Under november visas utställningen ”End Nuclear Weapons” på Stockholms universitetsbibliotek. I samband med utställningen hålls ett panelsamtal den 19 november med forskare och företrädare från civilsamhället.
Utveckla din undervisning med stöd i kognitionsvetenskap – distanskurs för yrkeslärare med start våren 2026. Sista anmälningsdag är 9 januari 2026.
Öppen föreläsning om vetenskapskommunikation av Thomas von Heijne, hedersdoktor i astronomi vid Stockholms universitet.
Linnea Bodén och Tanja Joelsson, båda docenter i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, tilldelas 5,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för projektet "Svenska tweens – Mellanstadieelevers vardagsliv online och offline, i och utanför skolan". Genom etnografiskt fältarbete under fyra år på två skolor kommer forskarna att följa hur 10–12-åringar upplever och formar sin barndom.
Om e-kronan blir verklighet kan det förändra maktfördelningen i det svenska finansiella systemet. I en debattartikel i Dagens Nyheter diskuterar Lennart Erixon, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet, varför utvecklingen mot digitala pengar går långsamt.
Medel från Vetenskapsrådet har beviljats till Anne-Li Lindgren och Tünde Puskás för ett nytt forskningsprojekt om dokumentationer i förskolor under nästan hundra år.
Vetenskapsrådet har fattat beslut om projektbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap. Total har 20 forskare vid Stockholms universitet beviljats medel om sammanlagt drygt 100 miljoner kronor. Följande forskare vid Stockholms universitet har beviljats projektstöd från Vetenskapsrådet: Fanny Ambjörnsson , Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap ”Riskabel läsning: föreställningar om barnet i konflikter kring HBTQ+- inkluderande barnlitteratur och läsning”, 4 608 000 kr Siddartha Aradhya , Sociologiska instutionen ”Psykisk Hälsa och tidig arbetsmarknadsintegration bland svenkfödda barn av migranter”, 4 752 000 kr Tessa Bold , Institutet för internationell ekonomi ”En mikro-till-makro-ansats för att studera jordbruksproduktion i utvecklingsländer”, 5 100 000 kr Johan Brännmark , Filosofiska institutionen ”Social obestämdhet”, 4 539 000 kr Lars Brännström , Kriminologiska institutionen ”Samhällsvård och familjedynamik över levnadsbanan. Parbildning, föräldraskap och familjeupplösning bland individer som vuxit upp med samhället som förälder”, 4 644 000 kr Fredrik Fahlander , Institutionen för arkeologi och antikens kultur ”Flerartliga sammanhang – Djur och människor i järnålderns kremationsritualer”, 2 982 000 kr Linn Holmberg , Institutionen för kultur och estetik ”Crowdsourcing i upplysningstidens Frankrike: Förfrågningar och erbjudanden om intellektuell hjälp i lärda tidskrifter (1720–1789)”, 4 896 000 Petter Kallioinen , Institutionen för lingvistik ”Förståelse under press”, 4 848 000 kr Linda Kridahl , Sociologiska institutionen ”Fattig på äldre dar? Vägar till fattigdom bland äldre personer utifrån ett livsförloppsperspektiv”, 4 755 000 kr Jacob Langeloh , Historiska institutionen ”Heligt tal och politisk makt: Predikningarnas inflytande vid koncilierna i Konstanz och Basel”, 6 504 000 kr Elias le Grand , Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen ”Hemmaboende unga vuxnas sociala villkor, erfarenheter och förhoppningar”, 4 749 000 kr Mats Lekander , Psykologiska institutionen ”Kan en ny mindset-intervention förbättra inflammatorisk stress, vaccinsvar och minska misstro mot vaccinering?”, 5 019 000 kr Johan Lindquist , Socialantropologiska institutionen ”Migrationskliniken: Arbetsmobilitet, hälsobedömningar och gränser i globala syd”, 4 752 000 kr Aija Macāne , Institutionen för arkeologi och antikens kultur ”Stenåldersmode: Biografier om personliga smycken och kläder i Östersjöområdet, ca. 4000–2000 f.v.t.”, 4 989 000 kr Susanne Olsson , Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap ”Profetiska reliker i förändring: En storskalig, AI-förstärkt genealogisk analys”, 4 593 000 kr Mikael Parkvall , Institutionen för lingvistik ”Kreoliseringens kontexter”, 6 796 000 kr Jens Rydgren , Sociologiska institutionen ”Strukturella förändringar, utbildning och stöd för radikala högerpartier: Förändrade väljarbeteenden hos unga män på landsbygd och i mindre städer”, 4 713 000 kr Karin Sennefelt , Historiska institutionen ”Näring för samhällskroppen: makt och ätande i det svenska riket 1650-1750”, 6 696 000 kr Mattias Villani , Statistiska institutionen ”Bayesianska metoder för generella modeller med tidsvarierande parametrar med globala-lokala krympningsprocesser”, 4 293 000 kr Marcin Wlodarczak , Institutionen för lingvistik ”Kroppslägets betydelse för talets biologiska grundvalar”, 6 632 000 kr
