I mitten av maj röstade Sveriges riksdag för att behålla snabbhetspremien i föräldraförsäkringen. En tidigare reform som syftade till att värna nivån på föräldraförsäkringen, men som också ledde till en förkortning av tiden mellan födslar, vilket är förknippat med negativa hälsoeffekter för både mor och barn. En studie från forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet påverkade riksdagens diskussion om förändringar i föräldraförsäkringen.
Årets upplaga av Almedalen är över, men flera av seminarierna går att se i efterhand. Östersjöcentrums medarbetare deltog framför allt i de evenemang som arrangerades under det gemensamma paraplyet Östersjödagarna.
Med hjälp av ny genteknik har en forskargrupp vid Stockholms universitet lyckats kartlägga arvsmassan från både nutida och forntida fjällämlar. Analysen som avslöjar artens evolutionära historia, visar att fjällämmeln är en av världens senast utvecklade däggdjursarter. Studien som är publicerad i tidsskriften PNAS visar att arten skiljdes från sin närmaste släkting, den västsibiriska lämmeln, för cirka 35 000 år sedan – strax innan den senaste istidens kallaste period. Fjällämmeln är en viktig art på den skandinaviska tundran, bland annat som föda för många rovdjursarter, som den utrotningshotade fjällräven. Men den är också en intressant art ur ett evolutionärt perspektiv, bland annat för att förstå hur däggdjur har utvecklats innan, under och efter den senaste istiden. – Fjällämmelns evolutionära historia har inte studerats med hela arvsmassor tidigare. Vår studie fyller den luckan och visar vilka avgörande insikter de genomiska verktyg vi har tillgång till kan ge när det gäller kunskap om hur evolutionen har påverkats av miljöförändringar, säger David Díez del Molino, huvudförfattare till studien och forskare vid Centrum för paleogenetik och Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Inget genflöde Studien bekräftar inte bara att fjällämmeln och den sibiriska lämmeln är separata evolutionära linjer, den visar också att det inte finns några spår av hybridisering mellan arterna – ett överraskande resultat enligt forskargruppen, med tanke på hur nära i tiden de två arterna delade på sig och att deras utbredning nästan överlappar varandra geografiskt. Bristen på genflöde står i kontrast till utvecklingen hos många andra däggdjursarter, där en nyligen inträffad artbildning ofta följs av en hybridisering, det vill säga utbyte av gener mellan arterna. – Våra resultat tyder på att fjällämmeln är en av de yngsta däggdjursarterna, och att den utvecklats i en annan riktning än sin systerart, den västsibiriska lämmeln, under ett anmärkningsvärt kort tidsdjup. Det verkar också som om arterna har förblivit isolerade, eftersom vi inte hittar några tecken på hybridisering mellan dem, säger Edana Lord, och huvudförfattare till studien och tidigare verksam vid Centrum för paleogenetik. Forskarna identifierade även hundratals mutationer unika för fjällämmeln, särskilt i gener relaterade till pälsfärg, fettmetabolism och till och med beteende. Dessa genomiska skillnader bidrar troligen till fjällämmelns särpräglade svartgula päls, samt hjälper lämmeln att hålla sig aktiva under vintern, egenskaper som tros vara anpassningar till det hårda klimatet på den skandinaviska tundran och till hotet från rovdjur. Separat art Genom att lösa lämlarnas släktträd så stöder studien också klassificeringen av den Östsibiriska lämmeln som en separat art – Lemmus paulus – och klargör därmed taxonomin för en däggdjursgrupp där det tidigare funnits oklarheter gällande de evolutionära sambanden mellan de olika arterna. – Studien utgör ett stort framsteg vad gäller vår förståelse av lämmelns artbildning och evolution. Den banar också väg för spännande framtida forskning, särskilt vad gäller att utforska förhistoriska hybridiseringar samt att klargöra när fjällämmelns unika genetiska anpassningar uppstod. Studien bidrar också till insikter om hur klimatförändringar, även dagens, snabbt kan bidra till isolering och artbildning, säger Love Dalén, medförfattare till studien och professor i evolutionär genomik vid Centrum för paleogenetik och Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Läs mer Hitta studien “ Genome analyses suggest recent speciation and post-glacial isolation in the Norwegian lemming ” av Edana Lord et al., publicerad i PNAS, 2025. DOI: 10.1073/pnas.2424333122 Centrum för paleogenetik (CPG) Centrum för paleogenetik (CPG) är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet. Läs mer om forskningen som görs på CPG
Berit Olofsson, professor vid Stockholms universitet, tilldelas årets Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi. Hon får priset för sin forskning inom området hypervalent jodkemi. Prissumman är på 1,9 miljoner kronor.
