Sök
Letar du efter intern information?
Visar 27541-27560 av 49138 träffar
- Beslutet klubbat: nu krävs avancerad rening av avloppsvatten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I onsdags röstade nuvarande Europaparlamentet en sista gång för de ändrade reglerna för avloppsvattensrening. Nu ska bara rådet ge sin välsignelse. För första gången ställs nu krav på avancerad rening av miljögifter i avloppsvatten, främst sådana som kommer från läkemedelsindustrin.
- Forskning om skärgårdsvikar blir musik
Stockholms universitets Östersjöcentrum
En av de nio utvalda forskare som får sin forskning omsatt i ett musikaliskt verk under Östersjöfestivalens Baltic Sea Festival Science Lab 2023 är Åsa Nilsson Austin, postdoktor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Hur det känns att få sin forskning tonsatt? "Nytt, utvecklande och framförallt jättespännande och jättekul!" – Det känns jättespännande. Det är verkligen outforskad mark för mig, och för alla inblandade tror jag, säger Åsa. I sin forskning tar Åsa Nilsson Austin reda på hur mycket kol och näring som binds i vassmiljöer och vad som händer i miljön när vassen klipps. Men hon undersöker också människans relation till naturen i skärgården. För att kunna skapa det nya verket tillsammans med kompositören Anna Berg och regissören Elisabet Ljungar, har Åsa fått fundera kring vilket budskap hon vill förmedla till publiken. Hon har berättat mycket om sin forskning för både regissör och kompositör. Det har hjälpt att koppla budskapet till fysiska miljöer, känslor och sinnesintryck för att budskapet ska bli lättare att förstå. Under digitala träffar med regissören och kompositören, diskuteras texten som Åsa arbetar med och hur text och musik ska kombineras. Fick sin kompositör
- Lyckad expedition till Bottenhavet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under 9 dagar i augusti var Stockholms universitets forskningsfartyg R/V Electra på en längre expedition till Bottenhavet. För att motivera den långa färden har flera olika forskargrupper dragit nytta av resan.
- Olika vägar till havsjobb presenterades på välbesökt yrkesmässa
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Hur blir man sjökapten, yrkesdykare, miljöövervakare eller sjömätare? Eller fiskekonsulent, undervattenfilmare eller marinarkeolog? Dessa och flera andra havsrelaterade yrken och yrkespersoner fick gymnasieelever möta under en mässa på Skansen, som Stockholms universitet var med och arrangerade. Strax efter klockan 9 på morgonen började de första gymnasieklasserna strömma in i ”Östersjöhuset” på Skansen, vars formella namn är Baltic Sea Science Center. Huset är skapat i samverkan med Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholm Vatten och Avfall, som återkommande arrangerar evenemang riktade mot skolklasser och lärare, för att öka kunskapen om Östersjön och hur vi bäst tar hand om vårt innanhav.
- Så går arbetet i EU-parlamentet till – spaning nummer två inför EU-valet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
9 juni väljer svenskarna representanter till Europaparlamentet. Hur viktigt är det här valet? Och hur fungerar parlamentet? I en artikelserie i fyra delar går Östersjöcentrums omvärldsanalytiker igenom valprocessen, EU:s organisation och vilken betydelse valet har för havet. I den här andra delen beskriver vi hur arbetet i parlamentet går till och de före detta parlamentarikerna Jytte Guteland (S) och Christofer Fjellner (M) berättar om sina arbetssätt.
- Valet till Europaparlamentet spelar roll för havet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
9 juni väljer svenskarna representanter till Europaparlamentet. Hur viktigt är det här valet? Och hur fungerar parlamentet? I en artikelserie i fyra delar går Östersjöcentrums omvärldsanalytiker igenom valprocessen, EU:s organisation och vilken betydelse valet har för havet. Detta är den första delen i serien.
- Muddring orsakade övergödning – nu ska aluminium återställa Högklykeviken
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Muddring kan vara en källa till övergödning i grunda havsvikar som tidigare förbisetts. Det är Högklykeviken på Gräsö i norra Roslagen ett exempel på. Viken har gått från att vara klar och frodig till en av de mest övergödda längs Svealandskusten. Nu försöker forskarna i projektet Levande vikar vända utvecklingen genom att behandla bottensedimenten med aluminium.
- Vikar värderas högt av boende
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Inom projekt Levande vikar har det från start varit viktigt att ha en dialog med alla dem som nyttjar de utvalda vikarna. Tanken är att ett lokalt engagemang ökar chansen för ett lyckat åtgärdsarbete, och att kunskap om den lokala miljön behöver flöda åt båda håll i projektet. En ny studie har undersökt hur de boende värderar och nyttjar sin havsvik, och resultaten är användbara på flera sätt.
- ANALYS: Fiskmjölets värdekedjor är viktiga för pelagiska trålfisket
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Den norska laxodlingsbranschen känner sig orättvist utpekad som ansvarig för sillkrisen i Östersjön. Varken fiskmjölsproduktionen eller laxodlingarna är beroende av Östersjöns trålfiske på sill och skarpsill. Men fisket är stakt beroende av dem.