Tre forskare vid Stockholms universitet beviljas medel för praktiknära forskning från Skolforskningsinstitutet. Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja sammantaget åtta projekt bidrag för praktiknära skolforskning. Projekten får dela på drygt 35 miljoner kronor över en treårsperiod. Stockholms universitet sticker ut som det lärosäte som beviljas medel för flest projekt. Till utlysning inkom totalt 79 ansökningar från 22 lärosäten. – Årets utlysning resulterar i projekt inom flera angelägna områden, säger Skolforskningsinstitutets forskningssekreterare Maria Bergman i ett pressmeddelande. Forskare vid Stockholms universitet som beviljas medel Mattias Björklund , Institutionen för ämnesdidaktik: Förstå, påverka och förändra: Ekonomiundervisning för framtidens medborgare Medverkande forskare: Ann-Sofie Jägerskog och Johan Sandahl, Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet. Helena Eriksson , Institutionen för ämnesdidaktik: Kollektiva reflektioner kring multiplikativa relationer (KROM) – ett förebyggande perspektiv i de tidiga skolåren Medverkande forskare: Diana Berthén, Specialpedagogiska institutionen, Marie Björk, Specialpedagogiska institutionen och Stockholms stad samt Inger Eriksson, Institutionen för ämnesdidaktik. Johan Sandahl , Institutionen för ämnesdidaktik: Kritiskt medborgarkunnande: tillit och demokrati i samhällskunskapsundervisning på yrkes- och högskoleförberedande program Medverkande forskare: Maria Jansson, Örebro universitet, Patrik Johansson, Stockholms stad, och Martin Karlsson, Örebro universitet. Läs pressmeddelandet från Skolforskningsinstitutet: Åtta forskningsprojekt beviljas bidrag Läs mer om forskningsprofilen praktiknära skolforskning på Skolforskningsinstitutets webb
Finansiären Formas har beslutat att finansiera fem forskningsprojekt vid Stockholms universitet om sammanlagt drygt 34 miljoner kronor. Att möjliggöra finansiering och investering för en hållbar klimatomställning Formas har fattat beslut om projektbidrag inom utlysningen ”Att möjliggöra finansiering och investering för en hållbar klimatomställning”. Henrik Österblom vid Stockholms Resilienscentrum har beviljats 10 774 460 kr för projektet ”Jordbrukets skuldlandskap: Hur påverkar skuldstyrd jordbruksutveckling anpassningsförmåga?” Projektet analyserar hur skuldsättning påverkar jordbrukets hållbarhet och resiliens i det globala syd. Mer om utlysningen på Formas webb Karriärstöd för forskare tidigt i karriären 2025 Dessutom har fyra unga forskare vid Stockholms universitet beviljats karriärstöd inom utlysningen ”Karriärstöd för forskare tidigt i karriären 2025”. Louis Delannoy , Stockholms Resilienscentrum ”Utveckling av strategier för responsdiversitet vid hantering av polykriser”, 5 994 023 kr Maria Faticov , Institutionen för naturgeografi ”Effekter av militärinducerade störningar på den mikrobiella mångfalden i marken och mikrobiella ekofysiologiska egenskaper”, 5 969 632 kr Rachel Mazac , Stockholms Resilienscentrum “Recipes for Change: Transformational Readiness for Enhancing Food System Resilience and Justice”, 5 954 244 kr David Collste , Stockholms Resilienscentrum ”Klimatpolitikens effekter på och ekonomiskt välstånd, ojämlikhet och miljö (CLIMPACT)”, 5 998 079 kr Mer om utlysningen Karriärstöd för forskare tidigt i karriären
Joonas Tuhkuri, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet, intervjuades nyligen i den tyska dagstidningen Tagesspiegel. ”Den ekonomiska tillväxten i Finland har praktiskt taget stagnerat de senaste tjugo åren”, säger Tuhkuri.
