I år gick Nobelpriset inom fysiologi och medicin till Svante Pääbo för att ha kartlagt den moderna människans kopplingar till vår nu utdöda släktning neandertalare. Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Centrum för paleogenetik, förklarar hur priset gynnar forskning inom ämnet. Det forskningsfält som Svante Pääbo är verksam inom kallas för paleogenetik och är en vetenskaplig gren av genetiken som tillämpar genetik inom paleontologi. Den fokuserar på analys av genetiska prov från fossiler och förhistoriska lämningar av organismer. Samtal med Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi. Foto: Anna Allergren. Stockholms universitet driver från och med två och ett halvt år tillbaka, tillsammans med Naturhistoriska museet, forskning inom ämnet vid Centrum för paleogenetik. På plats finns det idag 40 forskare, där en av forskarna är Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi. Han ser Svante Pääbos forskning som viktig för forskningsområdet. – Det är ett nytt genombrott. De senaste tio åren har vi haft en lavinartad utveckling i fältet. Vi kan göra saker nu som kändes som science fiction för 15 år sedan. Fältet har funnits sedan 80-talet, men det vi kan göra nu – det är nytt, säger Anders Götherström. Anders Götherström menar att det finns delar i Nobelkommentens val av pristagare som också gynnar forskning inom det egna ämnet. – Nobelpriset kommer säkert betyda att fältet utvecklas ännu snabbare. Vi får mer intresse riktat mot oss och får en legitimitet när vi har ett Nobelpris i fältet som kommer att röra oss snabbare. Men det är ett starkt fält från början som kan användas på olika sätt, säger Anders Götherström. Se hela intervjun med Anders Götherström i klippet ovan.
Liane Rossi, professor vid Universidade de São Paulo, tilldelas Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap och kommer under året 2023-2024 att vara verksam vid Stockholms universitet.
Den 9 december publicerades det första antagningsbeskedet inför vårterminen 2023. 27 261 personer har antagits till utbildningar vid Stockholms universitet, vilket är en ökning med tre procent jämfört med samma period förra året. I hela landet har nära 196 000 individer antagits till vårens högskoleutbildningar. Det är en minskning med drygt en procent jämfört med våren 2022. Stockholms universitet tillhör de 22 av totalt 37 högskolor och universitet som tar in fler antagna. Läs mer på UHR:s hemsida
Stockholms universitet var en av 120 utställare på 2022 års Saco Studentmässa som lockade över 21 000 besökare. Det märktes tydligt att mässan är något man gör tillsammans, kompisgängen gick från en monter till nästa och ställde sina frågor där de fick chansen. Här kan du läsa om hur några av SU:s medarbetare upplevde evenemanget som i år ägde rum på Kistamässan i Stockholm. Taggade besökare delade sina ambitioner och drömmar Daniela Skymbäck, studentambassadör som studerar till ämneslärare, var en av de studenter som bemannade SU:s monter. – Jag tyckte att det var en fantastisk stämning på mässan. Det var fullt med elever överallt och ett högt sorl i salen så det märktes att besökarna var taggade på en fysisk mässa!
Barn som diagnostiserats med hjärncancer dör ofta inom ett år efter sin första diagnos eftersom det inte finns några effektiva behandlingar för denna sällsynta cancerform. Men genom att visualisera cancercellerna har forskare nu fått en bättre förståelse för hur tumörerna ser ut. Förhoppningen är att det ska leda till nya behandlingsmetoder. Det visar en studie med forskare vid bland annat Stockholms universitet och SciLifeLab, nyligen publicerad i Nature Genetics.
