Skolelever världen över har förlorat ett tredjedels skolår i inlärning under coronapandemin. Men i Sverige, där grundskolan inte stängde, presterar eleverna lika bra som under normala omständigheter. Det är slutsatsen av en systematisk forskningsöversikt som publicerats i tidskriften Nature Human Behaviour.
Varför blir avkomman till en häst och en åsna nästan alltid infertil? Den frågan har gäckat forskare. Deniz Ozata vid Stockholms universitet menar att förklaringen kan finnas bland väldigt föränderliga gener som spelar stor roll för utvecklingen av livskraftiga spermier.
Två forskare verksamma vid Stockholms universitet beviljas det prestigefulla ERC Consolidator Grant 2022 av Europeiska forskningsrådet ERC. European Research Council (ERC) Consolidator Grants är en del av EU:s Horisont Europa-program och är bland de mest prestigefyllda anslagen i Europa. Bidragen ska hjälpa framstående forskare, som har 7 till 12 års erfarenhet efter sin doktorsexamen, att fullfölja sina mest lovande idéer. Totalt tilldelas 321 europeiska forskare 2022 års anslag, värda totalt 657 miljoner euro. Tolv av konsolideringsbidragen går till forskare i Sverige. Två av forskarna som beviljats anslag finns vid Stockholms universitet: Wei-Li Hong vid Institutionen för geologiska vetenskaper för projektet ”Silicate alteration in marine sediments: kinetics, pathway, and dependency”. Jaime de la Cruz Rodriguez vid Institutionen för astronomi för projektet ”MAGHEAT: understanding energy deposition in the solar chromosphere”. Forskarna beviljas cirka 2 miljoner euro var under fem år. Läs mer om de beviljade projekten vid Stockholms universitet på vår engelska webbplats .
I mitten av januari arrangerade Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet en rundvandring med regionpolitiker i campus Albano för att lyfta frågan om vikten av bra kollektivtrafik till området.
Kung Carl XVI beslutade den 28 januari om att dela ut medaljer. Bland de som tilldelas medalj finns Gudrun Persson, docent i slaviska språk. H.M. Konungens medalj, tidigare kallad Hovmedaljen, från 1800-talets förra hälft förlänas för särskilda förtjänster, samt för förtjänstfullt arbete inom Kungl. Hovstaterna samt H.M. Konungens stab.
Det är inte optimalt att ta över EU-ordförandeskapet som nytillträdd regering, enligt statsvetaren Jonas Tallberg. Han varnar även för att det är svårt att driva egna frågor eftersom mycket tid går åt att hantera ”ärvda” och oförutsedda frågor. Vid årsskiftet blev Sverige ordförandeland inom EU och ska vara det i ett halvår. Ordförandeskapet roterar mellan medlemsländer. Sverige har tidigare varit ordförande två gånger, under 2001 och 2009. Jonas Tallberg är kanske den svenske forskare som kan mest om vad det innebär att vara ordförande i EU och vilka möjligheter det finns att driva egna frågor under den perioden. Han är sedan många år professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och forskar främst om internationella organisationer och EU-politik. Har utvärderat svenska ordförandeskap
Den öppna nätkursen “Climate and energy – An interdisciplinary perspective” tar deltagare med på en digital rundtur på Utö utanför Stockholm. Under den virtuella resan kommer deltagarna att möta forskare från flera europeiska universitet och lära sig allt om klimatkrisen, dess orsaker och möjliga lösningar.
Stockholms universitet blir del av den digitala forskningsinfrastrukturen EBRAINS som associerad medlem. Medlemskapet är viktigt för att stärka universitetets forskning om hjärnan och dess relation till beteende.
Under 2022 föddes rekordmånga fjällrävar i Sverige, Norge och Finland. Den inventering där forskare vid Stockholms universitet har en ledande roll visar på 164 nya rävkullar. Fjällrävar vid lya. Film från Svenska fjällrävsprojektet. Så sent som vid millennieskiftet var fjällräven nära utrotning i Sverige och Norge. Det fanns då enbart 40–60 individer. Fjällräven är fortfarande klassad som starkt hotad i Sverige men de årliga inventeringar som görs visar att arten ökar i antal. 2021 års inventering visade på 118 nya kullar av fjällrävsungar i Sverige, Norge och Finland. I ett pressmeddelande strax innan jul gick Naturvårdsverket ut med resultaten av den inventering som gjordes sommaren 2022. Resultaten visar på rekord i antalet kullar av fjällrävar sedan inventeringarna inleddes, 164 kullar. Dessutom syntes en ökning på omkring 88 vuxna individer sedan inventeringen 2021. Populationen i de tre länderna bedöms nu vara uppe i över 550 vuxna individer. Bevarandeåtgärder har haft effekt
Med målet att ta sig an astrofysikens och partikelfysikens stora gåtor på ett tvärvetenskapligt vis grundades år 2008 Oskar Klein-centret i Stockholm. Nu hyllas forskningsmiljön som rik och tillåtande och drar till sig internationellt ledande forskare, bland annat Nobelpristagaren Frank Wilczek.
