Nyheter forskning

  • Globalhistoriska teman i ny antologi

    Den nyligen utgivna Natur & Kulturs Globalhistoria 1 & 2 beskrivs av förlagets som något av ett pionjärprojekt med ambitionen att frigöra historieskrivningen från det gamla beroende av nationen och Europa. I publikationen, som består av två band, behandlar ett trettiotal forskare var sitt tema. Håkan Forsell har skrivit kapitlet "Stad: från förhistoriska bosättningar till globala megaregioner”, Mats Hallenberg "Stat. Politiska välden i en föränderlig värld”, Jens Ljunggren har bidragit med kapitlet ”Idrott: En värdeladdad och svårstoppad global rörelse” och Leos Müller med "Handel. Tre tusen år av globalt utbyte".   Essäistisk översikt om tre faser av staters utveckling Mats Hallenbergs kapitel ”Stat. Politiska välden i en föränderlig värld” beskriver han som ”översiktligt i sin karaktär” då det var viktigt att det täckte utvecklingen från äldsta historisk tid fram tills idag. – Jag tänkte att en sådan historisk översikt kunde förtjäna sin plats i ett översiktsverk av den här typen. Lite allmänhistoriska kunskaper har inte skadat någon. Uppgiften att beskriva stater i världshistorien under drygt femtusen år tog han som en utmaning och en möjlighet att skriva något lite friare och mer ”essäistiskt”. Mats Hallenberg tog också chansen att driva en tes tidigare funderat på: –Staternas utveckling i historisk tid skulle kunna delas in i tre faser. Först en kamp mellan olika typer av herravälden där staten så småningom blir den överordnade politiska organisationsformen med allt större maktanspråk. Därefter konflikter om vem eller vilka grupper som ska kontrollera statens resurser. Det demokratiska genombrottet kan i sin tur ses som en möjlig vändpunkt där de ekonomiska eliterna organiserar ett motstånd för att begränsa staternas inflytande genom olika former av överstatliga institutioner.

    Historiska institutionen
  • Utställning om historisk flykt byggd på ny maritim forskning

    Torsdag 22 september öppnade den nya utställningen Flykten från Baltikum på Sjöhistoriska museet. Utställningen bygger delvis på arkeolog och den dåvarande CEMAS-doktoranden Mirja Arnshavs avhandling, som publicerades 2020. Under andra världskriget tog över 30 000 tusen människor båtvägen över Östersjön till Sverige på flykt undan krigsfront och flera ockupationer. Den nya utställningen på Sjöhistoriska museet baseras på denna historia. Läs mer om utställningen på Sjöhistoriska museets hemsida Utställningen bygger på arkeolog Mirja Arnshavs avhandling De små båtarna och den stora flykten. Arkeologi i spåren av andra världskrigets baltiska flyktingbåtar samt det kopplade insamlings- och forskningsprojektet Flyktens materialitet vid Sjöhistoriska museet. Mirja Arnshav disputerade år 2020 inom Centrum för maritima studier. Research för projektet och utställningen är gjord av Elin Heppling, som också är administratör för CEMAS. Låter det intressant? Kolla in det Maritima seminariet på samma tema den 7 oktober: Maritima seminariet: Föremål på flykt. Mer om utställningen Eller läs artiklar på temat på Digitalt Museum.  

    Centrum för maritima studier
  • Ny bok: Hur marknadsskolan splittrar Sverige

    Hur marknadsskolan splittrar Sverige är en skildring av hur skolan håller på att förvandlas från en enande samhällsbärande institution med ett demokratiskt och socialt ansvar till en konsumentprodukt som vilken annan som helst, och hur det påverkar vårt samhälle. Boken ger ett historiskt perspektiv på hur vi hamnat i ett läge där eleverna har gått från att vara medborgare till att bli kunder i ett skolsystem.  Petter Sandgren menar att en viktig aspekt för att förstå marknadsskolans snabba framväxt och fortlevnad, trots alla uppenbara brister, är det kommersiella perspektivet. –Marknadsskolan har lyckats sälja in föreställningen om att det är ett system som skapar vinnare och förlorare. Gör andra val, få andra resultat. Gör rätt val för ditt barn. Det är många, framför allt från medelklassen, som därmed ser sig själva som vinnare i detta system, men i grund och botten är det ett system som alla förlorar på, säger Petter Sandgren. Boken är skriven utifrån en tro på skolans viktiga roll för såväl den enskildes som hela samhällets utveckling. En bok om en alltmer splittrad skola är därmed också en bok om ett alltmer splittrat Sverige. Petter Sandgren är lektor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet legitimerad gymnasielärare och filosofie doktor i historia vid European University Institute i Florens. Sandgren är även tidigare styrelseledamot för Stiftelsen Lundsbergs skola. 

    Institutionen för pedagogik och didaktik
  • Maskulinitet i terapirummet - både hinder och möjlighet

    När blir maskulinitet ett problem i terapisituationen? När blir den inte det? Kan den till och med ha en terapeutisk potential? I en ny avhandling vid Stockholms universitet har forskaren Jakob Ulenius studerat hur maskulinitet tar sig uttryck och upplevs i psykodynamisk psykoterapi. När Jakob Ulenius som junior terapeut mötte patienter inom bland annat Kriminalvården, slogs han av hur framträdande genus var i behandlingsrummet. Ibland blev patientens maskulinitet som en mur som gjorde det svårt att få kontakt och att överhuvudtaget skapa en behandlingsrelation. 