- Tredje spaningen inför EU-valet: Så har parlamentet hjälpt havet – och då satte de käppar i hjulet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
9 juni väljer svenskarna representanter till Europaparlamentet. Hur viktigt är det här valet? Och hur fungerar parlamentet? I en artikelserie i fyra delar går Östersjöcentrums omvärldsanalytiker igenom valprocessen, EU:s organisation och vilken betydelse valet har för havet. I den här tredje delen beskriver vi vilka havsrelaterade frågor som parlamentet har arbetat med och vilka som är på gång.
- Nya frimärken med Östersjöarter
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Den europeiska frimärksutgivningen har i år temat ”undervattensfauna och -flora” och i Sverige ger PostNord ut tre nya frimärken med Östersjöarter som motiv – ett däggdjur, en kransalg och ett nässeldjur.
- Nytt faktablad beskriver effekten av aluminiumbehandling
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Publicerad 2022-11-11. Aluminiumbehandling är sedan decennier en etablerad åtgärd för att minska övergödningen i insjöar, men har först nyligen använts i Östersjön, inom projektet Levande kust. Genom modellering har forskare vid Östersjöcentrum nu utvärderat effekten av behandlingen på bland annat närings- och syrehalter.
- Syreskulden i Östersjön värre än någonsin
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Det är allvarlig syrebrist i Östersjön. Även stora inflöden av syrerikt havsvatten har under de senaste decennierna endast givit kortvarig lindring av syrebristen i djupvattnet. I det senaste numret av Ambio presenteras en ny metod för att kvantifiera den totala syreskulden från Öresund upp till Åland. Genom att använda befintliga data ända sedan 1960-talet visar forskarna att vi gått från en tillgång på cirka 10 miljoner ton syre i djupvattnet till ett syrenetto nära noll, med en skuld på uppemot 4 miljoner ton orsakad av ansamlat svavelväte och ammonium. De senaste 20 åren har syreskulden också brett ut sig till mer ytliga vattenlager väster om Gotland. Omfattningen av så kallade döda bottnar i Östersjön är en av de största i världen och motsvarar till ytan nästan två Danmark. Så gott som allt vatten under salthaltsprångsiktet, dvs. djupare än 60–80 meter, är nu påverkat av syrebrist och svårt eller omöjligt för djur att leva i. – Den huvudsakliga orsaken till syrebristen är övergödningen, berättar Carl Rolff, som är forskare på Östersjöcentrum och huvudförfattare till artikeln. Tillförseln av näring från jordbruk och avlopp ökade kraftigt fram till 1980-talet. Sedan dess har kraftfulla åtgärder från länderna runt Östersjön minskat tillförseln av näringsämnena fosfor och kväve med cirka hälften respektive en tredjedel. Detta har dock inte ännu gett synbara resultat i form av minskad syrebrist. Ett tveeggat svärd
- Analys: Stort risktagande med strömmingen och Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Årets beslut om kommande års fiske innebär ett stort risktagande med Östersjöns strömming, och miljö i övrigt. Det är ytterligare ett misslyckande för den nuvarande förvaltningsmodellen, skriver Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Charles Berkow i en analys.
- Baltic Breakfast: Havsbaserad vindkraft – påverkan på fågellivet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havsbaserad vindkraft kan påverka fågellivet på flera olika sätt, men genom att placera kraftverken på rätt ställen och anpassa driften kan de negativa effekterna minimeras. Det konstaterar forskarna Martin Green och Jonas Hentati Sundberg, som deltog i senaste Baltic Breakfast.
- Dyrssenpriset 2022 tilldelas masterstudie på Askölaboratoriet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Dyrssenpriset tilldelas årligen de två bästa mastersuppsatserna inom det marina området. I år går båda priserna till uppsatser skrivna vid Institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet. Förstapriset går till en studie som utförts vid Askölaboratoriet. Vi säger grattis till båda pristagarna, Thea Bisander och Emelie Ståhl!
- Dags för ekosystembaserad fiskeförvaltning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
– Bestånden borde verkligen få möjlighet att återhämta sig, det vill säga minimalt fiske tills man har en naturlig ålders- och storleksfördelning och återfått de biomassor som man hade tidigare, säger Henrik Svedäng forskare vid Östersjöcentrum till Dagens Nyheter.
