En internationell forskargrupp, där en forskare vid Stockholms universitet ingår, har genomfört den mest omfattande simuleringen av vårt nära universum. Ett område som täcker ett avstånd på upp till 600 miljoner ljusår från Jorden. Det största och mest exakta digitala “återskapandet” av vårt grannskap i universum har nu publicerats av forskare inom projektet “Simulations Beyond the Local Universe”(SIBELIUS). Det “lokala universum” som avses omfattar en volym som sträcker sig cirka 600 miljoner ljusår från Vintergatan. Området omfattar, förutom Vintergatan, även bland annat galaxerna Jungfrun, Perseus och Andromeda. Återskapad utveckling av det "lokala universumet" Forskarna har i simuleringen återskapat utvecklingen av detta “lokala universum”, ända från Big Bang till nutid. Simuleringen har utförts under flera veckors körtid på datorer vid DiRAC COSmology Machine (COSMA) som drivs av Institute for Computational Cosmology vid brittiska Durham University och genererat en Petabyte (1 miljon Gigabyte) data.
Emil J. Bergholtz, började studera på Fysikum 1999 på forskargrenen vilket gjorde att han fick snabb kontakt med forskning och forskare. Han är numera professor och en av fem forskare som tilldelas Göran Gustafssonprisen av Kungliga Vetenskapsakademien.
Fotosyror är molekyler (tex. med protonerade amingrupper) som kan avge en proton när de blir exciterade av ljusabsorption, och därigenom gör lösningen sur. Med tidsupplöst röntgenspektroskopi, där elektronstrukturen kan sonderas lokalt runt den protondonerande aminogruppen i molekylen, har vi kunnat visa hur elektronstrukturen förändras I det ljusexciterade tillståndet. Därmed har vi kunnat förklara de förbryllande egenskaperna hos fotosyror. Theodor Förster var en pionjär i området och etablerade i början av 1950-talet att det finns ett direkt samband mellan våglängden för ljusabsorptionen och fotosyrans styrka i det exciterade tillståndet. De molekylära mekanismerna för fotosyror har däremot inte varit möjligt att utröna förrän nu. Theodor Förster skapade en konceptuell modell (Fig. 1) för fotosyror. En reaktioncykel, där syraformen (R-NH 3 + ) ändrar sina egenskaper i det exciterade tillståndet (R*-NH 3 + ), en proton avges och molekylen övergår i basformen (R*-NH 2 ), som i sin tur förlorar energi till omgivningen och faller ned i grundtillståndet (R-NH 2 ) där den kan ta upp en proton och återskapa syraformen. Stora förändringar i elektronstrukturen i basformen Genom kvantkemiska beräkningar har vi visat att experimenten kan tolkas som bevis för att det i första hand inte är syraformen som ändrar sina egenskaper av ljusabsorptionen (R*-NH 3 + ), utan det är stora förändringar i elektronstrukturen i basformen (R*-NH 2 ) som ligger bakom förändringen i hur lätt protonen kan avger i det exciterade tillståndet. Därigenom har vi kunna besvara en fråga som förbryllat kemister sedan upptäcken av fotosyror, och vi har nu en tydligare mekanistisk förståelse av Förstercykeln. Energier för elektronisk övergång i ljusabsorption Fotosyror upptäcktes för mer än 70 år sedan. Theodor Förster var den som först beskrev observationerna av absorptionsspektra och fluorescensspektra för fotosyror, och beskrev hur energierna för de elektroniska övergångarna i ljusabsorptionen kan kopplas till syrornas egenskaper i det exciterade tillståndet. Många forskningsinriktningar har skapats under de senaste årtiondena, men endast för små modellsystem har man kunnat reda ut reaktionsmekanismerna experimentellt och med kvantkemiska beräkningar på en molekylär nivå. I dessa system har man undersökt hur elektronstrukturen polariseras av ljusexcitationen och hur det omgivande lösningsmedlet runt den protonerade aminogruppen svarar på den förändringen. Vissa tidigare studier har tolkats som att basformen påverkas mest även i dessa modellsystem. Elektronstrukturen och basformen förändras av ljusabsorptionen Forskare vid Max-Born-Institute i Berlin, Stockholms universitet, the University of Hamburg, Helmholtz-Zentrum Berlin, Ben-Gurion University of the Negev in Beersheva och Uppsala universitet, har framgångsrikt genomfört en kombinerad experimentell och teoretisk studie av laddningsfördelningen hos en fotosyra (aminopyren I vattenlösning) I de fyra stegen I Förstercykeln (Fig. 1). Studien ger en direkt mikroskopisk inblick I hur elektronstrukturen I syraformen och basformen runt aminogruppen förändras av ljusabsorptionen. Kväve N1s röntgenabsorptionspektra mätes vid BESSY II synkrotronen i Berlin för att lokalt undersöka elektronstrukturen på en tidskala av femtosekunder (10 -15 sekunder)
Lars G.M. Pettersson, professor i teoretisk kemisk fysik på Fysikum tilldelas Advanced Grant från ERC för projektet “Gases in Water”. Det finns nu allt starkare bevis för att det existerar två former av flytande vatten: en vätska med hög densitet (HDL) och en med låg densitet (LDL). Forskarna kommer att utveckla en förbättrad teoretisk beskrivning av hur vattenmolekyler interagerar genom datorsimuleringar av vätskorna.