Köttätande växter från Frankrike och en kottepalm från Polen. Det är några av tillskotten när Bergianska trädgården beställde frön genom det internationella fröbytet häromåret. Genom samarbetet kan trädgården förnya och bevara sitt bestånd så att nya generationer av forskare, studenter och besökare kan få glädje och nytta av de växter som finns där. I det internationella fröbytet ingår mellan 400 och 500 botaniska trädgårdar runt om i världen som byter fröer med varandra, helt gratis. – Det enda som kostar är arbetstiden och portot för att skicka fröerna, säger Lars Gunnar Reinhammar, botanist och trädgårdsintendent i Bergianska trädgården och ansvarig för den frökatalog som trädgården ger ut och som ligger till grund för fröbytet. Frökataloger sedan 1887
Migrationsmönstren i östra Medelhavsområdet förändrades över tiden, från en stor regional rörlighet till tätare kontakter med grannar utanför regionen men mindre rörlighet i regionen. Det visar DNA-analyser av iranska skelett i svenska museisamlingar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Den 7 december börjar COP15, FN:s konferens om biologisk mångfald. Linda Laikre är en av forskarna på plats – där hon kämpar för att forskningsresultat om genetisk variation ska få genomslag i biologiska mångfaldsarbetet.
Arkeologer från Stockholms universitets Arkeologiska forskningslaboratorium har lokaliserat en i sitt sammanhang unik vikingatida varvsplats vid Birka på Björkö i Mälaren. Fyndet utmanar tidigare teorier om hur vikingastadens maritima verksamhet var organiserad. – En sådan här anläggning har aldrig tidigare påträffats, det är den första i sitt slag, men fyndmaterialet visar övertygande att det rör sig om en varvsplats, säger Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet. Han har lett undersökningarna tillsammans med Sven Kalmring, docent vid Stockholms universitet och expert på hamnar och urbaniseringen under Vikingatiden vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie i Schleswig. Stora mängder båtmaterial Anläggningen som påträffats har bestått av en stensatt sänka i den dåtida strandzonen med en båtslip av trä i botten. Fynden på platsen består av stora mängder av både oanvända och begagnade båtnitar, brynen av skiffer och verktyg för träarbete. – Fynden av föremål från området är talande. Det visar med stor tydlighet att det är här man har servat sina skepp, säger Sven Isaksson. Rikt maritimt kulturlandskap Flera av lämningarna har observerats tidigare, men det är genom de senaste fynden som det blivit möjligt att ta ett samlat grepp. – Genom systematisk inventering, kartering och drönarundersökning kan vi nu visa att det på Birka, förutom stadsmiljön, också finns ett mycket rikt maritimt kulturlandskap med lämningar efter allt från bryggor till båtlänningar och varvsplatser, säger Sven Isaksson. Intensivt utbyte av varor och idéer Skepp och sjöfart är utmärkande för Vikingatiden i Norden, såväl för härnad som för handel. Ett uttryck för den vikingatida fjärrhandeln är de stadslika handelsplatser som uppstod i Norden vid tiden. I Sverige är det bäst bevarade exemplet UNESCO-världsarvet Birka på Björkö i Mälaren. – Det handlar inte bara om de första urbana miljöerna överhuvudtaget, men visar på ett intensivt utbyte av handelsvaror och idéer människor emellan, säger Sven Kalmring. Arkeologiskt outforskad miljö Stadsvallen runt Birka fungerade inte bara som ett försvarsverk, utan även som en juridisk, ekonomisk och social gräns. Tidigare undersökningar av hamnanläggningar i Birka har därför mestadels gjorts innanför stadsvallen, i det område som kallas Svarta jordens hamnområde, samt nedanför den så kallade Garnisonen. Den nyupptäckta varvsplatsen ligger vid en vik som kallas *Kugghamn och ligger, tillsammans med en mängd andra maritima lämningar, utanför Birkas stadsvall, längs Björkös norra udde. – Genom att undersöka olika maritima element i förbindelse med en möjlig husplatå i Kugghamn försöker vi nu få ett