Nyheter

UtbildningForskningOm universitetet

  • Stipendier till forskare inom humaniora och samhällsvetenskap

    Anna Ahlströms och Ellen Terseus stiftelse har delat ut stipendier till åtta kvinnliga forskare inom humaniora och samhällsvetenskap vid Stockholms universitet.   Humanistiska fakulteten Följande personer har fått 2-åriga forskningsstipendier via Anna Ahlströms och Ellen Terseus stiftelse: Elin Franzén , etnologi, med projektplan gällande "Skriva för hand: Analoga vardagspraktiker i ett digitaliserat samhälle". (inspektor: professor Barbro Blehr) Ellen Frödin , litteraturvetenskap, med projektplan gällande "Human Nature. Life, Habit and Affect in Gertrude Stein and Djuna Barnes". (inspektor: professor Elina Druker) Sofia Roberg , litteraturvetenskap, med projektplan gällande "Hiersein ist herrlich’. Figurations of Re/dis/enchantment in the Poetry of Rainer Maria Rilke". (inspektor: professor Axel Englund) Alice Sundman , engelska, med projektplan gällande "Moving Waters: Literary Imaginations of Aquatic Interplaces". (inspektor: professor Bo Ekelund) Amanda Thorell , filosofi, med projektplan gällande "Medical risk factors and health". (inspektor: professor Sören Häggqvist)   Samhällsvetenskapliga fakulteten Följande personer har fått 2-åriga forskningsstipendier via Anna Ahlströms och Ellen Terseus stiftelse: Susanna Areschoug , barn- och ungdomsvetenskap, med projektplan gällande "Därifrån och tillbaka? En uppföljningsstudie om landsbygdens unga". (inspektor: professor Lucas Gottzén) Karin Sundström , statsvetenskap, med projektplan gällande "Slack-Picking as Effective Rights Protection: The Cases of Refugee Admission and Climate Adaption". (inspektor: docent Niklas Heijl Bremberg) Följande personer har fått ett 1-årigt forskningsstipendium: Zeynap Melis Kirgil, sociologi, med projektplan gällande "Collective intentionality and prosocial behavior". (inspektor: docent Andrea Voyer) Om stiftelsen Anna Ahlströms och Ellen Terseus stiftelses ändamål är att förvalta de tillgångar som stiftelsen erhållit genom testamenten av filosofie doktorn Anna Ahlström och ämnesläraren Ellen Terserus. Stiftelsen ger stipendier till kvinnor som forskar vid Stockholms universitets humanistiska respektive samhällsvetenskapliga fakultet.

  • Forskning om tonårshjärnan visar hur ångest kan uppstå

    Psykisk ohälsa påverkar livskvaliteten för miljontals människor. Hos många debuterar ångestproblematik redan i övergången mellan barndom och tonår då hjärnan utvecklas snabbt. Armita Golkar forskar om denna känsliga period med hopp om nya rön som kan förbättra behandlingen av psykisk ohälsa.

  • Resultat av kårvalet 2023

    Mellan 17 april och 28 april pågick årets kårval. Alla medlemmar i Stockholms universitets studentkår kunde rösta. Nu är resultatet klart och du kan läsa mer om det på SUS hemsida: Resultat för kårvalet 2023

  • Hivtesta dig på campus 15 maj

    Den 15–22 maj pågår europeiska hivtestarveckan, en kampanj i länder runt om i Europa för att uppmärksamma behovet av hivtestning. Noaks Ark Stockholm och Stockholms universitet samverkar under kampanjveckan. Måndagen den 15 maj mellan kl. 10.00 och 15.00 erbjuder vi hivtestning på Studenthälsan vid Stockholms universitet, Universitetsvägen 2G.  – Testet är ett litet stick i fingret och sedan tar det 20 minuter att få svar från en sjuksköterska, berättar Ingemar Dahlgren, verksamhetschef för Studenthälsan. Under tiden du väntar kan du få information om hiv, att leva med hiv och allmänt om Noaks Ark från deras volontärer. Vill du bara få information i hiv-relaterade frågor är du också välkommen!   Hitta till Studenthälsan Här hittar du information om hur du enklast tar dig till Studenthälsans mottagning på campus Frescati .

  • Lägre risk att dö för föräldrar med små barn

    En ny studie från Stockholms universitet har upptäckt ett samband mellan det yngsta barnets ålder och föräldrarnas risk att dö. Slutsatsen är att svenska småbarnsföräldrar har betydligt lägre risk att dö jämfört med föräldrar, i samma ålder, som har äldre barn. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Genus.