Denna vetenskapsdokumentär avslöjar banbrytande insikter om det märkliga ämne som utgör merparten av oss själva: vatten. Ändå har ingen lyckats förklara ursprunget till vattens unika anomalier på molekylär nivå. I filmen får vi följa den vetenskapliga processen från den teoretiska hypotes om två vätskor som presenterats av professor Francesco Sciortino, till det experimentella arbete som leds av svensken Anders Nilsson vid Stockholms universitet och hans team, där de testar vatten under extrema förhållanden för att genomföra ett experiment ingen ansåg genomförbart. Mer information Mer om professor Anders Nilsson, Fysikum (på engelska) Mer om Kemisk fysik vid Fysikum
Övergångsmetallkomplex kan agera som katalysatorer för energikonvertering i fotokemiska processer eftersom de har lättillgängliga nära liggande elektroniska tillstånd. Datorsimuleringar ger en unik tillgång till mekanistiska detaljer om reaktionsvägarna. Fotoexcitationen av järnpentakarbonyl tar systemet från det elektroniska grundtillståndet (GS) till ett tillstånd med metall-till-ligand laddningsöverföring (MLCT) som ger Fe-CO oscillationer. Därefter sker en omorganisering av elektronstrukturen till ett metallcentrerat tillstånd (MC) som leder att komplexet periodiskt frigör kolmonoxid.
- Jag började som postdoktor här på Fysikum i januari och vann 2021 års avhandlingspris från avdelningen för kemi och fysik inom det franska kemisällskapet (SCF) och det franska fysiksällskapet (SFP). Varje år främjar avdelningen för kemi-fysik på Société Chimique de France och Société Française de Physique, sin disciplin genom att organisera evenemang som DCP-dagarna, kemifysikmötena, internationella konferenser och ett flertal specialkonferenser. DCP hedrar årligen lysande och begåvade forskare genom de priser som delas ut som avhandlingspriset, priset för unga forskare och priset för etablerade forskare från hela Frankrike inom detta område. I år har priset för bästa avhandling tilldelats Suvasthika Indrajith för hennes doktorsavhandling
- Vi har byggt ett instrument som mäter det kemiska tillståndet mitt under reaktionens gång, till skillnad från tidigare där man endast kunnat mäta före och/eller efter reaktionen. Målet är att kartlägga varje litet kemiskt steg en molekyl måste ta för att fullborda reaktionen, säger David Degerman.
Forskare vid Stockholms universitet har för första gången kunnat studera ytan på en koppar-zink-katalysator när koldioxid reduceras till metanol, resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science. En bättre kunskap om katalysprocessen och möjligheten att hitta ännu effektivare material öppnar dörren för en grön omställning inom den kemiska industrin. – Det speciella är att vi har byggt ett fotoelektronspektroskopi-instrument i Stockholm som tillåter studier av katalysatorytor under höga tryck och därigenom direkt kunna observera vad som händer när reaktionen sker. Med hjälp av den har vi kunnat testa de olika hypoteserna om zink uppträder som oxid, metallisk eller i legering med koppar. Vi har lyckats påvisa att zink legeras med koppar precis vid ytan och ger speciella atomära platser där metanol skapas från koldioxid, säger Anders Nilsson, professor i kemisk fysik vid Stockholms universitet. Metanol är för närvarande en av de viktigaste petrokemiska baskemikalierna, med en årsproduktion på 110 miljoner ton, och kan omvandlas till tiotusentals olika produkter och användas för tillverkning av exempelvis plaster, tvättmedel, läkemedel, och bränslen. Metanol har också en potential att bli en framtida energibärare där till exempel flygbränsle kan tillverkas med hjälp av infångad koldioxid och vätgas från elektrolys av vatten istället för att använda naturgas. En framtida grön omställning av kemisk industri, liknande den som skett med grönt stål, där vind eller solenergi driver elektrolysceller är därför en möjlighet.
När offentliga data görs tillgängliga kan mindre företag använda dem för att skapa innovation, exempelvis inom vård och omsorg. DSV vid Stockholms universitet kommer att bidra till denna utveckling genom att ingå i en stor EU-satsning de närmaste åren.
