Hög inkomst, bra kondition, hälsosamt BMI och hög IQ – alla dessa faktorer har var och en för sig ett starkt samband med mäns chanser att få barn. Det visar tre aktuella studier i demografi från Stockholms universitet, som bygger på data över män födda i Sverige på 1950-1970-talen.
Utlandsfödda som fått svenskt medborgarskap migrerar i större utsträckning vidare till ett tredje land än utlandsfödda som inte blivit svenska medborgare. Däremot är sannolikheten lägre att den som blivit svensk medborgare återvandrar till sitt födelseland. Det visar en ny avhandling i sociologisk demografi vid Stockholms universitet.
Bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet förklarar inte varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Det är slutsatsen av en studie från Stockholms universitet som analyserat mixade par, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda.
Det finns mycket forskning om flyktingar och den ojämlikhet de generellt möter i livet, men mycket mindre är känt om deras barns liv. Ben Wilson, forskare vid Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA), Sociologiska institutionen, har nu fått forskningsmedel från Europeiska forskningsrådet för att studera den ojämlikhet som barn och barnbarn till flyktingar i Sverige upplever. – Mer än 2,5 miljoner flyktingar har fått asyl i Europa under de senaste tio åren. Deras integration på lång sikt i samhället är en grundläggande utmaning. Tanken med det här projektet är att lägga grunden för framtida forskning om flyktingars barn och barnbarn, säger Ben Wilson.
Yrke som enskild faktor har inte inneburit en högre risk att dö i covid-19 i Sverige. Däremot var risken högre för äldre som levt ihop med personer som inte kunnat arbeta hemifrån. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet som analyserat data från pandemins första år.
Det finns ett samband mellan väpnad konflikt och våld i nära relationer. Det visar en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet som bygger på data från Colombia. Ju mer intensiv konflikten är i närområdet, desto större är risken att kvinnor också utsätts för våld av sina partners eller före detta partners. Studien visar även att kvinnor som lever i konfliktområden i Colombia i högre grad stannar kvar i våldsamma relationer.
Par som har gemensam ekonomi har färre ekonomiska konflikter än de som har delad eller delvis delad ekonomi. Men för yngre par är det tvärtom, visar en studie från Stockholms universitet som bygger på nya data från Sverige.
Litteraturprofessor Elina Druker presenterar Alma-priset och samtalar med 2020 års pristagare Baek Heena vid den internationella barnlitteraturkonferensen IBBY i Putrajaya, Malaysia, den 5-8 september.
Marcin Włodarczak och Mattias Heldner med flera presenterar i en ny artikel en studie där accelerometrar fästa på halsen nedanför stämbanden användes för att klassificera fonationstyp.
Forskningsprogrammet LegGov har under de senaste sex åren genomfört den mest omfattande studien hittills av globala institutioners legitimitet. Forskningen presenteras nu i tre böcker från Oxford University Press.
Läroboken Semiotik är för studenter i konstvetenskap och andra discipliner med intresse för frågor om visualitet. Den visar bredden av studieobjekt inom konstvetenskap. Redaktörer är Malin Hedlin Hayden och Sonya Petersson, konstvetare vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.
I Liberalernas valmanifest föreslås obligatorisk språkbedömning av tvååringar som inte är inskrivna i förskolan. Förslaget visar på okunskap om barns språkutveckling, skriver sju forskare på DN Debatt. Bakom artikeln står bland andra Signe Tonér , Tove Nilsson Gerholm och Ghazaleh Vafaeian , forskare i lingvistik och barns språkutveckling, samt Sofia Frankenberg som är docent i förskoledidaktik. DN Debatt. ”Obligatoriskt språktest saknar vetenskapligt stöd” (dn.se)
Extremt effektiva källor för sammanflätade fotonpar kan uppnås genom att använda en enkel men effektiv metod - att placera kvantprickar i bredbandiga pelarmikrokaviteter. - Det är en ny anordning med potential att förbättra den digitala säkerheten, säger professor Ana Predojević, ansvarig för Quantum Photonics-gruppen vid Fysikum. Källor till sammanflätade fotoner är en viktig förutsättning för kvantteknik. Sådana källor kan uppnås med hjälp av kvantprickar, men det är fortfarande en utmaning att säkerställa hög effektivitet när fotonparen kanaliseras från kvantprickar till samlingsoptik. För att uppfylla detta krav måste man använda bredbandiga fotoniska strukturer som effektivt kan utvinna fotonpar med olika våglängder.
Hösten 2022 gästas Institutionen för lingvistik av Eli Raanes från Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, NTNU. Eli Raanes har utbildning och arbetslivserfarenhet inom specialpedagogik, audiopedagogik, lingvistik, tolkning, teckenspråk, dövblindas kommunikation och taktilt teckenspråk. Vid Institutionen för lingvistik kommer hon att samarbeta med forskare och personal inom avdelningen för teckenspråk samt arbeta med egna projekt och publiceringsarbete kring dövblindas kommunikation, språkutveckling och rehabilitering. Hon kommer också ägna sig åt metodutvecklingsarbete. Eli Raanes är gästforskare vid institutionen från augusti till och med november 2022. Eli Raanes profilsida
Språkförändring i spanska står i fokus för Matti Marttinen Larssons kommande projekt. Från och med 1 juli är han anställd som postdoktor vid Institutionen för lingvistik. Matti Marttinen Larsson disputerade i februari 2022 med en avhandling om grammatisk variation i lokativa adverbialfraser i olika spanska dialekter. Den 1 juli börjar han som postdoktor vid Institutionen för lingvistik. VR-finansierad postdok om språkförändring i modern spanska Matti Marttinen Larssons anställning är en internationell postdok som finansieras av Vetenskapsrådet . Han har beviljats 3,6 miljoner kronor för det treåriga forskningsprojektet Utvecklingsvägar i den spanskspråkiga världen: korsdialektal historisk variation och förändring i spansk morfosyntax mellan 1800- och 2000-talet. Projektets första två år kommer vara förlagda vid Humboldtuniversitetet i Berlin medan det sista året görs vid Institutionen för lingvistik. Matti Marttinen Larssons profilsida
Maria Trejling har skrivit en essä i DN Kultur om ett undanskymt verk från 1922 av Hilda Doolittle som talar till vår tid.