Ungdomar med adhd har ofta svårt att hantera starka eller jobbiga känslor. I en nyligen publicerad studie undersöktes en ny psykologisk behandling som ska hjälpa dem att bli bättre på känsloreglering.
– När jag kom till Sverige från Polen som 16-åring hade jag aldrig kunnat drömma om att jag en dag skulle stå och prata i den där salen. Att jag skulle tala svenska flytande. Jag tror det är viktigt att göra sitt bästa i livet och ta alla chanser som kommer. Kamila Marzynska, juriststudent vid Stockholms universitet, ler lyckligt när hon berättar om sitt uppdrag som toastmaster på festernas fest: Nobelfesten. För tredje året i rad kommer hon att vara den som hälsar gästerna välkomna till middagen i Stadshuset och annonserar skålarna för Nobelstiftelsens ordförande och kungen. När huvudrätten är uppäten och det börjar bli dags för efterrätt stiger Kamila upp på podiet igen. Då ska de Nobelpristagare som håller tal presenteras – på svenska, på pristagarnas modersmål och på engelska. Det är ett stort ögonblick i deras liv så jag vill introducera dem på ett sätt som ger dem energi.
En ny internationell rapport visar att artificiell intelligens (AI) kan bidra till att påskynda forskning om klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och andra akuta kriser kopplade till de planetära gränser. Ansvarsfull användning av AI för forskning och styrning inom hållbarhet är en möjlighet som världen inte har råd att missa, enligt rapporten.
Två forskare vid Stockholms universitet har beviljats Europeiska forskningsrådets mest prestigefyllda bidrag, ERC Synergy Grant 2025. Gustaf Hugelius, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, koordinerar ett projekt som beviljats drygt 12,5 miljoner euro under sex år. Axel Brandenburg, professor vid Nordita, ingår i ett projekt som beviljats nästan 10 miljoner euro, också det under sex år. Gustaf Hugelius är den förste forskaren vid Stockholms universitet som är administrativ koordinator för ett ERC Synergy Grant-projekt. Torvmark och klimatförändringar Gustaf Hugelius driver tillsammans med Christina Biasi, Universität Innsbruck, Pierre Friedlingstein, University of Exeter och Philippe Ciais, Laboratoire des Sciences du Climat – CEA ett projekt som ska undersöka hur torvmossar på norra halvklotet reagerar på klimatförändringar och framtida uppvärmning. Dessa torvmarker innehåller enorma mängder kol och kväve, som om de släpps ut riskerar att förstärka kilmatuppvärmningen och göra det betydligt svårare att uppnå klimatmålen än vad nuvarande modeller förutspår.
I 50 år – sedan januari 1975 – har studenter och medarbetare strömmat upp från tunnelbanestationen Universitetet vid Frescati och rört sig ut över fälten till olika universitetsbyggnader.