helhetsgrepp på en mycket spännande och tidigare arkeologiskt helt outforskad miljö, säger Sven Kalmring. Fynden väcker nya frågor För att säkra källmaterial som kan nyansera kunskapen om Birkas maritima kulturlandskap fortsätter de arkeologiska undersökningarna. Bland annat undersöks lämningarna efter en angöringsplats – en båtlänning – lokaliserad utanför stadsvallen. En annan fråga arkeologerna söker svaret på är vem som fick angöra var. – Fick vem som helst landa var som helst, eller spelade det någon roll om det var innanför eller utanför stadsvallen? Här finns mycket att fundera på. Men för oss slutar inte undersökningen med fältarbetet, vi fortsätter på labbet. Genom att använda laborativa analystekniker får vi fram mer information ur det fragmentariska källmaterialet än vad som annars är möjligt, säger Sven Isaksson. Hitta rapporten “En vikingatida varvsplats vid Kugghamn, Birka: Arkeologiska undersökningar av L2022:2719, Birka, Björkö,Adelsö socken, Uppland, augusti 2020 och 2021.“ Om Laborativ arkeologi Arkeologi med laborativ analys är den disciplin där man använder naturvetenskapliga metoder tillsammans med traditionella arkeologiska metoder och modern teoribildning för att lösa arkeologiska problem. Av definitionen framgår det också att ämnet är tvärvetenskapligt, inte enbart så att det sträcker sig över flera ämnen utan även över flera olika fakulteter. Se filmen “ Arkeologiska analyser levandegör forntidens människor “ Metoder som används i labbet: Element- och strukturanalys med svepelektronmikroskop (SEM)-titta på ytor, tillverkning material – hår korroderat fast i metaller Analys av kristallina material med röntgendiffraktometer (XRD) Elementanalys med röntgenfluorescens (XRF) Analys av organiska lämningar med gaskromatografi med masspektrometri (GC-MS) Isotopanalys av kol, kväve, svavel & strontium Fosfatanalys och fosfatkartering Konservering av metallföremål 3D-scanning och utskrift i 3D av arkeologiska föremål Materialanalys med fouriertransformerad infrarödspektroskopi (FTIR) ICP-MS- analysera grundämnen i material Läs mer om Arkeologiska forskningslaboratoriet
För över 8 miljarder år sedan slets en stjärna sönder då den kom för nära ett supermassivt svart hål. Jetstrålar av gas riktade mot jorden gjorde nyligen stjärnans öde synligt för ett teleskop som letar nya ljuskällor på stjärnhimlen. Två forskarlag med forskare vid Stockholms universitet publicerar nu sina observationer i Nature och Nature Astronomy. – Vi fick börja med uteslutningsmetoden för att förstå vad det var vi tittade på. Det såg varken ut som en supernova eller som mer exotiska fenomen som gammablixtar eller kilonovor, så vi landade i slutsatsen att det måste röra sig om ett svart hål som på ett ovanligt sätt slitit isär en stjärna som kommit för nära, berättar Jesper Sollerman, professor vid Institutionen för astronomi och medförfattare till artikeln i Nature. Avlägsen händelse Det var den 11 februari i år som en ny ljuskälla kallad AT2022cmc blev synlig i jakthundarna, en stjärnbild på norra stjärnhimlen söder om Karlavagnens dragstång (Stora björnens svans). – Det visade sig vara en mycket avlägsen händelse tidsmässigt, som dessutom snabbt varierade i ljusstyrka. Det gjorde att vi var flera forskarlag som riktade alla möjliga slags teleskop mot fenomenet, säger Jesper Sollerman. Stjärna slukad av svart hål Två forskarlag, båda innehållande forskare vid Stockholms universitet, landade i samma tolkning av fenomenet oberoende av varandra, nämligen att det rör sig om en stjärna som slukats av ett svart hål. – Det är första gången en jetstråle från ett avlägset svart hål hittats på det här sättet. Det ökar möjligheten att finna många fler liknande händelser i framtiden. Det här kan vara enda sättet att studera de många supermassiva svarta hål, som annars ligger fördolda i avlägsna galaxer, avslutar Jesper Sollerman. Film: ESO/M.Kornmesser Läs mer om filmen Publikationerna Nature: Upptäckarlaget, som baserar