Stockholms universitet har startat ett nytt nätverk för marin forskning. Nätverket syftar till att stärka samverkan, kunskapsutbyte och synlighet för marin forskning vid hela universitetet.
Två nya studier i Science, där forskare från Stockholms universitet medverkar, belyser livet i det tidiga jordbrukets Anatolien, dagens Turkiet. Studierna visar att samhället kan ha varit någon form av matriarkat – och att människors livsval inte alltid krävde migration.
För andra året i rad organiserades ESPIDAM - European Summer Program in Infectious Disease Analysis and Modelling av Matematiska institutionen och är på väg att bli en tradition.
Grattis till Maria Jornevald, doktorand på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet! Hon är första författare till en av de mest lästa artiklarna i Psychology In The Schools.
Projektet” ACCELERATE – Accelerera omställningen och uppskalningen av bioCO2 användning” får av Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, bidrag på 60 miljoner kronor. Kungliga Tekniska högskolan, KTH, kommer att tillsammans med Stockholms universitet driva detta multidisciplinära forskningscentrum.
Vissa kemiska reaktioner i naturen är närmast omöjliga att återskapa i forskningslabb. Bland annat sättet som proteiner styr kemiska reaktioner med hjälp av metalljoner och radikaler. Martin Högbom vill förstå naturens förmåga att utföra till synes omöjlig kemi.
Emil Marklund vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet har blivit utsedd till en av framtidens forskningsledare av Stiftelsen för Strategisk Forskning. I priset ingår ett forskningsanslag på femton miljoner kronor och en ledarskapsutbildning.
Forte har fattat beslut om projektbidrag inom ”Arbetslivets utmaningar 2025”. Tre forskare vid Stockholms universitet har beviljats projektbidrag om totalt cirka 15 miljoner kronor. Forskare vid Stockholms universitet som tilldelas bidrag Tianwei Xu , Psykologiska institutionen till ”Bedömning av psykosociala resurser på arbetsplatsen som bromsande faktorer för utveckling av kardiometabolisk sjukdom”, 4 998 000 kr Claudia Bernhard-Oettel , Psykologiska institutionen till ”Prekärt och ohållbart? Vilka arbetsmiljörisker medför gigarbete genom egenanställningsföretag i Sverige, och hur kan dessa förebyggas?”, 4 968 000 kr Anna Sandberg , Institutet för social forskning (SOFI) till ”Ett hållbart arbetsliv inom äldreomsorgen: Att förstå och åtgärda undersköterskornas höga sjukfrånvaro”, 4 926 000 kr. Läs även Forte-finansiering till forskning om sjukfrånvaro bland undersköterskor
Den 18 augusti ger sig forskarna Julie Lattaud och Flor Vermassen av på en forskningsresa till sydöstra Grönland ombord på ATKA, en 16 meter lång segelbåt utrustad för vetenskapliga expeditioner. Båten drivs av den franska organisationen Témoins Polaires och har plats för fem personer, varav två är forskare. – Jag försöker förstå vilken roll som havet spelar för glaciärsmältningen i fjorden, säger Flor Vermassen vid Institutionen för geologiska vetenskaper. ATKA:s lilla storlek och specialanpassade utrustning gör det möjligt att ta sig in i trånga och grunda fjordar där större forskningsfartyg inte kan nå. Där kan forskarna studera hur smältande glaciärer påverkar ekosystemet – på plats och på nära håll. Havsströmmar som för in varmare vatten i fjordarna bidrar till att glaciärerna smälter snabbare. Genom att förstå den här processen bättre hoppas forskarna kunna bidra med ny kunskap om hur klimatförändringarna påverkar Arktis, och hur vi i framtiden kan hantera dessa effekter. Expeditionen genomförs dessutom med minimal klimatpåverkan. – Med ATKA kan vi bedriva vetenskap med på ett mycket koldioxidneutralt och billigt sätt, säger Julie Lattaud vid Institutionen för miljövetenskap.
