandena i Baltic Sea Action Plan, och samtidigt förbättra miljön i sjöar och vattendrag, behöver Östersjöländerna fortsätta att vidta åtgärder i det omgivande landområdet som ytterligare minskar tillförseln till Östersjön.
- Baltic Breakfast: Aktiv avlivning och senarelagd flytt kan öka fiskvälfärden
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Vid storskalig trålning efter sill dör nästan alla fiskar redan i trålen, visar forskning, och flera insatser krävs om man ska kunna få till stånd en aktiv skonsam avlivning. Inom vattenbruket kan fiskvälfärden förbättras bland annat genom att laxynglen flyttas från sötvattentanken till kassen i havet senare än vad som är vanligt idag. Detta framkom vid december månads Baltic Breakfast, som fokuserade på fiskvälfärd. Fiskvälfärd är troligen ett obekant begrepp för de flesta. Henrik Sundh, forskare vid Göteborgs universitet, förklarar att det är en beskrivning av livskvalitet hos det enskilda djuret, men att det finns olika perspektiv på begreppet. Vissa betonar djurets känslor, andra djurets beteende – om det har möjlighet att leva ett naturligt liv. Själv är han fokuserad på hur de biologiska funktionerna hos djuret fungerar i omgivningen. Att ha en god hälsa är en del av välfärden, men det är möjligt att ha dålig välfärd utan att ha dålig hälsa. – Men att ha dålig välfärd leder ofta på sikt till dålig hälsa, berättar Henrik Sundh. Går det då att veta hur en fisk mår? Ja, när fisken upplever stress ökar de mätbara halterna av kortisol och adrenalin i kroppen, och det kan på sikt påverka bland annat immunförsvar, metabolism och cirkulation. Odlad lax – speciella utmaningar För att få fisken i vattenbruket – till exempel laxodlingar – att må bra är det grundläggande att försöka efterlikna den naturliga livscykeln. När det gäller Atlantlaxen, som är vanlig i norskt vattenbruk, finns det speciella utmaningar genom att fisken är anadrom i naturen, vilket innebär att den lever både i både söt- och saltvatten. På hösten vandrar stora fiskar upp från havet i vattendragen och lägger ägg och leker. På våren kläcks äggen och fiskynglen lever sedan där i 3–5 år som så kallade parr. När de blivit tillräckligt stora och det är vår förbereder sig fiskarna på att vandra ut i det salta havet genom den så kallade parr-smolt-transformationen eller smoltifieringen. Övergången till saltvatten utmanar nämligen fiskens förmåga reglera salt-vattenbalansen och ställer nya krav på bland annat gälarna att uppgradera den pumpmekanism som styr diffusionen av joner.
- Så ska Östersjön räddas – forskare kommer med viktiga underlag
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Att rädda Östersjön är ett gemensamt arbete. Genom samarbetsorganisationen Helcom är många länder, myndigheter, forskare och experter runt Östersjön inblandade. Imorgon signeras en uppdaterad åtgärdsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, av Östersjöländernas ministrar. Forskning vid Stockholms universitet ligger bakom viktiga delar av planen, främst om hur övergödning och miljögifter ska begränsas. Övergödning är ett av Östersjöns största miljöproblem och en viktig del av Baltic Sea Action Plan är överenskommelsen kring hur tillförseln av näring till havet ska begränsas. Forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har en viktig roll när det gäller att räkna ut hur mycket Östersjön tål, för att målet om ett hav opåverkat av övergödning på sikt ska kunna nås. Den totala tillförseln har sedan fördelats som så kallade utsläppstak mellan länderna runt Östersjön. – Sverige får till exempel tillföra drygt 121 000 ton kväve och 3100 ton fosfor per år, berättar Bo Gustafsson, chef för Baltic Nest Institute vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Framgångsrikt samarbete Samarbetet för att minska utsläppen av näring till Östersjön har varit mycket framgångsrikt. Sedan 1980-talet har tillförseln av kväve minskat med ungefär en tredjedel och fosfortillförseln med drygt hälften. Men fortfarande är det en bit kvar för att nå målen.