- Sveriges nya regering: Det här är ni överens om för haven
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Nu är det klart vem som ska styra landet de kommande fyra åren. I ett öppet brev till Ulf Kristersson och den nya regeringen listar omvärldsanalytikerna vid Stockholms universitets Östersjöcentrum några åtgärder som regeringen och en majoritet i riksdagen tycks vara överens om. Hej regeringen! Som vi alla vet är Östersjöns miljö i dåligt skick. Havet är kraftigt förorenat av näringsämnen och kemikalier, fisket utarmar fiskbestånden och de känsliga kustmiljöerna är hårt exploaterade. För oss som ägnar oss åt hur haven mår finns det trots allt anledning att känna visst hopp inför den nya mandatperioden. Många av de åtgärder haven så väl behöver finns det en bred överenskommelse om att göra något åt. En utmärkt utgångspunkt för den nya regeringen är att göra en proposition av miljömålsberedningens betänkande ”Havet och människan” från januari 2021. Där presenteras en rad förslag för att uppfylla miljökvalitetsmålen, generationsmålet och mål 14 i Agenda 2030 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt. Betänkandet var parlamentariskt, det vill säga föreslagna åtgärder var alla riksdagspartier överens om. Ett angeläget Östersjöproblem som nämns i regeringsförklaringen är övergödning. Alla partier säger sig vilja minska den. Riktigt hur är ni i regeringen kanske ännu inte överens om men ni vill alla se minskade utsläpp från land, vilket är helt i linje med vad forskningen säger. Här är några bra åtgärdsförslag som forskningen rekommenderar: bättre integrering av växtodling och djurhållning (exempelvis så som sker på ekologiska gårdar) så att stallgödsel hanteras bättre och växtnäringsutnyttjandet ökar; stärka kraven på reningsverken runt Östersjön genom EU:s avloppsdirektiv som just nu revideras; anlägga våtmarker och översvämningsområden, vilka gynnar den biologisk mångfalden och minskar klimatförändringarnas effekter. Detta är en del av Europakommissionens förslag på naturrestaureringar som just nu förhandlas på EU-nivå. Alla partier vill ha ett hållbart fiske. I regeringsförklaringen nämner regeringen att ni vill flytta ut trålgränsen för storskaligt fiske, vilket skulle gynna ekosystemen och de småskaliga yrkesfiskarna. Ett sådant uppdrag gav den förra regeringen till Havs- och vattenmyndigheten vilket kan underlätta för snabba regelförändringar. Från Stockholms universitet rekommenderar forskarna också: kraftigt minskade kvoter för strömming som har minskat alarmerande. Det senaste beslutet på EU-nivå tillåter alltför stora kvoter; att försiktighetsprincipen används vid all kvotsättning eftersom det finns så stora osäkerheter i forskarnas rådgivning; att allt fiske efter den utrotningshotade ålen stoppas. Ni tre regeringspartier är eniga om att användningen och spridningen av giftiga kemikalier behöver begränsas. Om det är något som historien har lärt oss är det att det är bättre att inte släppa ut giftiga kemikalier i samhället och i miljön, än att kostsamt försöka rena bort dem i efterhand. Att Sverige som land fortsätter att trycka på och bidra till en mer ambitiös och effektiv reglering av kemikalier i EU och globalt är därför av yttersta vikt. Ett första steg är introduceringen av avancerad vattenrening i avloppsreningsverken, det vill säga att inte bara rena näringsämnen utan också miljögifter och läkemedelsrester från avloppsvattnet. Detta är något som i stort sett alla partier i riksdagen uttalat sig positiva till. En sådan öppning finns nu genom revideringen av EU:s avloppsdirektiv, och kan, oavsett utgången i EU, relativt snabbt införas som krav i svenska stora reningsverk. Sammanfattningsvis ser Stockholms universitets Östersjöcentrum fram emot en spännande mandatperiod då vi hoppas på att tillräckliga resurser och initiativ riktas till våra livsviktiga vatten- och havsmiljöer och att beslut fattas på vetenskaplig grund. Att utveckla och förbättra miljöövervakningen är en grundbult i havspolitiken. Utan mätdata är det svårt att bistå samhället med kunskap om vilka åtgärder som fungerar bra och är kostnadseffektiva. Haven förser oss inte bara med mat, transportvägar och rekreation – en levande kustzon med förmåga att binda kol är också oerhört viktig för att minska klimatförändringarna, vår tids ödesfråga. Läs mer i Tio viktiga åtgärder för Östersjön . Stockholms universitets Östersjöcentrum Gun Rudquist, policychef Ellen Bruno, omvärldsanalytiker Charles Berkow, omvärldsanalytiker
- Politiskt stöd för flera Östersjöåtgärder – vad hände sen?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Den politiska uppslutningen var stor för flera av de åtta åtgärdsförslag som Östersjöcentrum presenterade inför valet 2018 för att förbättra Östersjöns miljö. Utbyggd avancerad vattenrening, stärkt kvalitet på marint områdesskydd och åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruket fick stöd av flertalet partier, men en analys av den förda politiken visar att endast ett fåtal av åtgärderna genomförts.
- Askölaboratoriet 60 år - jubileumsfirande med prisceremoni
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Askölaboratoriet, Sveriges första marina fältstation i Östersjön, har fyllt sextio år. Firandet gick av stapeln den 13-14 juni i år och besöktes av särskilt inbjudna gäster. Jubileet firades med prisutdelning, tal, och visningar av marin forskning. Med vid firandet fanns en av pionjärerna, från laboratoriets tidiga år.