Vad du tjänar ett visst år säger mer om hur din livsinkomst kommer att utvecklas än vad din sociala klass gör. Det visar en ny studie från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet som publicerats i tidskriften European Sociological Review.
I en ny avhandling från Stockholms universitet utforskar jur. dr. Sally Longworth folkrättens möjligheter att reglera utövande av yttrandefrihet i väpnade konflikter, och betydelsen av detta, i en allt mer digitaliserad värld.
Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, presenterar ny forskning om samtida samisk scenkonst i den svenska delen av Sápmi och studerar Giron Sámi Teáhters långa strävan att bli erkänd som en statligt finansierad nationalscen för urfolkens scenkonst.
Iben Maj Christiansen och hennes medförfattare Claudia Corriveau och Kerstin Pettersson undersöker vad det är som händer i matematikundervisningen när läraren gärna vill stödja eleverna i att gå från att följa de steg läraren har visat, till att de skapar sina egna utforskande rutiner. I början av augusti i år publicerade Iben Maj Christiansen, tills nyligen professor i matematikdidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik, tillsammans med Claudia Corriveau (University of Laval, Canada) och Kerstin Pettersson (SU) en ny artikel om lärares stöd av härmande respektive utforskande rutiner i matematikundervisningen. Iben och hennes medförfattare undersöker vad det är som händer i matematikundervisningen när läraren gärna vill stödja eleverna i att gå från att följa de steg läraren har visat, till att skapa mening i rutinerna, kunna anpassa till dem, och kunna förklara varför de gör som de gör (det som inom fältet kallas utforskande rutiner). Särskilt stort intresse har de visat för vad som händer när läraren upplever att den planerade utforskande aktiviteten inte går att genomföra. Forskarna gör först en teoretisk hypotes för existensen av olika mellan-varianter (hybrider) mellan härmande och utforskande rutiner, och bekräftar sedan existensen av dessa hybridformer.
Ett ämnes elektronaffinitet definieras som den mängden energi som frigörs när ytterligare en elektron binds till systemet, vilket naturligtvis är lika med energin som behövs för att avlägsna elektronen från den negativa jonen. Ett effektivt sätt att bestämma elektronaffiniteter är att exponera negativa joner för ett laserfält och sedan variera ljusets våglängd för att hitta tröskeln för en signal relaterad till fotoavskiljningsprocessen som separerar den extra elektronen från den neutrala atomen. Den längsta våglängden för vilken detta kan hända motsvarar en fotonenergi lika med elektronaffiniteten, så genom att hitta tröskeln och transformera från våglängd till fotonenergi kan man bestämma elektronaffiniteten.
Tänk att få göra sitt masterarbete vid Östersjön under sommaren. Den drömmen lyckades Jonna Källås som studerar marinbiologi på Stockholms universitet att uppfylla i somras. Hon gjorde sitt arbete på fältstationen Askölaboratoriet, tillsammans med utbytesstudenten India Findji från Nederländerna. publicerad 2022
Proteiner är ansvariga för många av kroppens funktioner och genom att förstå proteindynamiken i celler kan forskare lära sig mer om läkemedelsdesign och sjukdomspatologi. Nu har en internationell forskargrupp identifierat ett nytt sätt att undersöka proteindynamiken med hjälp av den höga repetitionsfrekvensen och koherensen hos de röntgenblixtar som produceras av den europeiska röntgenfrielektronlasern (EuXFEL). I studien, som publiceras i Nature Communications, används en teknik som kallas megahertz X-ray photon correlation spectroscopy (MHz-XPCS) och kan öppna nya tillämpningar inom hälsa och läkemedel. Studien leddes av Stockholms universitet, universitetet i Tübingen, universitetet i Siegen och EuXFEL och använde instrumentet Materials Imaging and Dynamics (MID) vid EuXFEL för att undersöka antikroppsproteinlösningar. Röntgenlasern producerar miljontals blixtar per sekund, vilket gör det möjligt för forskare att undersöka proteiner på tidsskalor som är kortare än en mikrosekund och på längdskalor som är så små som en molekyl. Att skada proteiner eller få dem att reagera Vanligtvis kan kombinationen av höga pulsfrekvenser och strålning med hög energi skada proteiner eller få dem att reagera. Men genom att sänka dosen röntgenstrålning och ofta flytta proteinproverna har forskarna hittat ett sätt att undersöka proteinernas dynamik innan skador uppstår, samtidigt som man mäter röntgenstrålens inverkan på proteinernas rörelse. – MHz-XPCS med låg dosering är en metod som gör det möjligt för oss att undersöka proteindynamiken på ett sätt som tidigare var omöjligt, säger Anders Madsen, medförfattare till studien, ledande forskare vid EuXFEL och ansvarig för MID-instrumentet. – Genom att kombinera den höga pulsfrekvensen hos European XFEL med en minskad stråldos kan vi undersöka nya beteenden hos dessa proteiner.
Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet har av Vetenskapsrådet utnämnts att stå värd för Olof Palmes gästprofessur 2024 som tilldelats den internationellt framstående forskaren Anne Orford, professor i internationell rätt vid University of Melbourne, Australien.
Kristin Hallberg, doktorand i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, har skrivit en artikel i senaste utgåvan av norska tidskriften Barnelitterært forskningstidsskrift. Artikeln finns fritt tillgänglig att läsa online.
Under årets ForskarFredag den 30 september kunde gymnasieklasser stämma träff med olika Östersjöforskare på Skansens Baltic Sea Science Center. Där fick de höra om allt från Östersjöns historia, kemikalier, plankton och fiske. Förutom fakta fick de med sig olika sätt forskare arbetar på, och vilka utmaningar de kämpar med. Hur kan man veta temperaturen för längesen, innan nån kunde mäta den? Maringeolog Richard Gyllencreutz från Institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet frågar en grupp gymnasister i det vackra labbet på Skansens Baltic Sea Science Center. Eleverna kommer med flera förslag och diskussionen är snabbt igång. Efter en stund tar Richard fram en sedimentkärna som nyligen tagits upp från Östersjöns botten, fylld med varvig glaciallera, och berättar vad färgen och tjockleken på lagren säger om kornstorlek, årstid och klimat. Så får eleverna fundera på hur mycket kallare den globala medeltemperaturen var under den senaste istidens maximum, för knappt 20.000 år sedan, jämfört med nu.
Frank Wilczek är professor i teoretisk fysik vid MIT och Fysikum, Stockholms universitet och Nobelpristagare. Han fick Nobelpriset i fysik 2004. Hör honom kommentera 2022 års fysikpris och ge råd till årets pristagare som anländer till Stockholm i december. More with Frank Wilczek "Frank Wilczek on physics, the Nobel Prize, beauty and knowledge" How do beauty and knowledge relate to the laws that govern our universe? What does a Nobel Prize mean? And what is the "strong interaction"? Welcome to a conversation with Nobel Laureate Frank Wilczek, Professor of Theoretical Physics at Stockholm University and moderator Johanna Koljonen. Watch the open lecture with Frank Wilczek in Stockholm 2019.
Forskningsprojektet Levande vikar har i veckan besökts av flera medier: Dagens Nyheter, Sveriges Radios Naturmorgon och TV4 Nyheterna, som rapporterar om den hoppfulla forskningen och de konkreta tipsen för att få de grunda vikarna att må bättre. Levande vikar är ett forskningsprojekt som fokuserar på vikar i obalans, som går att åtgärda med lokala åtgärder och med resultat som kan nås ganska snabbt. – Det kan ge lokala aktörer handlingskraft, säger Joakim Hansen som är forskare i Levande vikar. Båtkörning som skuggar vikarnas viktiga växter
Lars Hörngren, ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm, var en av de nio som utsågs till hedersdoktorer vid Stockholms universitet under år 2020. På grund av pandemin sköts promoveringen dock upp till september 2022.