Fortsatt arbete med att minska läckagen av näring från land, stopp för det industriella fisket nära kusten och kraftfull implementering av EU:s nya kemikaliestrategi. Det är några av de åtgärder som Östersjöforskarna vid Stockholms universitet, som deltog i senaste Baltic Breakfast, lyfter fram som särskilt viktiga inför det kommande riksdagsvalet.
Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, är gäst i ett avsnitt av Fri Tanke podcast. Vad är skillnaden på postmodernism och postmodernitet? Finns det olika typer av postmodernism? Och lever vi i ett postmodernt samhälle? Om detta pratar programledaren Christer Sturmark och Frida Beckman. Frida Beckman håller just nu på att skriva en bok om postmodernism. Fri Tanke är ett bokförlag, magasin, och forum för vetenskap, kultur, filosofi och idédebatt. Till podcasten med Frida Beckman på Fria Tankes hemsida Om Frida Beckman Frida Beckman är professor, lärare, och forskningsansvarig i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hon har ägnat sig åt amerikansk litteratur och kultur från efterkrigstiden fram till nutid, men också åt teorin kring den franske filosofen Gilles Deleuze. Mer om Frida Beckmans forskning Mer läsning 24/5: Ny bok om paranoia i amerikansk kultur 4/11, 2021: Frida Beckman om Critical Race Theory i Studio ett, i Sveriges Radio P1
En ny studie om fängelsetidens effekt på intagnas återfallsrisk genomförd vid Kriminologiska institutionen omskrivs av Svenska Dagbladet. Studien är gjord av Enes Al Weswasi, Fredrik Sivertsson, Olof Bäckman och Anders Nilsson, alla verksamma vid institutionen. Som vi tidigare har skrivit om har studien "Does sentence length affect the risk for criminal recidivism? A quasi-experimental study of three policy reforms in Sweden" av Enes Al Weswasi, Fredrik Sivertsson, Olof Bäckman och Anders Nilsson vid Kriminologiska institutionen publicerats i tidskriften "Journal of Experimental Criminology. Nu uppmärksammas även studien av morgontidningen TT/Svenska Dagbladet. Studien är baserad på statistik över personer som dömts till fängelse för första gången under åren 1973-2017. – Från politiskt håll har man sett att det finns en större tilltro till fängelsets brottspreventiva kapacitet, så strafftiderna i Sverige har blivit längre och vi låser sedan några år tillbaka in fler människor. Därför är det intressant att titta på om det är så, säger Enes Al Weswasi i intervjun med TT som är publicerad i Svenska Dagbladet. Läs hela artikeln i SvD här Läs vår tidigare nyhet om studien här
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, skriver en understreckare i Svenska Dagbladet om att avståndet mellan dagens populära dejtingserier och de antika kärleksmyternas filosofiska klangbotten är mindre än man kan tro.
Catharina Nolin, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, har skrivit artikeln Välfärdssamhällets vardagsmiljöer under press, publicerad i Bebyggelsehistorisk tidskrift.
DSVs Tony Lindgren åkte till Detroit, USA för att delta i en internationell toppkonferens 6–8 juni 2022. Han kom hem med ett prestigefyllt Best Industry Paper Award i bagaget.
Ett jubileum handlar förstås om återblickar, men lika mycket om framåtblickar, konstaterade Stockholms universitets rektor Astrid Söderberg Widding vid Askölaboratoriets 60-årsjubileum. En viktig del av den framtida Östersjöforskningen är grundandet av CoastClim, centrumet som binder samman både klimat- och havsforskningen och Stockholms och Helsingfors universitet.
Äventyr i Gaussiska processer Professor Mattias Villani har hållit ett öppet seminarium vid Uppsala universitet. Presentationen: AI seminarium (6654 Kb) Länk till video om hur vår statistikforskning hjälper att hitta skadade efter en terroristattack: https://www.youtube.com/watch?ab_channel=MattiasVillani&v=wyD0O5hF5tE
Tant tång, professor emeritus Lena Kautsky, talar i Vetenskapsradion om den glädje som blåstången får henne att känna. I programmet förklarar hon varför Östersjöns blåstång förökar sig i fullmåne. Och hur allmänheten kan hjälpa till att undersöka när tången mognar.
Fem skickliga universitetslärare tilldelas i år Stockholms universitets pedagogiska pris Årets lärare. En av dessa är Katarina Fast Lappalainen, jur. dr. i offentlig rätt och universitetslektor i rättsinformatik vid Juridiska institutionen.
Mårten Snickare, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, har skrivit boken Colonial Objects in Early Modern Sweden and Beyond. From the Kunstkammer to the Current Museum Crisis, utgiven 2022.
Ska vi människor kontrollera datorerna – eller ska vi låta maskinerna styra oss? Det är hög tid att fler engagerar sig i AI-utvecklingen, anser docent Shengnan Han på Institutionen för data- och systemvetenskap. Hon ser det som en demokratifråga.