Dramatikern och författaren Anna Nygren som genomförde årets dramatikerresidens under hösten 2025 vid CBK och Riksteatern Barn & Unga, skapade pyssel på en ny nivå som både resulterade i ett brandtal för pysslet och teatermanus riktat till förskolebarn.
Erik Elfwing är 23 år och bor i Tyresö utanför Stockholm. Han studerar på kandidatprogrammet i fysik, år 3, inriktning fysik. - Med tanke på att jag inte läste natur i gymnasiet och dessutom hade väldigt svårt med matematik, ibland till och med på gränsen att inte klara mig, så vill jag visa att man inte behöver vara någon naturbegåvning för att läsa fysik. Allt som krävs är intresse, nyfikenhet och hårt arbete. Från nästa vecka kommer Erik att skriva om sina studier på Fysikums Facebook och Instagram.
Gudrun Persson, docent vid Stockholms universitet och expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik, har tillsammans med Lars Wedin utsetts till hedersdoktor vid Försvarshögskolan. Enligt motiveringen från Försvarshögskolan har både Gudrun Persson och Lars Wedin på olika sätt bidragit till att fördjupa förståelsen för militärstrategiska frågor och internationella relationer, Gudrun Persson genom sin forskning om Ryssland och Lars Wedin genom sitt livslånga arbete med strategisk och maritim teori.
Falska studier producerade med hjälp av AI riskerar trovärdigheten för forskningen samtidigt som akademin måste återta makten över den vetenskapliga publiceringen. Det menar initiativtagarna till Stockholmsdeklarationen som publicerades i november 2025, och som får stöd av tunga namn vid Stockholms universitet. I början på sommaren 2025 arrangerade Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) en workshop med svenska och internationella forskare om hur systemet för vetenskaplig publicering fungerar och hur det kan reformeras. Som ett resultat av denna workshop har nu Dan Larhammar, Uppsala universitet och tidigare ordförande för KVA, samt Bernhard Sabel, Otto-von-Guericke-University of Magdeburg, publicerat en artikel med förslag på åtgärder i det som kallas Stockholmsdeklarationen. Hundratusentals fuskartiklar, mer eller mindre genererade av AI, har på senare år börjat urholka det vetenskapliga systemet. Detta riskerar att underminera den helt grundläggande trovärdigheten för vetenskapen. Det blir svårt att bygga vidare på forskning som i sin helhet, eller i vissa delar, inte stämmer. Det blir omöjligt att upprepa studier som kanske inte ens genomförts från första början, menar författarna till Stockholmsdeklarationen. – Hela vår samhällsutveckling bygger på att vi har en faktagrund att stå på. Det är uppenbart när det gäller medicinska behandlingar där patienter kan komma till skada eller till och med dö. Men man kan också tänka sig att broar och byggnader rasar om de beräkningar de bygger på inte är korrekta. Och om nationalekonomiska modeller inte stämmer kan beslutsfattare få felaktigt underlag. Ytterst vilar våra demokratier på att vi kan göra informerade val och därför är det så viktigt att grundinformationen är korrekt, säger Dan Larhammar. Behov att prioritera kvalitet Han menar att det är dags att forskarna själva tar tag i problemet och hittar motåtgärder. Det finns något i uppbyggnaden av hela det vetenskapliga systemet som kan locka till fusk. För att meritera sig har det krävts av forskare att de publicerar så mycket som möjligt. Att i stället för kvantitet styra mot kvalitet när forskare söker anställning kan vara ett sätt att komma bort ifrån detta. Dan Larhammar påpekar också att den snabba implementeringen av open access (öppen tillgång) – som han i grunden anser är bra – har skapat en marknad för oseriösa lycksökare. Enligt artikelförfattarna spottar så kallade artikelfabriker ur sig falska artiklar och erbjuder möjlighet för forskare att köpa medförfattarskap. Det händer också att redaktörer till vetenskapliga tidskrifter mutas att ta in artiklar. Artikelförfattarna är även kritiska mot etablerade stora förlag som gör stora vinster på forskning som utförts med hjälp av bidrag från staten eller stiftelser. I stället skulle de vilja se att akademin självt tog ett större ansvar för vetenskaplig publicering utan vinstintresse. Ett annat problem med den stora mängden falska studier är att systemet med sakkunniggranskning (peer review) riskerar att haverera. SU-professor uppmanar till att skriva under deklarationen
Sedan den 25 augusti är Robin Gålnander docent i kriminologi. Han blev uppriktigt glad över fakultetsnämndens utlåtanden.