Regeringen har förordnat Frantzeska Papadopoulou, professor i immaterialrätt, att ingå som expert i översynen av vissa frågor om upphovsrätt. Utredningens syfte är att är att åstadkomma ett tydligare och modernare regelverk.
I höst hälsar vi två nya doktorander välkomna till Institutionen för lingvistik: Caroline Arvidsson och Anastasia ”Nastja” Panova. Båda är knutna till forskningsämnet allmän språkvetenskap.
Dennis Martinsson, universitetslektor och doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, är en av de sju som har nominerats av Dagens juridiks läsare till utmärkelsen "Årets jurist 2022".
Sju forskare från fem olika länder presenterar en studie där man jämfört hur olika nationella teckenspråk uttrycker vem/vad man pratar om. Från Stockholms universitet deltog Johanna Mesch, professor i teckenspråk. I studien har forskarna jämfört Auslan (australiskt teckenspråk), irländskt teckenspråk, finskt teckenspråk, norskt teckenspråk och svenskt teckenspråk. Man lät tio tecknare berätta samma historia om en groda på sina respektive språk för att undersöka hur man inom de olika nationella teckenspråken uttrycker vem/vad man pratar om. Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan språken. Gemensamt för tecknarna var att de använde olika sätt för att referera till en varelse eller ett föremål. Det kunde vara a) lexikalt tecken GRODA, b) avbildande tecken ÖPPNA-FÖNSTER, c) inlånad munrörelse / uggla/, d) bokstavering UGGLA, e) vänstra ickedominanta handen (till exempel "bära grodan"), eller f) osynlig entitet i teckenrummet (till exempel groda). En märkbar skillnad mellan språken var att tecknare från Australien och Irland oftare använde bokstavering medan de från Sverige, Finland och Norge hellre använde lexikala tecken, munrörelser och avbildande tecken. Artikeln är publicerad i Linguistic Typology och finns tillgänglig online: A cross-linguistic comparison of reference across five signed languages (degruyter.com)
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Peter Kostenniemi som tilldelas Stiftelsen Solkattens stipendium 2022.
Tanja Schult, konstvetare vid Stockholms universitet, intervjuas om sin roll som forskare av doktorandnätverket Practicing place som finansieras av det tyska forskningssällskapet (DFG). Läs den på universitetets hemsida Tanja Schult är docent och universitetslektor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hennes forskning handlar om att tolka och förstå bildproduktion som en del av historiska processer, speciellt vad gäller 1900-talets 'katastrofala' århundrade. Mer om Tanja Schults forskning
Regeringen har förordnat Erik Svensson, docent i straffrätt, att ingå som expert i översynen av reglerna om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år. Utredningens syfte är att förstärka och förbättra regleringen.
– Det sägs ibland att historien skrivs av de som segrar. Goda vänner till filmbolagscheferna skrev de första raderna i historieböckerna. Och så småningom glömdes kvinnornas historiska insatser bort, säger filmprofessor Jane Gaines, Columbia University (USA), som i många år forskat om filmhistoriens kvinnliga pionjärer. PUBLICERAD: 25 juni 2020 UPPDATERAD: 30 sept. 2022 I april 2020 utsågs Jane Gaines till hedersdoktor vid Stockholms universitet, men högtiden sköts upp på grund av coronapandemin. Denna intervju genomfördes i maj samma år. Imorgon 30 september 2022 promoveras hon till hedersdoktor under en ceremoni i Stadshuset. VIDEO: Se inspelningen från högtiden i Stadshuset [01:14:45-01:19:22] 1990 tog Jane Gaines initiativet till Women Film Pioneers Project som gick ut på att att undersöka kvinnliga filmarbetares förbisedda roll inom den tidiga filmindustrin. – Vi fick lära oss att männen skapade filmindustrin. Men all bevisning pekade åt ett helt annat håll. Det du vill göra med dina upptäckter som historiker och teoretiker, det är att störa status