  • DNA-forskare kartlägger pikternas ursprung i Skottland

    En ny internationell arkeogenetisk studie där forskare vid Stockholms universitet bidragit med studier av forntida DNA visar att pikterna, som levde i Skottland under tidig medeltid, var en heterogen grupp med lokal genetisk förankring.

  • Algblomning spelar en nyckelroll för Östersjöns fiskbestånd

    Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.

  • Flest vill helst till Stockholms universitet hösten 2023

    Stockholms universitet är det universitet där flest förstahandssökande helst vill studera. Det visar ansökningssiffrorna när anmälan till hösten nyligen stängdes. När anmälan till höstterminen 2023 stängdes hade Stockholms universitet 77 672 antal sökande. Det är en ökning med 1,2% jämfört med ansökningarna till höstterminen 2022.  Läs mer om ansökningarna till hösten 2023 på UHR:s hemsida   Stockholms universitet populärast Universitetet kan numera titulera sig som det universitet där flest presumtiva studenter allra helst vill plugga. Stockholms universitet har därmed återtagit förstaplatsen när det gäller det lärosäte som har flest förstahandssökanden. Uppsala universitet har som tidigare år flest sökanden totalt.   Kriminologi toppar listan Det program vid Stockholms universitet som fått störst antal sökande är Juristprogrammet, följt av Psykologprogrammet och Kandidatprogrammet i företagsekonomi. Den mest populära fristående kursen är Kriminologi I (distans).

  • Högskoleföreningen prisar framstående avhandlingar

    Högskoleföreningen i Stockholm har beslutat att utse pristagare för framstående vetenskaplig prestation för fyra doktorsavhandlingar vid Stockholms universitet. Beslutet är taget av Högskoleföreningens styrelse vid sammanträde 17 april 2023. Priset inklusive prissumman om 25 000 kronor kommer att delas ut den 22 november 2023.   Juridiska fakulteten Alexandra Johansson för avhandlingen ”Förhållandet mellan intern skattelagstiftning och skatteavtal – särskilt om företrädare för interna skatteregler (2021)” . Utdrag ur beslutsformulering: Alexandra Johanssons avhandling bidrar på ett stringent och förtjänstfullt sätt till en djupare förståelse för samverkan mellan nationella skatteregler och internationella skatteavtal samt regelsystemens inneboende risker för både dubbelbeskattning och skatteflykt, vilket i förlängningen kan påverka investeringsviljan och den ekonomiska utvecklingen. Avhandlingen har en såväl konstitutionell som folkrättslig utgångspunkt och bidrar på så sätt till rättsvetenskapens utveckling genom att belysa skatterätten utifrån dessa komplexa regelsystem.   Humanistiska fakulteten Alvar Blomgren för avhandlingen ”The Hurricane of Passion: Popular Politics and Emotion in Late Georgian England 1792–1812” . Utdrag ur beslutsformulering: Alvar Blomgrens avhandling i historia behandlar känslornas roll i politisk mobilisering i samband med val till det engelska parlamentet. Blomgren undersöker hur lojalitet och kärlek gentemot kungahuset, våld och skrämseltaktiker, sympati och empati gentemot fattiga respektive förslavade användes för att vinna anhängare. Genom att använda ett omfattande och olikartat källmaterial, såsom pressmaterial, bilder, sånger, verser och parlamentariska undersökningar, kan Blomgren undersöka hur dessa känslor konstituerades i anknytning till valrörelsernas många offentliga möten. Blomgrens undersökning utgör ett väsentligt bidrag till ett internationellt kunskapsfält i stark utveckling. Genom studiens lyckosamma kombination av teoretiska infallsvinklar applicerade på ett mångfacetterat källmaterial kan författaren påvisa hur känslor ges olika innebörd som varierar med de lokala sammanhangen. Läs Alvar Blomgrens avhandling i DiVA   Samhällsvetenskapliga fakulteten Olov Lund , för avhandlingen ”Nätverksstaten: Statsbildningsprocesser och rumsliga praktiker i senmedeltidens Sverige 1440–1520” . Utdrag ur beslutsformulering: Avhandlingens resultat visar att den stabilitet och territoriella kontroll som kännetecknar den svenska staten under perioden upprätthölls inte bara av nätverkskontakter som etablerades genom rörelser i rummet utan också involverade betydligt fler personer i de lokala samhällena än just statens företrädare.  Sammantaget kombinerar Lunds avhandling på ett elegant och mycket välskrivet sätt samhällsvetenskapliga och ekonomisk-historiska ansatser och bidrar därigenom både teoretiskt och empiriskt till vår kunskap om statsbildningsprocesser i Sverige samtidigt som den öppnar för nya spännande frågor för framtida forskning.   Naturvetenskapliga fakulteten Erik Svensson Grapes för avhandlingen ”Crystalline Porous Materials Inspired by Metallodrugs” . Utdrag ur beslutsformulering: Erik Svensson Grapes avhandling handlade om fasta läkemedel, bestämning av deras strukturer och hur detta kan generaliseras när det kommer till nya läkemedel och material med helt andra tillämpningar. Sex av avhandlingens alster var publicerade i mycket välrenommerade tidskrifter. Grape var ensam förstaförfattare till avhandlingens alla artiklar samt manuset och disputerade inom utsatt tid. Grape bestämde strukturen hos vismutsubsalicylat, vilket är ett läroboksexempel på ett metallbaserat läkemedel men som har fel struktur i läroböcker. Dessa bör uppdateras nu efter Grapes strukturbestämning. Grapes idéer och resultat har drivit på internationell forskning på flera fronter. Läs Erik Svensson Grapes avhandling i DiVA   *Juridiska fakulteten tilldelas pris vart fjärde år. Årets utdelning avser nomineringsperioden 2019 – 2022. Den nominerade pristagaren lade fram sin avhandling 2021.