Lisa Laun, adjungerad professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFAU, är en av pristagarna till Sveriges a-kassors forskningspris 2025. ”Vi ser fram emot att fortsätta forskningen”, säger Lisa Laun om priset.
En ny studie från Stockholms universitet visar tydliga sociala skillnader i vem som testade sig för covid-19 under pandemins första fas. Resultaten tyder på att de grupper som hade störst risk att bli svårt sjuka också var de som testade sig minst, bland annat av rädsla för indirekta konsekvenser av ett positivt resultat. Detta kan ha dolt smittans verkliga spridning.
Vetenskapsrådet har publicerat bidragsbeslut inom naturvetenskap och teknikvetenskap, medicin och hälsa samt utbildningsvetenskap. 54 forskare vid Stockholms universitet har beviljats forskningsmedel till ett sammanlagt belopp om cirka 233 miljoner. Naturvetenskap och teknikvetenskap Inom naturvetenskap och teknikvetenskap har 35 forskare vid Stockholms universitet beviljats projektbidrag och 9 har fått etableringsbidrag. Det sammanlagda bidragsbeloppet är drygt 190 miljoner kronor. Projektbidrag Projektbidrag är ett projektstöd som ger forskare frihet att formulera forskningsidé, metod och utförande, samt att lösa en definierad forskningsuppgift inom en begränsad tid. 35 forskare från Stockholms universitet har beviljats projektbidrag inom naturvetenskap och teknikvetenskap, totalt belopp cirka 145 miljoner kronor: Daniel Ahlberg, Matematiska institutionen: Den kritiska beskaffenheten hos tillväxtfronter. 4 376 000 kr Frida Bender, Meteorologiska institutionen: Om avsiktlig påverkan på marina molns reflektionsförmåga – fysikaliska processer, klimateffekter och etiska perspektiv. 4 332 000 kr Axel Brandenburg, Nordita: Undersöka de första mikrosekunderna av universum med magnetfält och gravitationsvågor. 4 050 000 kr Pawel Caputa, Fysikum: Kvant Komplexitet och Svart Hål Interiörer. 3 994 000 kr Jan Conrad, Fysikum: Att utvidga letandet efter mörka materian i laboratorier – lägre massor, lägre tvärsnitt. 4 496 000 kr Qi Dai, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut: Upptäcka konserverade mekanismer för heterotypisk rörfusion i det manliga reproduktionssystemet. 3 800 000 kr Sanja Danilovic, Institutionen för astronomi: Grundläggande fysik för flares på solen: att konfrontera teori med observationer. 3 797 000 kr David Drew, Institutionen för biokemi och biofysik: Atypiska SLCs kopplade till hälsa och sjukdom. 4 480 000 kr Arne Elofsson, Institutionen för biokemi och biofysik: Evolution av proteinstrukturer. 4 200 000 kr John Fitzpatrick, Zoologiska institutionen: Sexuell selektion och evolutionen av sexuella ornament ur ett honligt perspektiv. 4 350 000 kr Ariel Goobar, Fysikum: Den Mörka Energins Gåta: vad är den? 4 441 000 kr Terese Hansen, Institutionen för astronomi: Porträtt av universums juvelerare. 4 099 000 kr Niklas Hedin, Kemikum: Koldioxidresponsiva kolloidala dispersioner för effektivt infång av koldioxid. 4 202 000 kr Markus Hennrich, Fysikum: Styrning av kvantrörelsen hos Rydbergjoner i en kryogen miljö. 4 140 000 kr Maria Hermanns, Fysikum: Kvantspinnvätskor – att förstå en av naturens mest gåtfulla tillstånd. 4 140 000 kr Ulrich Häussermann, Kemikum: Nya oxider med övergångsmetaller i extrema oxidationstillstånd. 