Inför höstterminen 2023 har 17 390 personer sökt internationella masterprogram vid Stockholms universitet. Det är en ökning på tio procent jämfört med förra året. Antalet sökande till internationella kurser och program på grundnivå ökar med 19 procent. Anmälan stängde vid midnatt den 16 januari. I hela landet är ökningen för internationella masterutbildningar knappt tio procent och elva procent för internationella kurser och program på grundnivå. Totalt 30 av 31 universitet och högskolor som erbjuder internationella masterutbildningar höstterminen 2023 har fått fler sökande jämfört med höstterminen 2022. 18 av 24 universitet och högskolor har fått fler sökande till sina internationella kurser och program på grundnivå. Läs mer på UHR:s hemsida Mest populära utbildningar vid Stockholms universitet De fem mest sökta internationella masterprogrammen vid SU är följande. Antal sökande anges inom parentes. Masterprogram i informationssäkerhet (1158) Masterprogram i folkhälsovetenskap (933) Masterprogram i pedagogik med internationell och jämförande inriktning (921) Masterprogram i bank och finans/finansiell ekonomi (889) Magisterprogram i IT-projektledning (879) SU:s fem mest sökta internationella kurser och program på grundnivå är följande. Kandidatprogram i internationell företagsekonomi och politik (1787) Kandidatprogram i företagsekonomi, etik och hållbarhet (1341) Konst, arkitektur och visuell kultur i Sverige (127) Kandidatprogram i latinamerikastudier med inriktning mot portugisiska (105) Grundläggande statistik för ekonomer (71)
– Vi känner inte varandra sedan tidigare, jag bara typ bjöd in mig i deras grupp när de stod och pratade, sa den nyblivna sociologistudenten Alva Ekholm när hon besökte Stockholms universitets välkomstmässa för nya studenter den 18 januari. Hennes nyfunna vänner Tindra Åkesdotter, Klara Kashani och Mala Asfeha – även de sociologistuderande – hade alla gått till mässan på egen hand men stod nu och skämtade och skrattade tillsammans som om de känt varandra hur länge som helst. Med undantag av Klara, som kom från Helsingborg, var de alla uppvuxna i Stockholm. Information om universitetets välkomstmässa i Aula Magna på campus Frescati hade de hittat på webben. – Sedan tipsade kåren om det i en presentation också, sa Klara. Jag tänkte, hit går jag.
Det kan vara svårt att arbeta utomhus när det är minusgrader. På Sydpolen är det cirka -30 °C på sommaren och -60 °C på vintern. Hur bedriver man forskning i sträng kyla? Chad Finley är docent vid Fysikum och medlem av det internationella samarbete som driver IceCube Neutrino Observatory på Sydpolen. - Vi turades om när vi försiktigt installerade sensorer på teleskopet. Annars frös våra händer snabbt och blev oanvändbara, säger Chad som tillbringade två månader där på sommaren.
Formas har fattat beslut om vilka projekt som finansieras inom ramen för den Årliga öppna utlysningen samt utlysningen Hållbar vattenresurshantering. Vid Stockholms universitet har 18 forskare beviljats medel om sammanlagt 84 miljoner kronor. De forskare vid Stockholms universitet som beviljas medel är: Forskningsprojekt Peter Schmitt, Humangeo: “Regional planerings kulturer – institutionella förändringar och platsspecifika praktiker för en hållbar framtid”, 2 996 448 kr; Clare Bradshaw, EMB: “Bottentrålnings påverkan på ekologiska och biogeokemiska processer: betydelsen för regional havsförvaltning och klimatåtgärder”, 2 999 013 kr; Oskar Karlsson, ACES: “Glöm inte bort pappa: Flergenerationseffekter av ftalatexponering i vuxen ålder”, 3 000 000 kr; Elena Gorokhova, ACES: “Symbionters betydelse för reproduktionsförmåga hos djurplankton (iCard)”, 3 000 000 kr; Tom Willhammar, MMK: “Förbättrad rening av vattenföroreningar genom ökad förståelse för den molekylära adsorptionsmekanismen”, 2 999 535 kr; Francisco Nascimento, EMB: “Vilken miljöpåverkan har utvinningen av sällsynta jordartsmetaller i Östersjöns havsbotten?” 