Varför studerar man engelska? Professor Joakim Wrethed och universitetslektor Andrew Cooper besvarade denna fråga utförligt på Järvaveckan i mitten av juni, där Stockholms universitet var en av utställarna.
I juni samlades några av världens mest framstående fysiker i Stockholm för Quantum Connections Summer School, ett internationellt sommarläger som i år sammanföll med UNESCO:s globala firande av 100 år av kvantfysik. Under en intensiv vecka möttes unga forskare och Nobelpristagare för att dela insikter, väcka nya idéer – och forma framtidens kvantfysik. - Sedan förra året har vi arrangerat en framgångsrik Vinterskola i Sanya, södra Kina, och mitt forskningsprojekt har fått finansiering fram till 2030, säger Frank Wilczek.
Under kvällen den 1 juli sker byte av brandväggslösning på universitetet. Du kan därför inte räkna med tillgång till vare sig fast eller trådlöst nät den kvällen.
Artikeln "The spectrum of excisive functors" av professor Gregory Arone har publicerats i Inventiones Mathematicae, som ges ut av Springer Science och anses vara en av de mest prestigefyllda matematiktidskrifterna i världen. Artikeln undersöker kategorin av excisiva funktorer. Excisiva funktorer är analoga med polynomfunktioner. De introducerades av Tom Goodwillie omkring 1990 och har varit föremål för mycket forskning sedan dess. Vi analyserar excisiva funktorer med hjälp av metoder inom tensor-triangelgeometri. Filosofin här är att kategorier är generaliserade ringar, och man kan importera idéer från algebraisk geometri till studiet av kategorier. En av pionjärerna inom området är Paul Balmer, och rummet för primära ideal inom en kategori är känt som Balmer-spektrumet. Huvudresultatet i vår artikel beskriver Balmerspektrumet för kategorin excisiva funktorer. I processen finner vi en ganska långtgående analogi mellan excisiva funktorer och ekvivariant stabil homotopiteori. Läs artikeln .
Sommaren ser lite olika ut beroende på var i avhandlingsarbetet hon befinner sig, berättar Tove Lindgren, doktorand i civilrätt vid Stockholms universitet. I år är hon inne i en intensiv fas och planerar därför smyga in arbete tidigt på morgonen, innan dagen tar vid. Men andra somrar har hon varit helt ledig.