  • ”Att lära sig skriva för hand var detsamma som att bli pryglad”

    Att lära sig skriva under antiken var förknippat med tortyr. Klostrens kopister förstörde synen och bröt ryggen under arbetet. Men när boktrycket kom drev det på skrivandet för hand snarare än dödade det. Thomas Götselius forskar om handskriftens litteraturhistoria.

  • Bildningspodden #159 | Moderskap

    Från att ha varit en förvånansvärt undanskymd gestalt i litteraturhistorien syns modern plötsligt överallt i samtidslitteraturen och debatten. Varför är det så? Och vad kan vi lära oss av historien? BIldningspodden tacklar moderskapet i veckans avsnitt, tillsammans med litteraturvetaren Anna Williams.

  • Tio nya hedersdoktorer vid Stockholms universitet

    Stockholms universitet har utsett 2023 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets tio hedersdoktorer är: Jim Albrecht, Ian Brooks, Richard Dyer, Jan Ellenberg, Janet Gornick, Birke Häcker, Susanne Ljung, Peter Sarnak, Janet Thornton och Susan Vroman.

  • Biverkningar av strålbehandling

    Lovisa Lundholm, forskare vid Institutionen för Molekylär Biovetenskap, Wenner-Grens institut, vill öka kunskapen om hur olika individer reagerar på strålbehandling.   Lovisa Lundholm har fått 2,35 miljoner kronor från Region Stockholm för att forska på bieffekter av strålbehandling. Trots den stora nyttan av strålbehandling, så uppstår alltid biverkningar. Forskningen syftar till att försöka förutse strålkänslighet i normalvävnad genom att analysera genetiska och inflammatoriska förändringar i blod. Dels för att vården ska kunna individanpassa omhändertagandet under strålbehandling, dels för att förbättra kunskapen om vilka individer som senare i livet riskerar att drabbas av sekundär cancer. – Om vi skulle veta innan innan behandlingen börjar vilka personer det handlar om så skulle man lättare kunna gå in och lindra symptom tidigare så man slipper riskera och avbryta behandlingen, säger Lovisa Lundholm. Möjligheten att jobba tillsammans med Region Stockholm är betydelsefull och hon samverkar bland annat med sjuksköterskor och läkare. I filmen berättar Lovisa mer om projektet. Stockholms universitet och Region Stockholm har ett samarbetsavtal inom fem områden där det finns ett särskilt behov av forskningsinsatser. Syftet är bland annat att lösa en del av de samhälleliga utmaningar som finns inom områdena. Läs mer om samarbetet

  • Vill förbättra för multisjuka äldre

    Katarina Fast, universitetslektor i rättsinformatik och Erik Perjons, universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap, berättar om projektet ”Datadrivna lösningar inom komplexa vård- och omsorgsprocesser”.   Erik Perjons vid Institutionen för data- och systemvetenskap har fått två miljoner kronor från Region Stockholm under tre år för att forska på ”Datadrivna lösningar inom komplexa vård- och omsorgsprocesser”. Katarina Fast, universitetslektor i rättsinformatik jobbar också med projektet där tanken är att man påtagligt ska kunna förbättra situationen för multisjuka äldre. Projektet kommer att identifiera, analysera och pilottesta datadrivna tjänster som stödjer samverkan mellan stad och region inom vård och omsorg. En metodik som kombinerar juridisk och etisk analys med systemanalys kommer att tas fram inom projektet. – De här lösningarna vi tar fram avser att förbättra samverkan, till exempel att förhindra återinskrivningar till den mer avancerade sjukvården för de äldre, säger Erik Perjons. Målsättningen med projektet är att möjliggöra för staden och regionen att dra nytta av nya tjänster som långsiktigt kan bidra till nya arbetssätt för att både effektivisera och höja kvaliteten inom området. I filmen berättar Erik och Katarina mer om projektet. Stockholms universitet och Region Stockholm har ett samarbetsavtal inom fem områden där det finns ett särskilt behov av forskningsinsatser. Syftet är bland annat att lösa en del av de samhälleliga utmaningar som finns inom områdena. Läs mer om samarbetet