2 999 152 kr; Michael McLachlan, ACES: “Ett test för att bedöma kemisk persistens i den naturliga miljön”, 3 000 000 kr; Jonathan Martin, ACES: “ALARM- Airborne Global Early Warning System for Persistent Mobile Organic Contaminants”, 2 999 432 kr; Jiayin Yuan, MMK: “Järnrikt biokol från restprodukter som långsamverkande gödselmedel och för snabbare nedbrytning av klorerade kolväten”, 2 990 520 kr; Adrienne Sörbom, Socant: “Klimatpolitik och icke-statlig diplomati: nordiska företagsfinansierade tankesmedjor”, 2 999 286 kr. Stöd tidigt i karriären Fernando Jaramillo, Natgeo: “Förslag på optimal återställning av hydrologiska regimer i svenska våtmarker genom djupinlärning och hydrogeodesi”, 3 805 335 kr; Rasmus Erlandsson, Zoologi: “Effekter av klimat och vattenlevande bytesdjur på spindlars ekologi i fjällvärlden”, 3 998 324 kr; Kara Pellowe, SRC: “Rättvis tillgång till ekosystemtjänster inom korallrevs social-ekologiska nätverk” 3 978 076 kr; Claire Ansberque, Inst. för geologiska vetenskaper: “Perspektiv på framtida sjukdomar i nordvästra Europa baserat på forntida djurpatogener under tidigare klimatuppvärmningar”, 3 998 076 kr; Anna Scaini, Natgeo: “Med lokalbefolkning i fokus: kartläggning av världens floders kulturella värden”, 3 970 011 kr; Karin Ahlberg, Socant: “Arvet efter Suezkanalen: Marin artomvandling och biologisk mångfald i Medelhavet”, 3 999 305 kr. Hållbar vattenresurshantering Inom utlysningen Hållbar vattenresurshantering har två forskare vid Stockholms universitet beviljats medel. Lan Wang Erlandsson, Stockholm Resilience Centre: ”Vattenrisker i Anthropocene: att förstå och hantera Sveriges beroende av global vattenresiliens, 15 998 273 kr; Inga Koszalka, Meteorologiska institutionen: "Ett nytt prognossystem för skadliga algblomningar för tryggare framtida vattenförsörjning och utveckling av turism på Gotland", 14 513 537 kr.
På 70-talet växte en ny mansroll fram som en reaktion på husmorsgenerationens likriktade familjeförsörjare. Manlighetsdebattens vågor går höga än idag och uppenbarligen kan mjuka män fortfarande provocera allmänheten. Vad beror det på?
Kontrapunkt är ett av de mest centrala begreppen i den västerländska musikhistorien. Många av oss associerar begreppet till ett frågesportprogram i tv - och andra har aldrig ens hört talas om det. Men vad är egentligen kontrapunkt?
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har fattat beslut i 2022 års utlysning av Wallenberg Academy Fellows förlängningsanslag. Tre forskare från Stockholms universitet sökte och har alla beviljats femåriga anslag. De forskare vid universitetet som beviljas förlängning är: • Dan Petersen, Matematiska institutionen • Jiaying Yuan, Institutionen för material- och miljökemi • Claudia Mohr, Institutionen för miljövetenskap Jiaying Yuan och Claudia Mohr beviljades vardera 8,75 miljoner kronor. Claudia Mohr kommer dock att tacka nej till anslaget då hon tillträder en tjänst utomlands efter årsskiftet. Dan Petersen befordras till Wallenberg Scholar i samband med förlängningsanslaget och beviljas därmed 12 miljoner kronor.
Att tillfälligt överskrida klimatmålen på 1,5-2 grader ökar kraftigt risken för att flera av jordens hållbarhetsnivåer tippar över den gräns där effekter går att förutse. Tipprisken ökar även om den globala temperaturen på längre sikt stabiliseras inom Parisavtalets mål, visar en ny riskanalys av forskare vid Stockholms universitet publicerad i Nature Climate Change.
Under måndagen avslutades FN:s toppmöte om biologisk mångfald, COP15. Professor Linda Laikre var på plats och ser resultatet som en stor framgång för bevarandet av genetisk variation.
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond har fattat beslut om bidrag till sex forskare vid Stockholms universitet, om totalt 29, 1 miljoner kronor. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse (samtliga inom den riktade utlysningen Hållbart samhälle): • Maja Schlüter , Stockholm Resilience Centre, beviljas 7 500 000 kr för projektet Novel methodologies for analysing complex causality in human-environment systems. • Victor Galaz , Stockholm Resilience Centre, beviljas 5 600 000 kr för projektet Emotions, Sustainability, and Intelligent Machines: the mechanisms, diffusion and effects of technology-mediated emotions on sustainability. • Fredrik Charpentier Ljungqvist , Historiska institutionen, beviljas 5 100 000 kr för projektet Adapting to Climate Change in the Northern Baltic Sea Region, AD 1500–1900. Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond • Stephan Hau , Psykologiska institutionen, beviljas 4 500 000 kr för projektet Let’s talk about nonverbal communication: Basic features of dyadic interaction within psychotherapeutic settings and their effects on outcome. • Julia Uddén , Institutionen för lingvistik, beviljas 4 000 000 kr för projektet Language and communication skills in adolescents with ADHD: investigation of neural mechanisms and development. • Tina Elfwing , föreståndare för Östersjöcentrum, har utanför ordinarie utlysning beviljats 2 400 000 kr som finansiering för en postdoktjänst på centret.