- Nya numret av Havsutsikt riktar blicken mot klimatet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Haven spelar huvudrollen i de pågående klimatförändringarna, och därför har hela senaste numret av Havsutsikt tillägnats just temat "klimat". Ta del av den senaste kunskapen från Sveriges marina forskare! Spännande artiklar: Tidskriften Havsutsikt samlar viktig och intressant forskning från alla svenska marina lärosäten. I årets temanummer kan du bland annat läsa om: Klimatet - haven har huvudrollen , Kristina Viklund, redaktionen Vad händer med våra marina arter? , Kerstin Johannesson, Göteborgs universitet Ingen ny istid imorgon , Per Adolfsson, redaktionen Våra viktiga sjögräsängar , Martin Dahl & Martin Gullström, Södertörns högskola Kustmiljöer i förändring , Diana Hammar Perry, SLU & Martin Gullström, Södertörns högskola Östersjöns kuster kan vara "hotspots" för metan , Christoph Humborg, Stockholms universitet Högre temperatur ökar syreförbrukningen , Johan Wikner, Umeå universitet Art i fokus - Krill , Andreas Wallberg, Uppsala universitet Forskarminnet: Sommarens Grönlandsexpedition , Martin Jakobsson, Stockholms universitet Så funkar klimatmodeller , Markus Nordin, redaktionen Nu i ännu bättre digital version Nytt för detta nummer är också att tidskriftens webbversion finns presenterad på ett lätt tillgängligt och aptitligt sätt. Här kan du dessutom enkelt hitta tidigare nummer av Havsutsikt. Till webbversionen Gratis att prenumerera Vill du ha ditt egna tryckta nummer av Havsutsikt i brevlådan, eller en digital version i inkorgen? Båda alternativen är gratis och du prenumererar enkelt här: Prenumerera på Havsutsikt Slutlige, det går också utmärkt att ladda ner hela numret som en pdf: Havsutsikt 2/2024
- Baltic Breakfast: Sportfisket ger stora inkomster – men också framtida utmaningar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Svenskt sportfiske är en växande miljardindustri, men leder också till ökat fisketryck. Fiskeriförvaltningen måste bli mer adaptiv och bättre på att kommunicera och informera sportfiskare om hur man bäst återutsätter spöfångad fisk, konstaterade Uppsalaforskarna Patrik Rönnbäck och Samuel Blyth vid senaste Baltic Breakfast. Allt mer av den fisk som fångas i svenska vatten fångas i fritidsfisket, som innefattar både husbehovsfiske med nät och sportfiske med spö, lina och krok. I slutet av året ska förslaget till en ny fiskelag presenteras. Samtidigt tas en ny nationell handlingsplan för förvaltningen av fisket fram. Förvaltningen av fritidsfisket står inför en rad framtida utmaningar när det gäller att skapa en adaptiv och ekosystembaserad förvaltning som gynnar både fiskbestånden och samhället, konstaterar Patrik Rönnbäck, professor vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Tusentals kronor per fångad fisk Vid Östersjöcentrums Baltic Breakfast den 29 maj presenterade han resultat från en samhällsekonomisk värderingsstudie av sportfiske på havsöring på Gotland. Studien visar att bara detta relativt lilla sportfiske – på en ö i ett relativt litet län, och på en enda fiskart – omsätter 40 miljoner kronor per år. – Ungefär 3 000 sportfiskare fiskar varje år efter havsöring på Gotland. Ungefär 80 procent av dem är turister och de fångar cirka 30 000 havsöringar per år. Huvuddelen av fångsten släpps tillbaka och mindre än 15 procent av de fångade havsöringarna behölls, säger Patrik Rönnbäck.
- Väsen i vattenmiljöer – och konkret naturvårdsnytta
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Näcken, bäckahästen, havsfrun och sjörået – det är några av de vattenbundna väsen från den nordiska folktron som besökaren kan möta i utställningen ”Nordiska väsen – Rödlistan” på Baltic Sea Science Center på Skansen i sommar. Där finns också tips på vad man själv kan göra för att bidra till vattenmiljöernas biologiska mångfald.
- Fjärde spaningen inför EU-valet: Havsfrågor i de svenska partiernas valmanifest
Stockholms universitets Östersjöcentrum
9 juni väljer svenskarna representanter till Europaparlamentet. Hur viktigt är det här valet? Och hur fungerar parlamentet? I en artikelserie går Östersjöcentrums omvärldsanalytiker igenom valprocessen, EU:s organisation, hur parlamentarikerna arbetar och vilken betydelse valet har för havet. I den fjärde och avslutande delen går vi igenom vad de svenska partierna vill göra för havet, enligt deras egna valmanifest.
