Nyheter

UtbildningForskningOm universitetet

  • Historiskt avtal om skydd för världshaven

    Det nya FN-avtalet om biologisk mångfald i havsområden utanför nationell jurisdiktionen är ett stort steg för hållbarheten i haven, enligt forskare vid Stockholms Resilienscentrum.

  • Världen på väg att missa FN:s mål för att förhindra dödliga katastrofer

    Det globala antalet katastrofer ökar på grund av problem i kommunikationen mellan forskare och regeringar, enligt en ny rapport där forskare från Stockholms resilienscentrum medverkar. I rapporten granskade International Science Council FN:s ramverk för katastrofer halvvägs igenom den tänka tidsplanen. De upptäckte att det saknas långsiktig planering och investeringar, vilket har gjort att världen inte har kunnat dämpa effekterna av katastrofer. – Riskerna överskrider vår kapacitet att förutse, hantera och minska effekterna av katastrofer när de slår mot människors liv, försörjning, infrastruktur, miljöer och socioekonomiska system, säger Victor Galaz vid Stockholms resilienscentrum, en av rapportens medförfattare. Läs en längre text på engelska på Stockholms resilienscentrums webbplats: World is set to miss UN targets for preventing deadly disasters

  • Magnifik takmålning avslöjar konstnärliga influenser

    I taket på Riddarhuset finns Sveriges största tavla – i storlek som en fyra- eller femrummare. Genom att använda ultraviolett ljus och andra tekniker på målningen kan forskarna avslöja mer om hur influenser och tekniker spreds inom konsten på 1600-talet.

  • Bildningspodden #157 | Revolutionsåret 1848

    I februari 1848 lyckades uppretade folkmassor med konststycket att störta den franska monarkin. Vad var det som hände under det så kallade revolutionsåret 1848 egentligen? Bildningspodden gästas av idéhistorikern John Björkman i veckans avsnitt.

  • Ny studie om klimatrelaterade säkerhetsrisker

    EU har kommit ganska långt med att integrera klimatrelaterade säkerhetsrisker inom ramen för unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Det visar en studie från fredsforskningsinstitutet Sipri och Stockholms universitet.

  • Ny podd om miljöföroreningarnas historia

    Hur upptäcktes ämnen som PFAS, DDT och kvicksilver i naturen? Hur farliga är de och hur hanteras riskerna? I den nya podden "Människorna bakom larmen" tar sig miljöforskaren Jana Johansson an dessa frågor. Ovan är de tre första avsnitten av podden. Vår poddleverantör Acast lägger in en kaka i din webbläsare så att du kan lyssna på podden på den här sidan. Du kan ta bort kakan i din webbläsare. Jana Johansson disputerade år 2017 vid Stockholms universitet. Hon har sedan fortsatt att forska och undervisa vid Institutionen för miljövetenskap. Hösten 2022 började hon att arbeta som lektor vid Linköpings universitet.   Forskat om PFAS

  • Stort internationellt intresse för nätkurs i kemikaliehantering

    Ett stort internationellt intresse gör att den öppna nätkursen om bedömning och hantering av kemikalier nu lanseras igen med start i april. Utbildningen är framtagen vid Institutionen för miljövetenskap och har hittills genomförts av deltagare från nästan 60 länder.

  • Sjömat en viktig resurs för att lösa flera globala utmaningar

    Mat från hav, floder och sjöar är fortfarande en underutnyttjad resurs i kampen mot undernäring, hjärt- och kärlsjukdomar och klimatrisker. Sjömat skulle kunna hjälpa beslutsfattare att lösa dessa utmaningar. Det visar en ny artikel i Nature av forskare från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och Stanford universitet.

  • EU-ordförandeskapet: Vilken roll har EU som konfliktlösare?

    Den 24 februari har det gått ett år sedan Rysslands invasion av Ukraina. Hur har EU agerat när det gäller det pågående kriget? På vilka sätt kan EU fungera som konfliktlösare och säkerhetsaktör? Två av universitetets statsvetare med kunskap om EU svarar.

  • Källorna till förorenade artiklar över Indiska oceanen skiljer sig mellan vinter och sommar

    Att avslöja källorna till stora luftföroreningar, som Asiens så kallade bruna moln, är viktigt för att förstå deras inverkan på klimatet. En ny studie av forskare vid Institutionen för miljövetenskap publicerad i PNAS visar att källorna till bruna moln som hittas över Indiska oceanen skiljer sig mellan vinter och sommar. Detta fynd kan ha konsekvenser för monsunuppbyggnaden såväl som ekosystem och jordbruk.