    Institutionen för pedagogik och didaktik
  • Ny bok: Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid

    Grundboken Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid behandlar utmaningar, möjligheter och överväganden som aktualiseras i mötet mellan vägledare och nyanlända vägledningssökande. Författare: Åsa Sundelin, Fredrik Hertzberg. Boken belyser begrepp och fenomen som är viktiga för förståelse av hur migration kan

    Institutionen för pedagogik och didaktik
  • Integration i skolan – det här har betydelse

    När forskning.se frågade följare på sociala medier vad de skulle vilja fråga en forskare om, kom den här som första önskemål: Vad i utbildningssystemet har betydelse för en lyckad integration av immigranter?

    Institutionen för pedagogik och didaktik
  • Återkommande internationell gäst

    Docent Brian Denman, återvänder till IPD/ICER och anländer måndagen den 5 september.

    Institutionen för pedagogik och didaktik
  • Internationell gäst

    Institutionen välkomnar docent Mathieu Albert från Wilson Centre vid Toronto University i Canada, som gästar oss under oktober. Mathieu Albert besöker forskargruppen för högskolepedagogik (HELP) där han kommer att delta i och ge seminarier, träffa doktorander och ta del i ett forskningsprojekt om hur forskning värderas inom olika högskolepedagogiska kontexter tillsammans med professor Klara Bolander Laksov. Mathieu Albert är expert på Pierre Bourdieu och social teori. Hans forskning utgår från utbildningssociologiska perspektiv och fokuserar på kunskapsepistemologier inom samhällsvetenskap och medicinsk pedagogik.

    Institutionen för pedagogik och didaktik
  • Tennessee Williams i fransk översättning

    Dirk Gindt, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, har bidragit med ett kapitel till en fransk antologi om André Obey.

    Institutionen för kultur och estetik
  • Claudia Bernhard-Oettel i HR-podden Fråga forskaren

    Sveriges HR-förening driver podden Fråga forskaren. I avsnitt 44 gästar NOWSTARS-forskaren professor Claudia Bernhard-Oettel podden där hon pratar om anställningsformens betydelse för arbetsrelaterade attityder, trygghet och hälsa. Information från poddens hemsida:

    NOWSTARS − forskningsprogram
  • Linn Holmberg om tidigmodern tid i UR

    Linn Holmberg, forskare och lärare i idéhistoria vid Stockholms universitet, förklarar epoken tidigmodern tid i Utbildningsradion Play.

    Institutionen för kultur och estetik
  • Ny bok belyser kopplingen mellan språkundervisning och forskning

    Uttalsundervisning vid inlärning av ett andraspråk – behövs den och i så fall varför? Hur mycket engelska lär sig barn före skolåldern? Vad tycker och tänker lärare i moderna språk om sitt ämne? Det är några av frågorna som tas upp i boken Exploring Language Education – Global and Local Perspectives.

    Institutionen för ämnesdidaktik
  • Nytt forskningsprojekt samlar in lokal kunskap om havet

    I det nya forskningsprojektet "Pilot Stockholms skärgård – Regional ekosystembaserad havsförvaltning" arbetar skärgårdskommuner och forskare tillsammans med engagerade och involverade aktörer från ideella organisationer, fiskeförvaltning och fiskare. Projektet samordnas av Länsstyrelsen i Stockholms län.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum
  • Ny ordförande för IFIM:s styrelse

    Frantzeska Papadopoulou, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet, har utsetts av rektor till ny ordförande i Institutet för immaterialrätt och marknadsrätts (IFIM) styrelse. Hon ersätter därmed Per Jonas Nordell som haft uppdraget dessförinnan.

    Juridiska institutionen
  • Inspelningar från Common Core of European Private Law

    Den 3-4 mars 2022 samlades jurister från hela världen i Stockholm, antingen fysiskt eller online, för det 27:e allmänna mötet för Common Core of European Private Law på temat "Law at the Center or Periphery of Regulation?"

    Juridiska institutionen
  • Vi uppmärksammar Internationella teckenspråksdagen

    Den 23 september firas Internationella teckenspråksdagen. Dagen inleder Internationella dövveckan som sätter fokus på döva och dövas rättigheter. Internationella teckenspråksdagen har initierats av FN och firas årligen sedan 2018. Dagen är en del av Internationella dövveckan som sätter fokus på döva och dövas rättigheter runt om i världen.  För 50 år sedan startade forskningen om teckenspråk vid Stockholms universitet och Institutionen för lingvistik. Idag är vi det enda lärosäte i Sverige som ger utbildning upp till forskarnivå inom teckenspråk och dövas och hörselskadades flerspråkighet. Forskning inom teckenspråk Våra utbildningar vid Institutionen för lingvistik

    Institutionen för lingvistik
  • Miljörättskonferens samlade forskare från hela världen

    Den 15–17 september 2022 anordnade Stockholms miljörättscentrum den internationella konferensen ”Stockholm+50: International Environmental Law in Perspective” som samlade drygt 130 deltagare, online och vid Aula Magna, Stockholms universitet.

    Stockholms miljörättscentrum
  • Vargar kan knyta an till människor

    För hundar är det ofta naturligt att visa tillgivenhet mot människor. Forskare från Stockholms universitet har nu sett samma anknytningsbeteende hos vargar mot de människor som tar hand om dem.

  • Thomas Hörberg antagen som docent i lingvistik

    Institutionen för lingvistik gratulerar Thomas Hörberg som av Humanistiska faktultetsnämnden blivit antagen som docent. Thomas Hörberg är en mångårig medarbetare och tidigare student vid Institutionen för lingvistik. Han disputerade 2016 på avhandlingen  Probabilistic and Prominence-driven Incremental Argument Interpretation in Swedish . Idag är han i huvudsak verksam vid Psykologiska institutionen. Det 13 september 2022 beslutade Humanistiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet om att anta Thomas Hörberg som docent i lingvistik.  Läs mer om Thomas Hörbergs forskning

    Institutionen för lingvistik