I takt med att klimatet blir varmare förflyttar sig många arter norrut till områden som tidigare varit för kalla för dem. En ny studie av svingelgräsfjärilen, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att snabb evolution kan hjälpa till i denna process – men bara delvis. Kalla vintrar sätter stopp för spridningen över en viss klimatgräns. – Våra resultat visar att även om fjärilarnas livscykel anpassas medan de sprider sig norrut, så finns det gränser som evolutionen inte så lätt rår på, säger Mats Ittonen, en av huvudförfattarna till studien, som ingick i hans doktorsavhandling vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Svingelgräsfjärilen ( Lasiommata megera ), som på senare år har blivit allt vanligare på nordliga breddgrader i både östra och västra Skandinavien, har genom snabb evolution anpassat sin livscykel till mer nordliga förhållanden. Evolutionen hjälper arten att klara de förhållanden som inte ändras vid klimatförändringar, till exempel dagslängd. Det gör att svingelgräsfjärilen numera kan överleva i både Södermanland och Uppland och norr om Oslo. Men trots anpassningen sätter kalla vintrar tills vidare stopp för ytterligare spridning. Två års fältstudier Forskargruppen från Stockholms universitet genomförde fältexperiment där de flyttade fjärilar mellan olika platser inom och bortom artens nuvarande utbredningsområde i Sverige. Fjärilar samlades in i Skåne, Uppland och Södermanland och sattes under två höstar ut i burar i Skåne, Södermanland och södra Dalarna, dit arten ännu inte spridit sig. Genom att jämföra hur fjärilar som härstammar från olika platser utvecklas i gemensamma förhållanden, kunde forskarna dra slutsatser om evolution under artens nordliga expansion, som pågått i ca 20–30 år. Fjärilarna lämnades även i fält över vintern för att undersöka dels om de nordliga populationerna utvecklat bättre vinteröverlevnad och dels om de skulle klara sig längre norrut än de hittills spridit sig. – Vi ville undersöka om fjärilarna har utvecklat egenskaper som snabbare tillväxt, rätt tajming av vinterdvala och bättre vinteröverlevnad, egenskaper som skulle kunna hjälpa dem att etablera sig ännu längre norrut, säger Karl Gotthard, professor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Få larver överlevde i norr Resultatet av studien visar att fjärilar från de nordliga populationerna växte snabbare än de från söder, troligen som en anpassning till de kortare somrarna i norr. De klarade också av att gå i dvala vid rätt tidpunkt på året. Men trots dessa evolutionära förändringar överlevde mycket få larver vintern i Dalarna. – Det är begränsningar som är viktiga att känna till för att kunna förutsäga hur långt norrut andra arter, till exempel olika skadeinsekter och sjukdomsspridare, kommer att kunna röra sig i framtidens klimat, säger Karl Gotthard. Vintern en begränsning Studien visar att evolution kan ske snabbt nog för att påverka insekters spridning i ett förändrat klimat, men att det inte nödvändigtvis är egenskaper som är avgörande för överlevnad som förändras. För svingelgräsfjärilen innebär det att ytterligare expansion norrut sannolikt kräver mildare vintrar, inte bara längre och varmare somrar. Begränsningar som gäller fler arter. – Svingelgräsfjärilen är långt ifrån ensam – många andra insektsarter har också spridit sig norrut i Sverige under de senaste årtiondena. Att förstå både vilka egenskaper som utvecklas och vilka som faktiskt sätter gränsen för var arter kan leva är avgörande för att förutsäga framtidens ekosystem och biologiska mångfald i ett allt varmare klimat, säger Mats Ittonen. Läs mer Studien i PNAS: Winters restrict a climate change-driven butterfly range expansion despite rapid evolution of seasonal timing traits DOI: 10.1073/pnas.2418392122
I årets dramatikerresidens står barns kreativa skapande i centrum. Dramatikern och författaren Anna Nygren har fått årets dramatikerresidens under hösten 2025 vid CBK och Riksteatern Barn & Unga.
Stockholms universitet samverkar med svenska instituten i Rom, Aten och Istanbul, exempelvis genom utbildningar och kurser samt olika forskningsprojekt. Möjligheterna för forskare och studenter att använda institutens resurser och tjänster är många. Som forskare på ett av instituten får man tillgång till det internationella forskarsamhället. I april var Stockholms universitet ett av de svenska lärosäten som fick möjlighet att besöka instituten på en studieresa.
Verksamheten vid Askö är viktig för att varna om Östersjöns känsliga ekosystem. Det säger Tysklands ambassadör Christina Beinhoff efter ett besök på Askölaboratoriet tillsammans med den österrikiska ambassadören.