  • Plankton – klimatbalansens doldisar

    Världshaven spelar en viktig roll för jordens klimat. Som Wallenberg Academy Fellow forskar Rachel Foster om marina planktonsamhällen som påverkar kvävets och kolets kretslopp. Planktonen har stor betydelse för klimatet. De producerar hälften av allt syre, de fångar enorma mängder kol och sänker halten av koldioxid. Men exakt hur? Och hur länge ska de klara det, nu när världen värms upp?

  • ”Vi lämnade människor som är i en tragedi”

    Nora Bergfeldt Broms och Zoé Pochon, doktorander vid Stockholms universitet, var i Turkiet för att delta i en forskarworkshop om forntida DNA när området drabbades av jordbävningen den 6 februari.

  • Stora osäkerheter i riskbedömning av låga doser strålning

    Har vi överskattat hälsoriskerna med låga doser joniserande strålning från exempelvis radonhus? Men underskattat riskerna av att exponeras för en kombination av olika strålning? Med hjälp av specialbyggd utrustning utforskar Andrzej Wojcik vid Stockholms universitet vilka effekter låga doser strålning har på vår biologi. Under vårt liv utsätts vi alla för joniserande strålning. I den svenska berggrunden finns relativt höga halter av uran, och söderfallprodukter från uranet skickar kontinuerligt ut låga doser gamma och alfastrålning. På många håll finns också spår efter Tjernobylolyckan kvar och en stor andel av befolkningen behöver genomgå diagnostik för olika sjukdomar, där låga nivåer av röntgenstrålning och radioaktiva isotoper används. Exakt hur dessa låga doser av strålning påverkar oss under vårt långa liv är i dagsläget osäkert. Eftersom det inte går att utsätta människor för skadlig strålning i experimentsyfte, är forskares kunskaper begränsade till händelser där stora mängder människor har utsatts för strålning på grund av krig eller olyckor. – De riskmodeller vi har bygger framför allt på undersökningar som utgår från Hiroshima och Nagasaki. Cirka 100 000 människor överlevde atombomberna. De har varit vår viktigaste källa när det gäller kunskapen om strålrisker, säger Andrzej Wojcik, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet.   Skador av atombomber ligger till grund för strålskyddet Från undersökningarna av atombombernas effekter har man exempelvis dragit slutsatser om hur industriarbetare och vårdpersonal behöver skyddas mot låga doser radioaktivitet. Men det är skillnad på att bli utsatt för en hög dos strålning under en kort tid, och att exponeras för mycket lägre doser under många år. Därför finns det misstankar om att man överdriver riskerna med lågdosstrålning, vilket leder till onödiga kostnader för strålskydd. – Vår forskargrupp försöker få en bättre förståelse för vilka hälsorisker som låga stråldoser ger, så att vi varken underskattar eller överskattar riskerna.   En kombination av olika strålning kan ge värre skador På uppdrag av regeringen utbildar han bland annat biologer i strålningsbiologi, för att upprätthålla kunskapsnivåerna inom området i Sverige. I ett avgränsat rum på hans laboratorium finns specialbyggda apparater som skapar alfastrålning och gammastrålning. Där studerar forskargruppen bland annat hur celler påverkas av att utsättas för en kombination av två olika former av strålning. Inom dagens strålskydd har man antagit att skadorna är additiva, så att ett plus ett blir två. – Men våra resultat visar att det finns en interaktion mellan alfastrålning och gammastrålning, och att effekten blir större än om man bara adderar dem. Så där har vi sannolikt underskattat riskerna, säger Andrzej Wojcik. Eftersom det är relativt vanligt att utsättas för flera former av strålning – när vi flyger exponeras vi exempelvis för både kosmisk strålning och gammastrålning – så är detta viktig kunskap.   Rökning och radon – en hälsovådlig duo

  • Ny kartläggning en hjälp i arbetet med breddad rekrytering

    Föräldrarnas utbildningsnivå, prestation från gymnasiet och uppväxtort. Det är några av faktorerna som ingått i en ny kartläggning av alla nybörjarstudenter vid programutbildningar vid Stockholms universitet. Kartläggningen är en del i arbetet för att bredda rekryteringen till högre utbildning.

  • Stockholmsrektorer besökte Bryssel

    Rektorerna för de tre universiteten inom alliansen Stockholm trio – Stockholms universitet, Karolinska Institutet och KTH – besökte nyligen Bryssel där de mötte företrädare för olika EU-organ och universitet.