sin studie på observationer från Zwicky Transient Facility, ett automatiserat himmelsundersökningsprojekt vid Palomar Observatory nära San Diego i Kalifornien, publicerar sin studie “A very luminous jet from the disruption of a star by a massive black hole,” av Andreoni, Coughlin et al. i tidskriften Nature. Här hittar du studien Nature Astronomy: Det andra forskarlaget, som kunde visa att AT2022cmc också var exceptionellt ljusstark i röntgenstrålning sluter sig till att en del av materien kastas ut från det svarta hålet med mycket nära ljusets hastighet. De publicerade sin studie "The birth of a relativistic jet following the disruption of a Star by a cosmological black hole" av Pasham et al. i tidskriften Nature Astronomy. Här hittar du studien Fakta - forskningen om supernovor, stjärnor och svarta hål Forskningen kring supernovor, stjärnor och svarta hål sker bland annat vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Supernovagruppen studerar via modeller och observationer strukturen, dynamiken och grundämnesbildandet i supernovor. Mycket av forskningen inom området sker i samarbete med fysikinstitutionen vid Stockholms universitet inom ramen för det gemensamma Oskar Klein Centre. Läs mer om forskningen i Supernovagruppen vid Stockholms universitet Forskningsprojektet Zwicky Transient Facility – kosmiska explosioner Läs mer om Zwicky Transient Facility Läs mer om forskningen vid Oskar Klein Centre Finansiering och resurser Det svenska deltagandet i forskningsprojekten stöttas av Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Läs mer om Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Läs mer om Vetenskapsrådet Forskningsresultaten i Nature gjordes med hjälp av teleskopresurser från European Southern Observatory, som också bidrog med bildmaterialet till denna publicering. Läs mer om ESO
Vetenskapsrådet har beslutat om konsolideringsbidrag inom naturvetenskap och teknik. Av de sju bidrag som beviljas går tre till Stockholms universitet, med en total summa på 30 miljoner kronor. Vetenskapsrådet har beviljat sju konsolideringsbidrag om vardera 10 miljoner kronor inom naturvetenskap och teknikvetenskap i ansökningsomgången för 2022. Totalt beviljas 70 miljoner kronor för åren 2023–2027. Tre av de sju bidragen, om sammanlagt 30 miljoner kronor, går till forskare vid Stockholms universitet. Forskare vid Stockholms universitet som beviljas bidrag: Jaime de la Cruz Rodriguez , Institutionen för astronomi, till projektet ”MAGHEAT: Att förstå energideposition i solens kromosfär” Marc Friedländer , Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, till projektet ”Intrinsisk synkronisering av genaktivitet” Timothy Linden , Fysikum, till projektet ”TeV elektroner kastar nytt ljus över Vintergatan” Läs mer på Vetenskapsrådets webbplats.
Svenskar som begav sig till Brasilien vid sekelskiftet 1900 kom från en situation som påminner om den som många av dagens fattiga länder står inför. Och liksom migranter av idag var de beroende av nätverk och kontakter för sin bosättning. En ny studie i Rig Kulturhistorisk tidskrift kastar ljus på en dold migration.
Förnyelsen av SPSS-licenser är försenad, vilket innebär att ingen har kunnat använda SPSS sedan igår. Nya licensnycklar har kommit och IT-avdelningen jobbar nu på att distribuera dem till berörda så snabbt som möjligt. Förnyelsen av SPSS -licenser har försenats trots att avtal för förnyelse har lämnats in i god tid före avtalets utgång. Det innebär att varken studenter eller universitetets medarbetare har kunnat använda SPSS sedan igår torsdag 1 december. Bakgrunden till problemen är ändrade rutiner mellan universitetets licenspartner och licensleverantör, specifikt rutinen för att generera koder. IT-avdelningen har haft en intensiv dialog med licenspartnern som i sin tur diskuterar med ansvariga hos leverantören. Idag på morgonen den 2 december har IT-avdelningen fått de koder som behövs och jobbar nu med att distribuera ut koder till berörda.