Den spanska föreningen Adepi uppmärksammar varje år personer som gör ett särskilt utmärkande arbete för att försvara och utveckla immateriella rättigheter. I år tilldelas utmärkelsen till Eleonora Rosati, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet.
Ja och nej. På ett sätt är politikers språk sannolikt enklare idag än för några decennier sedan. Då var det politiska språket mer formellt, byråkratiskt och tekniskt – mer skriftspråkligt. Idag är det mer vardagligt och talspråkligt, enligt Anna-Malin Karlsson, intervjuad i tidningen Nu.
Professor emeritus Ulf Bernitz har gått bort efter en kort tids sjukdom. Ulf blev 86 år och var aktiv ända in i det sista. En enastående jurist och kär kollega har lämnat oss i stor saknad. Han var en stor personlighet med breda intressen som förmådde inspirera såväl studenter som kolleger. Under mer än sex decennier var han en ledande forskare inom europarätt, immaterialrätt, marknadsrätt och konsumenträtt. Ulf har under sin långa karriär betytt mycket för Juridicum och inspirerat, uppmuntrat, stöttat och väglett många såväl doktorander som kolleger. Hans entusiasm, nyfikenhet och akademiska sökande gjorde honom till en centralfigur var han än deltog. Våra varma tankar går till familjen.
Många tonåringar lider av depressioner som kan leda till svårigheter senare i livet. Kognitiv beteendeterapi på nätet är en vanlig behandling vid depression, men alla blir inte hjälpta och fler tillgängliga alternativ behövs. En ny psykodynamisk terapi via internet står sig väl mot en beprövad internetbaserad KBT vid tonårsdepression.
En prestigelös diskussionsklubb för doktorander inom Nätverket för tidigmodern historia. Doktoranderna i nätverket för tidigmodern historia startar höstterminen 2022 en läsgrupp; en prestigelös diskussionsklubb som träffas och pratar om en kort text som fått oss att tänka – antingen om det tidigmoderna, historia i allmänhet, eller teoretiska problem som kan egga tanken. Syftet är att skapa en intellektuell gemenskap bland doktorander i nätverket och lära av varandras kloka huvuden. Läsgruppen har inga formella krav på närvaro eller typ av texter, förutom att den absoluta maxlängden på vad vi läser är 20 sidor (men gärna kortare) per tillfälle. Meningen är att läsningen ska vara rolig, inte arbetsbetungande. Första tillfället kommer ske fredagen den 2:a september (på Zoom så att alla kan deltaga) men redan nu är alla doktorander i nätverket välkomna att skicka in förslag på något man gärna skulle läsa tillsammans med andra! Kontaktperson: Gustav Ängeby gustav.angeby@historia.su.se
I avsnitt 59 av den engelskspråkiga podcasten ”A Flatpack History of Sweden” berättar Thomas Neijman, doktorand vid Historiska institutionen, om striden utanför Visbys murar sommaren 1361.
I dagarna släpptes boken “The Rise and Fall of the Danish Empire” på SpringerLink förlag, en detaljerad översikt av Danmarks historia under 2000 år, skriven av Kurt Villads Jensen, professor i medeltidshistoria vid Historiska institutionen, Stockholms universitet och Michael Bregnsbo, Docent vid Syddansk universitet i Odense. I boken berättas historien om Danmark ur ett globalt perspektiv, bortom nationalstatens historia.
Mattias Heldner är en av fem forskare som beviljas tidsanslag från SUBIC. Tillsammans med sina kollegor ska han under hösten genomföra en pilotundersökning där artikulation studeras med hjälp av magnetkamera. SUBIC Time Grant är ett tidsanslag som ger forkare möjlighet att ansöka om kostnadsfri tillgång till SUBICs utrustning samt tekniskt stöd i labbet. Syftet med anslagen är att främja användningen av SUBICs infrastruktur bland forskare som normalt inte använder denna typ av utrustning. En av de fem forskare som beviljas anslag i vårens omång är Mattias Heldner, professor i fonetik. Tillsammans med kollegorna Marcin Wlodarczak, Christine Ericsdotter Nordgren, Pétur Helgason, Carla Wikse Barrow och Lisa Thörn, kommer han under hösten att genomföra en pilotstudie av artikulatoriska data med hjälp av magnetisk resonans-tomografi, MRT. Titeln på studen som man sökt anslag för är "Vowel quality, pitch and larynx height – Exploring SUBIC’s facilities for studies of articulation ". Pilotstudien innebär också att SUBICs resurser prövas på ett helt nytt användningsområde. Fem forskare beviljas "time grants" från SUBIC