4 372 000 kr Martin Högbom, Institutionen för biokemi och biofysik: Enzymkatalys med extrema kofaktorer – geometrisk och elektronisk arkitektur i tid och rum. 4 480 000 kr Svante Jonsell, Fysikum: Antivätefysik. 4 140 000 kr Ville Kaila, Institutionen för biokemi och biofysik: Energiomvandlingsprinciper i Komplex I – från molekylära mekanismer till mitokondriella sjukdomar. 4 200 000 kr Linda Laikre, Zoologiska institutionen: Är effektiv storlek Ne≥500 tillräckligt för att säkerställa genetisk mångfald? 4 435 000 kr Erik Lindahl, Institutionen för biokemi och biofysik: Reglering, Modulation och Sunenhets-specificitet för GABAA-Receptorer i Naturliga Membran. 4 480 000 kr David Milstead, Fysikum: Att möjliggöra en bakgrundsfri sökning efter neutroner->antineutroner vid European Spallation Source. 3 546 000 kr Jan Nedergaard, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut: Termogenesens fysiologi: akuta och adaptiva processer i den bruna fettvävnaden. 4 345 000 kr Jon Norberg, Institutionen för ekologi, miljö och botanik: En digital kopia av fytoplankton: ett nytt verktyg inom ekologisk ock evolutionär forskning. 2 796 000 kr Michael Odelius, Fysikum: Ljusinducerad homolys i komplex med vanligt förekommande övergångsmetaller – Teoretiska undersökningar av fotokemiska reaktionsvägar. 4 200 000 kr Kristoffer Sahlin, Matematiska institutionen: Mappning av läsningar till massiva sekvensdatabaser. 4 000 000 kr Gunilla Svensson, Meteorologiska institutionen: Gränsskiktsturbulens och extratropiska cykloner. 4 200 000 kr Kalman Szabo, Kemikum: Application of new chiral boron reagents in asymmetric synthesis. 4 372 000 kr Ayco Tack, Institutionen för ekologi, miljö och botanik: Parasiter på parasiter – integrering av en förbisedd interaktion i födovävar med växter. 4 645 000 kr Gunnar von Heijne, Institutionen för biokemi och biofysik: Kotranslationell proteinveckning. 4 200 000 kr David Wheatcroft, Zoologiska institutionen: Rollen av social inlärning i sexuellt urval, population divergens och artbildning. 4 350 000 kr Tom Willhammar, Kemikum: Skräddarsydda och formselektiva växtbaserade metallorganiska ramverk utvecklas med banbrytande elektronmikroskopi. 4 200 000 kr Henning Zettergren, Fysikum: Skapande av kemiska bindningar i jonpar-reaktioner med komplexa molekyler. 4 140 000 kr Paul Zieger, Institutionen för miljövetenskap: Plast i Arktiska moln: mikroplastens inverkan på iskärnbildning (PAC-MAN). 4 332 000 kr Magdalena Zych, Fysikum: Signaturer av icke-klassicitet från rumtid till kvantteknologier. 4 140 000 kr Etableringsbidrag Etableringsbidrag syftar till att ge juniora forskare möjlighet att etablera sig som självständig forskare i Sverige. Nio forskare vid Stockholms universitet beviljades etableringsbidrag inom naturvetenskap och teknikvetenskap, om totalt cirka 43 miljoner kronor: Saskia Demulder, Fysikum: Kartläggning av kvantgravitationens landskap: från dualiteter till informationsteori. 4 800 000 kr Milka Doktorova, Institutionen för biokemi och biofysik: Biofysikaliska principer för asymmetri-inducerade förändringar i membranegenskaper. 4 800 000 kr Oksana Iarygina, Nordita: Korrelerade signaler från fasövergångar i det tidiga universum. 4 800 000 kr Florian Mekhaldi, Institutionen för naturgeografi: Att avkoda fem sekler av extremt rymdväder och jordnära effekter med hjälp av iskärnor. 