- EU-kommissionen: Fördubbla fångsterna av sill i centrala Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
EU-kommissionen föreslår att kvoten för sill i centrala Östersjön ökas med mer än 100 procent nästa år. Samtidigt förslås sänkta kvoter för skarpsill, lax och den hotade sillen i västra Östersjön.
- Ragnar Elmgren prisas för sitt Östersjöarbete – får 4 miljoner kronor
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Professor Ragnar Elmgren vid Stockholms universitet belönas med Björn Carlsons Östersjöpris 2024 för sitt banbrytande och kontinuerliga arbete inom marin ekologi.
- Tuff kritik mot EU-beslut om fortsatt sillfiske
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Det blir inget stopp för riktat sillfiske i Östersjön nästa år. EU:s jordbruks- och fiskeministrar ratade under tisdagen EU-kommissionens förslag och beslutade om fortsatt sillfiske med sänkta kvoter. "Industrifisket segrade stort, igen", säger Östersjöcentrums fiskeforskare Henrik Svedäng.
- Miljöminister Pourmokhtari på SU-besök om havsfrågor
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besökte idag Stockholms universitet för att samtala om angelägna havs- och kemikaliefrågor med företrädare för Östersjöcentrum och Institutionen för miljövetenskap.
- Övergödningsexpert om Helcoms 50-årsjubileum: "Unikt samarbete väl värt att fira"
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Den 22 mars 2024 är det 50 år sedan den första Helsingforskonventionen signerades, vilket ledde till bildandet av Helsingforskommissionen – Helcom. "Utan det framgångsrika samarbetet inom Helcom skulle Östersjön sannolikt vara i ett mycket sämre skick idag", kommenterar forskaren Bo Gustafsson, vars modelleringsteam har bidragit till Helcoms arbete med bland annat Baltic Sea Action Plan. På 1970-talet blev det påtagligt för kustländerna runt Östersjön att tillståndet i havet kraftigt försämrats. De då sju länderna som gränsade till Östersjön enades om att underteckna ett avtal om att ta itu med de miljöutmaningar som industrialiseringen och andra mänskliga aktiviteter medförde och som påverkade den marina miljön. Konventionen blev utgångspunkten för bildandet av Helsingforskommissionen – Helcom – som inrättades samma år. År 2007 antog parterna i HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP) – ett strategiskt program med åtgärder och insatser för att uppnå en god miljöstatus i havet, ursprungligen till år 2021. Vid tidpunkten för utarbetandet av BSAP hade det svenska projektet MARE, som leddes av Fredrik Wulff vid Stockholms universitet, de verktyg som krävdes för att stödja en sofistikerad utvärdering av den maximala tillförseln av näringsämnen som kunde tillåtas till Östersjön för att uppnå målen när det gällde övergödning. Konceptet och kvantifieringen av den
- Kommentar: Naturrestaureringslagen överlevde
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Igår röstade Europaparlamentet, EP, slutligen ja till naturrestaureringslagen. Det som borde ha varit en formsak blev en sista strid.
- Så hänger ekosystemet i Stockholms skärgård ihop
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Strömmingen har en mycket viktig roll i födoväven i Stockholms skärgård, enligt både forskare och intressenter. Samtidigt visar både observationer och forskning att strömmingen minskat kraftigt i området, vilket får stora konsekvenser för skärgårdens ekosystem och för fisket. Detta framkommer i en ny rapport om ekosystemmodeller av Stockholms skärgård som tagits fram av forskare och intressenter.
- Prognosen för strömmingen i Bottniska viken: målen nås inte, men avkastningen ökar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Även om fisket på strömmingen i Bottniska viken stoppas helt nästa år kommer inte EU:s mål för hur starkt beståndet ska vara att nås. Det framgår av Internationella havsforskningsrådets vetenskapliga underlag till höstens kvotförhandlingar. Utifrån prognoser som är notoriskt osäkra får ministerrådet väga målet om högre fångster mot viktiga miljömål och mot risken för en beståndskrasch, skriver Charles Berkow i en analys.
