Hur mycket kan mänskligt språk egentligen variera och finns det gränser för vad ett språk kan uttrycka? Det är frågor som Henrik Liljegren, professor i lingvistik vid Stockholms universitet, vill utforska tillsammans med kollegor från tre andra svenska lärosäten. Tillsammans ska de under sex år kartlägga sällsynta språkliga fenomen världen över.
Stockholms universitet har av Vetenskapsrådet tilldelats ytterligare ett bidrag för att rekrytera en internationell gästforskare, denna gång en atmosfärforskare. Vetenskapsrådet meddelade i slutet av oktober 2025 att de beviljat ytterligare bidrag till lärosäten inom utlysningen Bidrag för att rekrytera internationella gästforskare till Sverige. Medel beviljas för att rekrytera framstående forskare som har sin forskningsverksamhet utanför Europa.
Axel Englund vann i lag med Alexandra Herlitz och Negar Zarassi finalen av Kulturfrågan Kontrapunkt 2025.
Vi gläds åt ännu en forskningsframgång – Anna Danielsson har beviljats medel från Vetenskapsrådet för sitt projekt "Naturvetenskaplig resonans: Den transformativa och demokratiserande potentialen i medborgarforskares engagemang".
Vi gratulerar våra forskare som beviljats forskningsmedel från Skolforskningsinstitutet för sina projekt.
Årets mottagare av Svend Pedersen Lecture Award är professor Leif Östman från Uppsala universitet. Under prisutdelningen delar han med sig av sin forskning om hur man skapar "teachable moments" – stunder då elevernas engagemang väcks och lärandet blir både meningsfullt och levande. Varmt välkommen!
I ett ULF-projekt har Ann-Sofie Jägerskog och Mathias Blomberg undersökt hur undervisningsutveckling, systematiskt kvalitetsarbete och praktiknära forskning i ännu större utsträckning kan knytas samman. Resultaten lyfter viktiga förutsättningar, utmaningar och möjligheter för att skolor ska lyckas.
På vintern spenderar vi ofta mer tid i sängen – det behöver dock inte betyda att vi blir mer utvilade. Snarare kan det ha motsatt effekt för den som har sömnproblem. På Psykologiska institutionens sömnlabb undersöker forskarna bland annat hur sömnbrist kan påverka människan utifrån olika aspekter.
2005 började DSV, som första institution i Sverige, att erbjuda kurser i spelutveckling. Precis som många andra nyskapande idéer startade det med några nedklottrade rader på en servett.
Den 12–13 november står Stockholms universitet värd för den nationella infrastrukturnoden HumInfra’s konferens. Vid konferensen kommer uppemot 100 forskare från olika delar av Sverige och andra länder att samlas för att diskutera och få prova på olika resurser inom digital humanvetenskap.
Riksbankens Jubileumsfond har beslutat om vilka forskare som beviljas medel i årets ordinarie utlysning och RJ Sabbatical inom humaniora och samhällsvetenskap. 14 projekt och 7 RJ Sabbatical har beviljats medel vid Stockholms universitet. Det sammanlagda bidragsbeloppet är drygt 66 miljoner kronor.
Vad säger egentligen en dödsannons och vad vill vi att den ska förmedla? Dödsannonsens funktion och form har förändrats över tid och Catrin Norrby, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, har studerat den utvecklingen tillsammans med sin kollega Lena Rogström, docent i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Förlagskunskapsstudenten Wilma Källvik berättar om sina upplevelser på årets bokmässa, som är ett årligen återkommande inslag i Historiska institutionens kurs i Förlagskunskap.
Johan Rockström, professor vid Stockholms Reslienscentrum, får utmärkelsen ”Årets svensk i världen” från organisationen Svenskar i världen.
