
Nostalgi – ett retoriskt verktyg för populister och radikalhöger
Nostalgisk retorik används av partier och politiska rörelser till både höger och vänster, men det finns skillnader i vilket förflutet de väljer att se tillbaka till. Forskning från Göteborgs och Stockholms universitet visar att etnicitet och idéer om en homogen befolkning står i centrum när högerpopulister och radikalhöger idealiserar det förflutna. Globalisering, digitalisering, krig, inflation, förändringar på arbetsmarknaden och ökade klyftor är några av de förändringar som gör att politiska grupper blivit mer nostalgiska. Trumps ”Make America Great Again” och Brexit-förespråkarnas ”Take Back Control” är två av flera nutida exempel på kampanjer som präglats av nostalgi. – När vi ska orientera oss i en föränderlig värld så tittar många inte framåt utan bakåt – för det är säkrare. Då blir de här lättillgängliga idéerna viktiga, säger Gabriella Elgenius, professor i sociologi vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet. Tillsammans med Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet, har hon undersökt hur nationalistisk nostalgi används inom politiken, både i Sverige och internationellt. Fokus har särskilt legat på hur nostalgi blir ett retoriskt verktyg för populister och radikalhöger. Det har de undersökt genom att titta på politiska kampanjer i bland annat Storbritannien, Polen, Nederländerna, Libanon, USA och Sverige. I Sverige har de dessutom analyserat parti- och principprogram samt artiklar från partitidningar för att se hur problem och lösningar ramas in retoriskt över tid. Det som kännetecknar nationalistisk nostalgi är enligt forskarna en idé om att det var bättre förr. Nostalgikerna ser tillbaka till en tid, en slags gyllene guldålder, som de föreställer sig var bättre att leva i. Samtidigt finns också en tanke om att samhället har blivit sämre och att något har gått förlorat. Det kan handla om välfärd, trygghet, säkerhet, identitet eller möjligheter. Nostalgins fokus skiftar beroende på land, parti och politisk inriktning. – Bland dagens radikala högerpartier hänger nostalgi ofta samman med idén om dekadens, att nationen har förfallit, främst på grund av utomeuropeisk invandring, och att omedelbar politisk handling behövs för att undvika en annalkande katastrof, säger Jens Rydgren.




