quo, och det rådande kunskapsläget inom forskningsfältet. Sedan hon nyligen inlett ett forskningssamarbete med arkivexperten Peter Bagrov, som tidigare arbetat vid det ryska filmarkivet i Moskva, har hon gjort stora framsteg. Nu arbetar han vid George Eastman-muséets filmavdelning i Rochester, New York. – På sistone har mitt största genombrott skett i samarbete med filmcurator Peter Bagrov, som bidragit med en lista av ryska kvinnor vars arbete överlevt i Moskva. Och vi hade ingen aning om vad det avgörande ögonblicket innebar för kvinnliga klippare, filmfotografer och manusförfattare bakom långfilmer som vi först upptäckt på senare tid, säger hon. Och tillägger att: – Min poäng här är att bevisen av så mycket bevarad film och kvinnliga filmarbetare i så många länder – utmanar tanken om att det var männen som skapade filmindustrin. När Stockholms universitet utsåg Jane Gaines till hedersdoktor motiverades det med att hon "på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning". Senast hon besökte Sverige var i början av året ( red. anm. dvs. 2022). Läs denna artikel på engelska (in English) – Innan coronapandemin bröt ut besökte jag Stockholms universitet i februari i år tillsammans med en grupp av europeiska och amerikanska forskare, för att undersöka historiska samband mellan tidiga kvinnliga filmskapare vi forskat om med aktuella framgångsrika svenska regissörer. Enligt Jane Gaines finns det idag flera kvinnliga regilöften i det svenska filmlandskapet. – Det här är exempel på hur kvinnliga regissörer funnit en röst i den svenska filmindustrin, med otroligt spännande filmer som Lisa Aschans Apflickorna, och Amanda Kernells Sameblod. Svante Emanuelli Mer om Jane Gaines Hon är en av de internationellt mest betydelsefulla forskarna och en pionjär inom filmhistoria och feministisk filmteori. Hennes rika gärning inkluderar en mångfald publikationer, flertalet prisbelönta, inom vitt skilda områden såsom åskådarskap och mediehistoria. Hedersdoktorer 2022 Både Marina Dahlquist, professor i filmvetenskap, och Louise Wallenberg, professor i modevetenskap, från Institutionen för mediestudier, kommer att vara närvarande under ceremonin i Stockholms stadshus då Jane Gaines mottar utmärkelsen som hedersdoktor. Produktionsfakta Tack till Lotta Gerlach, Lars Lindström och Lina Östlund vid Nordisk Film, Gunnar Zetterberg, Team Medieproduktion och Anne Heikkinen Sandberg vid Stockholms universitet samt Dareful. Klipp från: Sameblod © Nordisk Film, installations- och promotionshögtiden i Stockholms stadshus 2019 samt flygbilder från New York City:s skyline. Pressbilder: Sameblod © Nordisk Film och Apflickorna © Atmo Bildbank: Yegorovnick, User 89345/77228 © Mostphotos Flygbilder: Dareful. Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) Intervjun genomfördes den 11 maj 2020 via Zoom. Av: Svante Emanuelli © 2020
Amin Jalali befordrades till docent på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) 15 augusti 2022. Vi fick en pratstund med honom för att höra vad han har på gång.
Renskötsel har betraktats som ett sätt att mildra klimatförändringarnas effekter på växtlivet genom att de betande djuren fortsätter att hålla landskapet öppet. En ny studie visar dock att nästan all renbetesmark är utsatt för en ökande belastning och hotas av människors ökande aktivitet i norr. Bara en bråkdel av den yta som renar har rätt att beta på, 4 procent, är helt orörd. Det visar en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Resten av renbeteslandet är påverkat av olika typer av markanvändning som turism, skogsbruk, vägar och järnvägar men också gruvor och vindkraftparker. Dessutom påverkar även förändringar i klimatet och förekomsten av olika rovdjur renbetesmarken.
Forskare i ACAS-projektet har utvecklat ett atmosfärsobservatorium ombord isbrytaren Oden, för att studera förändringar i moln och utbytet mellan havsytan och atmosfären.