  • Belén Martín-Matute ny ledamot i KVA

    Belén Martín-Matute, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet, har valts till ny ledamot i Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) klass för kemi.

  • Bildningspodden #156 | Victoria Benedictsson

    Victoria Benedictsson (1850-1888) var en av det sena 1800-talets klarast lysande författarstjärnor. Men vem var hon egentligen? Och hur har hon format den moderna litteraturen?

  • En andra chans för våtmarker

    Våtmarker är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En ny studie i Nature visar att stora mängder våtmarker förlorats sedan 1700-talet, men att tidigare studier ändå har överskattat den globala förlusten. Tyvärr särskiljer sig Norra Europa, främst Sverige och Finland, som området med allra störst förlust av skogsklädda torvmarker. Det är också de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid. – Vi vet att utsläppen från svenska våtmarker, på grund av exempelvis utdikning, är stora. Ungefär en fjärdedel av Sveriges utsläpp kommer från våtmarker. Och merparten av dessa växthusgaser kommer från områden som dränerats för skogsbruk, säger Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet. – Den nya studien visar tydligt hur vi i Sverige och Finland sticker ut genom att ha klart mest dikning av skogstäckta torvmarker. I de flesta andra delar av världen dominerar förlust av andra våtmarkstyper, som dränerats för att öka andelen jordbruksmark. Forskare från bland annat Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet har kartlagt utdikningar och förändringar i markanvändning sedan år 1700 i 154 länder. Studien visar att 3,4 miljoner km2, mellan 21 och 35 procent, av jordens våtmarker dränerats av människor, med merparten av förlusterna de senaste hundra åren. Det motsvarar ett område ungefär lika stort som Indien, eller mer än sex gånger Sveriges yta. – Våra resultat är trots allt till viss del positiva. De allra flesta av de nordliga torvmarkerna är relativt orörda av människor, främst i Nordamerika och Ryssland. Det är dessa våtmarker som över tid bundit upp allra mest koldioxid, säger Gustaf Hugelius. – Men vi ser dock hot från klimatförändringar, där tinande permafrost och torka hotar kolbalansen även i de orörda torvmarkerna. Den sammanlagda bilden är att flera parallella åtgärder behövs för att rädda våtmarkerna. Förutom att snabbt minska mänskliga utsläpp behöver vi skydda orörda våtmarker, arbeta för att fasa ut aktivt skogsbruk på dikade torvmarker och samtidigt restaurera dränerade våtmarker. Studien ”Extensive global wetland loss over the past three centuries” är publicerad i tidskriften Nature , DOI: 10.1038/s41586-022-05572-6   Våtmarker Våtmarker är viktiga för biodiversitet, vattenrening, påfyllning av grundvatten och lagring av kol. Tidigare har dock människor mest betraktat våtmarker som improduktiva områden fulla av sjukdomsbärande insekter, områden som bara går att bruka efter att ha dränerats eller användas till att ta torv till bränsle. På grund av omvandlingen till dränerad jord- eller skogsbruksmark och förändringar orsakade av bränder och grundvattenutvinning har våtmarker blivit ett av världens mest hotade ekosystem.   Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här: su.se/forskning Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här: su.se/nyhetsbrev

  • Unik ring upptäckt kring dvärgplaneten Quaoar

    En stor ring har upptäckts kring dvärgplaneten Quaoar med hjälp av rymdteleskopet CHEOPS. Ringen är oväntad stor i förhållande till dvärgplanetens storlek, vilket utmanar idéer om varför en del himlakroppar uppvisar ringar men inte andra.

  • James Webbteleskopets första bilder av galaxhopar analyserade

    Tack vare James Webbteleskopets första bilder på galaxhopar har en grupp forskare från Stockholms universitet för första gången kunnat undersöka mycket kompakta strukturer av stjärnhopar inuti galaxer, så kallade klumpar, och studera den första fasen i stjärnbildning i avlägsna galaxer.

  • DNA från arkeologiska lämningar visar stor migration till Skandinavien under vikingatiden

    Genom att analysera gener från 297 individer funna i arkeologiska lämningar i Skandinavien tillsammans med data om gener från 16 638 i dag levande skandinaver har forskare lyckats påvisa intressanta samband mellan geografi, härkomst och genetiskt utbyte i Skandinavien från romartiden och framåt. Studien visar bland annat att den genetiska variationen ökade under vikingatiden, vilket tyder på att inflyttningen till Skandinavien var särskilt intensiv under denna period.

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.