  • Insatser för grupp med hög risk

    Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, vill erbjuda ett stöd som är skräddarsytt utifrån behoven hos familjer med för tidigt födda barn.   Mara Westling Allodi vid Specialpedagogiska institutionen har tilldelas 800 000 kronor under ett år från Region Stockholm för projektet ”Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention (SPIBI) Samspelbaserad intervention för extremt tidigt födda barn - har interventionen effekt på sjukvårdskonsumtion?”. Familjer till extremt tidigt födda barn är en grupp med hög risk för psykisk ohälsa. I projektet har en samspelsbaserad intervention utvecklats och nu ska den studeras i en randomiserad kontrollerad studie. Syftet med interventionen är att stödja föräldrarnas psykiska hälsa och samspelet mellan spädbarn och föräldrar, samt barnets kognitiva och motoriska utveckling. – Om vi ser att det har effekt så kan vi utveckla det och erbjuda det till större grupper, andra barn och familjer i riskzon, så att man kan förebygga svårigheter, säger Mara Westling Allodi. Under 2022 ska hembesök fullföljas, insamlade data analyseras och kompletteras med en datainsamling om familjernas sjukvårdskonsumtion. Programmet kan sedan implementeras inom vården i Region Stockholm och nationellt samt användas i utbildningar på Stockholms universitet och Karolinska Institutet. I filmen berättar Mara mer om projektet. Stockholms universitet och Region Stockholm har ett samarbetsavtal inom fem områden där det finns ett särskilt behov av forskningsinsatser. Syftet är bland annat att lösa en del av de samhälleliga utmaningar som finns inom områdena. Läs mer om samarbetet

  • 1700-talets festkultur i Sverige visar okända sidor

    Festkulturen under 1700-talet var intensiv och påkostad. Men varför festade man? Och vad betydde festandet för samhällsutvecklingen? En ny avhandling i konstvetenskap vid Stockholms universitet sätter ljuset på den gustavianska tidens kulturella och sociala liv.

  • Vill hjälpa vuxna med ADHD

    Yrkesverksamma vuxna med ADHD löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa. Martin Oscarsson, forskningsassistent vid Psykologiska institutionen, vill kunna förebygga sjuksrivning.

  • Mätningar avslöjar luftföroreningars påverkan på klimat och hälsa i södra Asien

    På Maldiverna och i Bangladesh driver Stockholms universitet två strategiskt placerade mätstationer. De fångar hälso- och klimatpåverkande luftföroreningar från den indiska subkontinenten så utsläppskällorna kan avslöjas. Indien, Pakistan och Bangladesh är bland de länder i världen som har de värsta luftföroreningarna – och världens mest förorenade städer. I regionen bor närmare 1,8 miljarder invånare och utsläppen från fabriker, trafik, jordbruk, bränder med mera skapar enorma mängder gaser och partiklar som påverkar människors hälsa och klimatet. Men vilken total mängd av utsläpp rör det sig om, från vilka källor och vilken påverkan har utsläppen på klimatsystemet? Det är frågor som forskare vid Stockholms universitet sedan länge ägnar sig åt genom att analysera luften vid två strategiskt placerade mätstationer i södra Asien.   Mätstation på Maldiverna

  • Massiv planet upptäckt med ny metod

    Forskare från bland andra Stockholms universitet har upptäckt en ny massiv planet genom ett nytt sätt att kombinera två olika upptäcktsmetoder, astrometri och direkt avbildning. Resultaten publiceras nu i tidskriften Science.

  • Hur mår du som student?

    Livet som student är ofta början på ett nytt äventyr i livet, samtidigt som det kan uppstå situationer som känns tuffa eller kravfyllda. Då kan du behöva få stöd i ditt mående. Stockholms universitet deltar sedan 2020, tillsammans med  ett femtontal andra lärosäten, i ett projekt om och för studenters psykiska hälsa som drivs av Världshälsoorganisationen WHO.

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.