Forskare vid Stockholms universitet beviljas sammanlagt närmare 42 miljoner kronor av Vetenskapsrådet i fyra utlysningar. Vetenskapsrådet har fattat beslut om projektbidrag för forskning om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser, projektbidrag för forskning om segregation, bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration samt internationell postdok HS/NT. Vid Stockholms universitet har följande forskare beviljats bidrag: Projektbidrag för forskning om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser Qian Zhang , Kulturgeografiska institutionen: ”Digital Natur: Vardagliga sociotekniska relationer och praktiker i svenskt jordbruk och skoglig livsmedelsindustri”, 5 097 000 kr. Projektbidrag för forskning om segregation Louisa Vogiazides , Kulturgeografiska institutionen: ”Hur påverkar uppfattningar om staden valet av bostadsområde och sökandet av en bostad? En jämförelse mellan andra generationens invandrare och svenskfödda i Uppsala”, 6 721 356 kr. Ida Borg , Kulturgeografiska institutionen: ” Renovering, utförsäljning och ombildning i hyressektorn - vilka är konsekvenserna? ”, 5 086 184 kr Andreas Diemer , Institutet för social forskning: ” Segregation av urbana bekvämligheter i Sverige”, 5 049 053 kr Carina Carlhed Ydhag , Institutionen för pedagogik och didaktik: ” Mot alla odds - framgångsrika skolor i ett utsatt område”, 4 867 712 kr. Se även även denna artikel. Bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration Anna Lund , Sociologiska institutionen: ”Att vara svensk och sig själv. Dramatiserad forskningskommunikation som demokratiseringsarbete”, 1 000 000 kr. Internationell postdok (NT) Julian Baur , Zoologiska institutionen: ”Mekanistisk förståelse för hur hög temperatur reducerar hanlig fertilitet”, 3 450 000 kr; Zhengjun Wang , Fysikum: ”Kvantinspirerad 2D-Spektroskopi för detektion av dolda kvantmekaniska effekter i fotosyntetiska protein”, 3 450 000 kr. Internationell postdok (HS) Simon Allzén , Filosofiska institutionen: ”Mörk materia och vetenskaplig metod”, 3 600 000 kr; Nikola Hajdin , Juridicum: ”Neutralt affärsstöd och gränserna för företags delaktighet i kränkningar av mänskliga rättigheter som motsvarar internationella brott”, 3 450 000 kr.
Arbetet för att bevara skogstäcket i sydvästra Etiopien är viktigt för den globala biologiska mångfalden, men det finns negativa bieffekter. Hållbarhetsarbetet görs i stor utsträckning genom småskaliga kaffeproducenter som ofta är beroende av barn som arbetskraft, något som får negativa effekter på barnens skolgång. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet, publicerad i International Journal of Educational Development.
Stockholms universitet har beviljats 17 073 000 kronor av Vetenskapsrådet för forskarskolan ”Normer och normativitet” med Krister Bykvist, Filosofiska institutionen, som projektledare.
Litteraturpristagaren Annie Ernaux besökte på fredagen Stockholms universitet för att träffa studenter och forskare. Hon svarade öppenhjärtigt på frågor från besökarna som bland annat undrade om hon tror att vi kan undgå vårt arv och hur vi ser på samhällets hårda behandling av de äldre. Samtalet finns att se i efterhand i den här artikeln. – Jag är glad och rörd över att få återvända till Stockholms universitet. Det är fantastiskt att det finns universitet som detta, en grön enklav mitt i en stor stad, sade Annie Ernaux, som poängterade att hon i sin yrkesroll faktiskt är lärare och inte författare. ”Ett sällsynt givande besök” Rektor Astrid Söderbergh Widding inledde samtalet med ett välkomsttal där hon sade att det är en stor ära att få besök av just Annie Ernaux, som med sina böcker gjort ett så stort avtryck i samtiden. – Det är inte första gången som Annie Ernaux besöker Stockholms universitet – hon har tidigare varit här som akademisk lärare. Det märktes också i samtalet, där hennes svar präglades av djup respekt för de frågor som studenter och forskare ställde, och av en uppriktig vilja till dialog. Det blev ett sällsynt givande besök, säger Astrid Söderbergh Widding ”Griper tag”