Höga ambitioner, stark framtidstro, god hälsa och en allt bättre ekonomi. Integrationen bland unga med utländsk bakgrund ser ljus ut inom flera områden, men inom andra är det längre kvar att gå. Det visar en stor kartläggning av integrationen bland unga i Sverige.
Säg mig vem som är din granne så ska jag säga dig vem du är – och kanske även hur ditt liv kan forma sig, om du är ung. Så skulle man kunna sammanfatta forskningsprogrammet om boendesegregation och människors livsval som flera av universitetets forskare inom kulturgeografi och demografi arbetar med.
En ny studie visar hur växter kemiskt kan "koda" i sitt lignin för att växa sig höga och klara av klimatförändringar. Resultaten kan användas både inom jord- och skogsbruket för att välja ut växter med egenskaper som kan motstå klimatförändringar.
Genom att förstå varför vissa nervceller och musklerna de styr är motståndskraftiga mot att förtvina i den dödliga sjukdomen ALS går det att skapa nya möjligheter till behandlingar. Forskare vid Stockholms universitet försöker nu identifiera och överföra egenskaperna hos dessa motståndskraftiga nervceller.
193 forskare sökte om forskningsanslag i den första utlysningen för doktorand- och postdoktorprojekt inom WISE (The Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability). WISE är den största satsningen någonsin på materialvetenskap i Sverige. Nu har 90 projekt, med 2 respektive 4 års projekttid, beviljats stöd om totalt 260 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW).
Stockholms universitet ska i ett samarbete med Vallentuna kommun och Vallentuna gymnasium ge elever från studieovana hem en ökad möjlighet att studera vidare. Detta med hjälp av studiecoacher från universitetet. Stockholms universitet har inlett ett projekt för breddad rekrytering med Vallentuna kommun och Vallentuna gymnasium med anledning av ett arv från en privatperson som tillfallit kommunen. Arvet på 1,7 miljoner kommer från en kvinna som tidigare varit rektor i många år. Hennes vilja var att arvet skulle användas till att ge ungdomar från studieovana hem en möjlighet att studera vidare inom högre utbildning. Vallentuna kommun har rekryterat fyra studenter från Stockholms universitet som ska arbeta som studiecoacher och som får en tidsbegränsad anställning av kommunen. Deras uppdrag är att handleda och ge stöd till elever på Vallentuna gymnasium för att öka elevernas möjligheter att nå godkända betyg samt inspirera dem till fortsatta studier. Faezeh Khalaji vid Studentavdelningen, Stockholms universitet är en av dem som är inblandad i projektet. Varför deltar Stockholms universitet i detta projekt?