- Ny studie visar: Obetydlig risk för människor och djur med aluminiumbehandling
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Aluminiumbehandlingen av den tidigare övergödda Björnöfjärden innebar inga betydande risker för människor, djur eller vegetation, visar en ny studie. Aluminiumhalterna steg både i vattnet och i fisk och alger efter behandlingen, men endast tillfälligt, och transporten av aluminium till närliggande områden var liten.
- Metanbubblor dominerar utsläppen i bräckt skiktat vatten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
En stor del av det metan som finns i kustnära ytvatten kommer från bubblor som bildats i sedimentet, enligt en ny studie. Denna kunskap kan vara viktig för beräkningarna av de totala utsläppen från kusterna, och tyder på att dessa utsläpp är underskattade.
- Ny rapport: mindre strömming och mer spigg i skärgården
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Vetenskapliga undersökningar i Stockholms skärgård bekräftar larmen från lokala kustfiskare: mängden strömmingsyngel har minskat drastiskt i skärgårdens södra delar jämfört med mätningar som gjordes för 20 år sedan. Samtidigt har mängden storspigg ökat kraftigt. – Det känns bra att äntligen få våra farhågor bekräftade. Samtidigt är det en oerhört oroande situation vi nu ser, säger Gustaf Almqvist, marinekolog och projektledare på Länsstyrelsen i Stockholm. Under några sommarveckor i augusti i fjol genomförde han och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) och Stockholms universitets Östersjöcentrum undersökningar med hydroakustik och provtrålning i skärgårdsområdena Himmerfjärden-Landsort och runt Askö. Resultaten visade att det tycks ha skett stora förändringar i fisksamhället. – I Himmerfjärden-Landsort såg vi framför allt en drastisk nedgång av mängden årsyngel av strömming och en mycket kraftig ökning av mängden storspigg jämfört med hur det såg ut i samma område för ungefär 20 år sedan, säger Gustaf Almqvist. ”En genomgripande förändring” I liknande provtrålningar som gjordes 2002-2004 dominerades fångsterna i Himmerfjärden-Landsort av årsyngel av strömming (55%), följt av skarpsill (29%) och ettåriga eller äldre strömmingar (14%). Storspigg var vid det tidigare undersökningstillfället obefintlig. I fjol såg det helt annorlunda ut. Av fångsterna som kom upp i forskarnas trålar var andelen strömmingsyngel endast 3 procent – medan andelen storspigg utgjorde hela 85 procent. Även andelen skarpsill och ettåriga eller äldre strömmingar var betydligt lägre (3 respektive 6 procent).
- Nu kan du se seminarierna från Östersjödagarna i Almedalen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Varje år genomförs Östersjödagarna under Almedalsveckan Stockholms universitets Östersjöcentrum är en av organisatörerna. Nu kan du se filmer från årets upplaga av Östersjödagarna, som ägde 6-7 juli. Östersjödagarna 2022 satte fokus på växelverkan mellan hav och klimat i Östersjön, sillen och sillfisket, hållbar sjömat, havsbaserad vindkraft, samt hästhållningen och övergödning. Vid två av seminarierna medverkade Östersjöcentrums forskare. Vid Östersjöcentrum finns även forskning om hur hästhållningen kan minska övergödning . Alla seminarier finns att se via Uppsala universitets spellista på Youtube: Östersjödagarna 2022 Klimatförändringar på land och till havs – så blir ett friskt hav en del av lösningen Hur påverkas ekosystemen av den globala uppvärmningen? Vad gör Sverige och andra länder för att skydda Östersjön? Varför är ett friskt liv i havet en viktig del av lösningen? Om detta talar Christoph Humborg, professor i kustens biogeokemi och vetenskaplig ledare vid Östersjöcentrum. Sillens och sillfiskets framtid i Östersjön Nedgången för Östersjöns sillbestånd utgör inte längre en risk, utan ett nödläge. Vilken är artens roll i ekosystemet? Vilken betydelse har fisket för livsmedelssäkerheten? Finns det juridiska hinder för att flytta ut trålgränsen och hur vill de politiska partierna hantera situationen? Om detta talar Henrik Svedäng, fiskforskare och docent vid Östersjöcentrum.