Elva forskare vid Stockholms universitet har beviljats forskningsmedel från forskningsfinanisären Forte i den årliga utlysningen av projektbidrag. Totalt rör det sig om nästan 55 miljoner kronor. Forte har fattat beslut inom den årliga utlysning av projektbidrag som ska bidra till ökad kunskap inom Fortes områden hälsa, arbetsliv och välfärd. Elva forskare vid Stockholms universitet har beviljats forskningsmedel om totalt 54 486 000 kronor. Forskare vid Stockholms universitet som tilldelas projektbidrag Eva Andersson Kulturgeografiska institutionen Projekt: Hur grannskap, skola och brott leder om unga individers livsbana Beviljade medel: 4 943 000 kr Eva Samuelsson Institutionen för socialt arbete Projekt: Socialt arbete med samsjuklighet: en fallstudie om klienter med komplexa vårdbehov, konkurrerande behandlingsmål och professionella gränsdragningar Beviljade medel: 4 989 000 kr Hilma Forsman Institutionen för socialt arbete Projekt: Från vagga till samhällsvård – och vidare: Longitudinella perspektiv på spädbarnsplaceringar inom den sociala barnavården Beviljade medel: 4 833 000 kr Jenny Säve-Söderbergh Institutet för social forskning Projekt: Ger kvinnors och mäns uppfattningar om sig själva och andra upphov till olika karriärvägar? Lärdomar från experiment i labb och fält Beviljade medel: 4 813 000 kr Karine Elihn Institutionen för miljövetenskap Projekt: Toxicitet av kvartsdamm från kompositbänkskivor – studier krävs efter nyliga larm Beviljade medel: 4 999 000 kr Leonie Balter Psykologiska institutionen Projekt: Från notiser till sen kvällsscrollning: Kognitiva och socioemotionella effekter av olika smartphoneanvändningsmått och deras reversibilitet Beviljade medel: 4 951 000 kr Linna Martén Institutet för social forskning Projekt: Vilka ekonomiska och sociala konsekvenser har reglering av arbetskraftsinvandring? Resultat från tre svenska reformer Beviljade medel: 4 978 000 kr Linnéa Bruno Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Projekt: Ekonomiskt våld och föräldraskap: En mixed-methods och flernivåstudie av omfattning, mönster, policy och praktik Beviljade medel: 4 997 000 kr Per Engzell Institutet för social forskning Projekt: Inkomstkillnader mellan arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden: förändringar, orsaker och fördelningskonsekvenser Beviljade medel: 4 990 000 kr Peter Nilsson Institutet för internationell ekonomi Projekt: Kan mönstringsdata användas för att mäta hur mental ohälsa hos unga män påverkar deras ekonomiska och sociala utfall över livscykeln? Beviljade medel: 4 998 000 kr Ylva Moberg Institutet för social forskning Projekt: Unga transpersoners inträde och utanförskap på arbetsmarknaden: Hormoner, juridiskt könsbyte och social utsatthet Beviljade medel: 4 995 000 kr Läs mer om utlysningen på Fortes webb
Att förlora en nära anhörig är en av de svåraste och mest livsomvälvande händelser som kan drabba oss. Sorgen kan leda till såväl psykiska problem som fysisk ohälsa. I sin nya bok ”Den dolda sorgen” som släpps den 31 oktober skriver Mikael Rostila, professor i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, om sorgens hälsoeffekter och samhällskonsekvenser, men även om behovet av ett förbättrat anhörigstöd.
Den 25 augusti utnämndes Katarina Winter till docent i kriminologi. I sin forskning vill hon bland annat belysa maktdimensioner: Vilka perspektiv dominerar – och vad ges inte plats?
Vad händer med ett ledarskap när kontakten mellan chefer och medarbetare går från personliga möten till digitala verktyg och algoritmer? Det är en fråga som intresserar organisationsforskaren Nick Butler. I sin forskning undersöker han vilka ledarskapsutmaningar som uppstår i teknikens spår.
Nu släpps forskarna Mikael Rostila och Susanna Toivanens bok "Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd” i en tredje, omarbetad upplaga. Fredag 24 oktober är det en digital release av boken. Möt och samtala med bokens huvudredaktörer och medförfattare. Ta del av innehållet av den nya upplagan och diskutera hur boken kan användas som kurslitteratur.
Människors förmåga att tolka varandras känslor och hur de uttrycks är avgörande för vårt sociala samspel, men trots detta vet forskarna fortfarande relativt lite om mekanismerna bakom att kunna känna igen olika känslor. Detta vill nyligen disputerade Alexandra Israelsson ändra på.
Forskare vid Nordita vid Stockholms universitet har analyserat ljusblixtar på astronomiska plåtar från tidiga 1950-talet och hittat statistiska samband mellan tidpunkter för dessa ljusblixtar, kärnvapentester och rapporter av oidentifierade flygande föremål. Resultaten presenteras i två studier som publiceras i Scientific Reports och Publications of the Astronomical Society of the Pacific.
Två ansökningar med Stockholms universitet som huvudsökande beviljas bidrag av Vetenskapsrådet inom utlysningen för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse 2025. Dessa är Europeiska solteleskopet och Svenska solteleskopet. Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats inom utlysningen bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse 2025. Totalt beviljas cirka 743 miljoner kronor inom hela utlysningen för åren 2026–2030.
Inför vårterminen 2026 har Nationalekonomiska institutionen fler sökande till samtliga utbildningar jämfört med samma period förra året. Kandidatprogrammet i nationalekonomi och statistik placerar sig bland de fem mest sökta programmen vid Stockholms universitet.
När anmälan till vårterminen stängde vid midnatt den 15 oktober hade drygt 56 000 individer sökt utbildning vid Stockholms universitet. Det är en ökning med 6,8 procent jämfört med samma period förra året. I hela landet är ökningen 4,6 procent. – Vi ser att intresset för högre utbildning fortsätter att vara starkt. Det följer den trend vi sett under flera år, där allt fler väljer att satsa på studier och kompetensutveckling, säger Jenny Twana, enhetschef på Universitets- och högskolerådet (UHR). Ökningen består främst av de yngsta och de äldsta sökande. Antal sökande till och med 24 år ökar med 6,6 procent, medan åldersgruppen 25–34 år ökar med 1,8 procent. Åldersgruppen 35 och uppåt ökar med 5,4 procent. Totalt 26 universitet och högskolor har fått fler sökande jämfört med vårterminen 2025. Flest sökande vill helst till Stockholms universitet Mätt i förstahandssökande är Stockholms universitet det mest populära universitetet i Sverige. Totalt var det 29 660 personer som sökte till Stockholms universitet i första hand inför vårterminen 2026. Näst mest populärt bland förstahandssökande var Uppsala universitet.