Det är cellerna runt själva cancertumören som tycks vara nyckeln till att bröstcancer sprids. Det kan forskare från bland annat Stockholms universitet visa efter att ha utvecklat ny teknik som kartlägger hur bröstcancer sprids. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Som en konsekvens av mänskliga utsläpp av växthusgaser har klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. En utveckling som leder till värre värmeböljor och ökad risk för bränder. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet publicerad i tidskriften Journal of Geophysical Research – Atmospheres. Enligt FN:s klimatpanel går uppvärmningen över landområden på jorden betydligt snabbare, med cirka 1,6 grader i medeltal, jämfört med haven som ligger på 0,9 grader. Det innebär att den globala utsläppsbudgeten för att undvika 1,5-graders uppvärmning över land är förbrukad för jorden som helhet. Nu visar den aktuella studien att utsläppsbudgeten även är förbrukad för 2-graders uppvärmning över stora delar av Europa under sommarhalvåret. Mätningar visar att uppvärmningen under sommarhalvåret i stora delar av Europa under de senaste fyra årtiondena redan ligger över två grader. – Klimatförändringen är allvarlig då den bland annat leder till fler värmeböljor i Europa, en direkt följd av den stigande temperaturen. Det i sin tur ökar risken för bränder, som de förödande bränder som södra Europa drabbades av sommaren 2022, säger Paul Glantz, docent i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet. Torrare mark och färre moln I södra Europa syns även en tydlig så kallad positiv återkoppling orsakad av den globala uppvärmningen, det vill säga en förstärkt uppvärmning då marken har blivit betydligt torrare, samtidigt som avdunstningen har minskat. Molnmängden har även minskat för stora delar av Europa, vilket med stor sannolikhet, åtminstone delvis, beror på mindre vattenånga i luften. – Det vi ser framförallt för södra Europa, ligger i linje med FN:s klimatpanel, som tidigt förutsåg att en ökad mänsklig påverkan på växthuseffekten skulle leda till att torra områden på jorden blir ännu torrare, säger Paul Glantz. Aerosoler döljer verklig uppvärmning I studien finns också ett parti med en uppskattning på aerosolpartiklarnas inverkan på temperaturökningen. Enligt Paul Glantz är den snabba uppvärmningen i till exempel Central- och Östeuropa först och främst en konsekvens av utsläppen av långlivade mänskliga växthusgaser. Men i kombination med att utsläppen av kortlivade aerosolpartiklar från bland annat kolkraftverk i området har minskat stort under de senaste fyra årtiondena har det givit en extrem temperaturökning över två grader. – De luftburna aerosolpartiklarna, innan de började minska i början på 1980-talet i Europa, har maskerat den uppvärmningen som orsakas av mänskliga växthusgaser med drygt en grad i medeltal för sommarhalvåret. När aerosolerna i atmosfären minskar, så ökar temperaturen snabbt. Mänskliga utsläpp av koldioxid är ändå det stora hotet då växthusgasen påverkar klimatet i hundratals till tusentals år. Enligt Paul Glantz ger det en föraning om framtida uppvärmning i andra områden på jorden där mängden aerosoler i atmosfären är förhöjda på grund av stora utsläpp, till exempel i Indien och Kina. Här hittar du studien i Journal of Geophysical Research – Atmospheres Läs mer om Paul Glantz forskning FAKTA - Växthuseffekten och Aerosoleffekten Fossil förbränning leder till utsläpp av både aerosolpartiklar och växthusgaser, de har därmed samma källa, men klimateffekten på jorden skiljer sig åt. Växthuseffekten Karaktär: Växthusgaser är i stort sett transparanta för solstrålning samtidigt som de absorberar den infraröda strålningen effektivt, vilket leder till återstrålning mot jordytan. Jorden absorberar därmed både solstrålning och infraröd strålning, vilket leder till att framförallt den lägre delen av atmosfären värms upp. Tidsrymd: Växthusgaserna är generellt långlivade i atmosfären och det gäller framför allt koldioxid där mänskliga utsläpp påverkar klimatet i hundratals till tusentals år. Det innebär också att växthusgasen sprider sig jämt över hela jorden. Aerosoleffekten Karaktär: Aerosolpartiklar påverkar istället inkommande solstrålning, det vill säga de sprider en del av solljuset tillbaks till rymden. Den avkylande effekten blir därmed större genom mänskliga utsläpp av aerosolpartiklar. Tidsrymd: Luftburna mänskliga aerosolpartiklar har en livslängd på ungefär en vecka, vilket innebär att de framför allt kyler klimatet lokalt eller regionalt och på kort sikt. Parisavtalet mellan världens länder ska säkra att utsläppen av växthusgaser börjar minska, men det är också viktigt att halten av aerosolpartiklar går ner. Luftföroreningar där aerosolpartiklar ingår orsakar cirka åtta miljoner förtida dödsfall varje år i världen. Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här . Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.
Nu ges för första gången magisterprogrammet Barnets rättigheter. Det är tvärvetenskapligt och riktar främst in sig på yrkesverksamma som arbetar med barn.