4 800 000 kr Elisabetta Nocerino, Kemikum: Nanostruktur till funktion: Att övervinna utmaningen med multiscale karakterisering i hierarkiska material. 4 800 000 kr Mohammad Javad Razmjooei, Institutionen för geologiska vetenskaper: Omtolkning av Norra ishavets historia under kvartärtiden med hjälp av nanoplankton-biokronologi (NANNOARC). 4 800 000 kr Miguel Rivero Crespo, Kemikum: Multikatalytisk Aerob Oxidation Baserad på Metall-Organiska Ramverk. 4 800 000 kr Eduardo Sagredo, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut: Kartläggning av RNA-editeringens roll i mRNA-lokaliseringen under neuroutvecklingen. 4 800 000 kr Marcus Wäneskog, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut: Kartläggning av ovanliga interaktioner mellan arter i mänskligt framställda mikrobiella samhällen. 4 800 000 kr Medicin och hälsa Vetenskapsrådet beviljar två forskare vid Stockholms universitet projektbidrag inom medicin och hälsa på sammanlagt drygt åtta miljoner kronor. Per O Ljungdahl, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut. Mekanistisk kartläggning av prolin metabolism som en bidragande faktor till svampsjukdomar hos människor. 4 050 000 kr Anna-Lena Spetz, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut. Dechiffrering av dynamiska molekylära förändringar efter behandling med en immunmodulerande oligonukleotid. 4 050 000 kr Utbildningsvetenskap Inom utbildningsvetenskap har Vetenskapsrådet beslutat att bevilja Stockholms universitet sju projektbidrag och ett etableringsbidrag om sammanlagt drygt 35 miljoner kronor. Projektbidrag Hampus Bejnö, Specialpedagogiska institutionen: Särskilda undervisningsgrupper i förskoleklass, lågstadium och mellanstadium: uppfattningar, kvalitet och utveckling av lärmiljöer för elever med autism eller liknande sociokommunikativa utmaningar. 4 986 294 kr Linnea Bodén, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen: Svenska tweens. Mellanstadieelevers vardagsliv online och offline, i och utanför skolan. 5 196 031 kr Anna Danielsson, Institutionen för ämnesdidaktik: Naturvetenskaplig resonans: Den transformativa och demokratiserande potentialen i medborgarforskares engagemang. 5 183 000 kr Eric Larsson, Institutionen för pedagogik och didaktik: Utbildningsindustrins styrelser – Marknadsstyrning bland svenska företag och stiftelser i friskolebranschen 1992-2022. 3 252 536 kr Anne-Li Lindgren, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen: Vad för barnen i arkiven? Barnobservationer, dokumentationer och kunskapsproduktion i förskolan, 1930-2018. 5 031 481 kr Paula Mählck, Institutionen för pedagogik och didaktik: Migrantkvinnor som reguljär arbetsarmé? Vuxna migrantkvinnors erfarenheter av vård och omsorgsutbildning. 3 893 249 kr Outi Katariina Oja, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska: Språkpolicyn och pedagogiska metoder för en flerspråkig förskola. 3 900 000 kr Etableringsbidrag Kamilla Klefbeck, Specialpedagogiska institutionen: Att lyfta varje röst: Betydelsen av att integrera vårdnadshavares perspektiv i lektionsutveckling för elever med intellektuell funktionsnedsättning och autism. 3 891 940 kr Läs mer om Vetenskapsrådet
Vi gläds åt ännu en forskningsframgång – Anna Danielsson har beviljats medel från Vetenskapsrådet för sitt projekt "Naturvetenskaplig resonans: Den transformativa och demokratiserande potentialen i medborgarforskares engagemang".
