Nyheter forskning

  • Dirk Gindt i podcast om Linje Lusta

    Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, gästar klassikerpodden Verket i ett avsnitt om Tennessee Williams klassiska pjäs Linje Lusta.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Neutriner fångade i Sydpolens is ger ny bild av närliggande galax

    För första gången har forskarna inom det internationella samarbetet IceCube funnit bevis på neutrinopartiklar med mycket hög energi från en närliggande galax. Det rör sig om galaxen NGC 1068 (även känd som Messier 77) som är en aktiv galax i stjärnbilden Valfisken och en av de mest välbekanta och välstuderade aktiva galaxerna.

  • Luktord skiljer sig främst åt i fråga om behaglighet och ätbarhet

    De flesta språk saknar ordförråd för att beskriva doftupplevelser. Därför använder vi ord från andra områden, som ”tung”, ”god” eller ”fruktig”. Men vilka ord används egentligen och vilka relationer har de till varandra? Det har forskare på Stockholms universitet tagit reda på för engelska med hjälp av en helautomatisk metod som utgår från texter från internet.

  • Svensk forskningssatellit uppskjuten i rymden från Nya Zeeland

    MATS (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) är en svensk forskningssatellit utvecklad för att studera atmosfärsvågor. MATS sköts upp i omloppsbana den 4 november från Mahia Peninsula, Nya Zeeland.

    Meteorologiska institutionen

  • Ny doktorsavhandling i litteraturvetenskap

    Sara Pärsson har disputerat med avhandlingen Ta sig hem: Skönlitterära skildringar av kvinnan och hemmet från tidigt 1900-tal.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Formalia framför ideal i civilsamhällets demokratilärande

    Sveriges civilsamhälle och föreningsliv beskrivs ofta som centrala för den demokratiska utvecklingen och det demokratiska lärandet. Men demokratin som lärs ut inom föreningslivet verkar mer handla om att lära ut demokratitekniker än att utbilda demokrater. Det menar forskaren Niklas Hill i en ny avhandling vid Stockholms universitet.

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Syreskulden i Östersjön värre än någonsin

    Det är allvarlig syrebrist i Östersjön. Även stora inflöden av syrerikt havsvatten har under de senaste decennierna endast givit kortvarig lindring av syrebristen i djupvattnet. I det senaste numret av Ambio presenteras en ny metod för att kvantifiera den totala syreskulden från Öresund upp till Åland. Genom att använda befintliga data ända sedan 1960-talet visar forskarna att vi gått från en tillgång på cirka 10 miljoner ton syre i djupvattnet till ett syrenetto nära noll, med en skuld på uppemot 4 miljoner ton orsakad av ansamlat svavelväte och ammonium. De senaste 20 åren har syreskulden också brett ut sig till mer ytliga vattenlager väster om Gotland. Omfattningen av så kallade döda bottnar i Östersjön är en av de största i världen och motsvarar till ytan nästan två Danmark. Så gott som allt vatten under salthaltsprångsiktet, dvs. djupare än 60–80 meter, är nu påverkat av syrebrist och svårt eller omöjligt för djur att leva i. – Den huvudsakliga orsaken till syrebristen är övergödningen, berättar Carl Rolff, som är forskare på Östersjöcentrum och huvudförfattare till artikeln. Tillförseln av näring från jordbruk och avlopp ökade kraftigt fram till 1980-talet. Sedan dess har kraftfulla åtgärder från länderna runt Östersjön minskat tillförseln av näringsämnena fosfor och kväve med cirka hälften respektive en tredjedel. Detta har dock inte ännu gett synbara resultat i form av minskad syrebrist. Ett tveeggat svärd

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • ACCESS Forum 2022

    Förberedande möte med Stockholms universitets forskardelegation på Nordiska Latinamerikainstitutets bibliotek (NILAS), 26 oktober 2022 Den 7-11 november 2022 bjuder Universidad de Magallanes, Punta Arenas, Chile in till den tredje forskarveckan inom ramen för ACCESS-samarbetet, Academic Cooperation Chile Sweden. 250 deltagare från svenska och chilenska universitet, ambassader och forskningsinstitut samlas för att diskutera möjliga samarbetsprojekt inom utbildning, forskning och innovation. Mer information: www.accesschilesweden.org För att förbereda Stockholms universitets forskardelegation inför konferensen bjöd Nordiska Latinamerikainstitutet (NILAS) in till ett möte följt av en mottagning på chilenska ambassaden. Tio forskare vid Stockholms universitet från vitt skilda områden som kriminologi, mikrobiologi, internationell ekonomi, ekonomisk historia och ämnesdidaktik kommer att delta i olika arbetsgrupper som samtliga har koppling till de globala hållbarhetsmålen.

  • ID-kapning hemligheten bakom kattparasitens framgång

    Parasiten toxoplasma, även kallad kattsmittan, är vanligt förekommande bland den svenska befolkningen. Nu visar en studie ledd av forskare vid Stockholms universitet hur den mikroskopiska parasiten på ett så framgångsrikt sätt sprids i kroppen, till exempel till hjärnan. Detta sker genom att parasiten kapar immuncellernas identitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Host & Microbe.

    Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut

  • Claes Lernestedt har utsetts till expert i utredning om kontaktförbud

    Regeringen har förordnat Claes Lernestedt, professor i straffrätt, att ingå som expert i den utredning som har i uppdrag att se över kontakt­förbuds­lag­stift­ningen. Syftet med översynen är att säkerställa skyddet för kvinnor och barn som är utsatta för våld och andra kränk­ningar i nära relationer.

    Juridiska institutionen

  • Ny forskning om vassens ekosystem

    Fallstudien om vass inom forskningsprojektet Levande vikar undersöker vassens komplicerade roll i Östersjöns grunda vikar. Vassen växer i större utsträckning i övergödda vikar, men å andra sidan tar vassen upp mycket näring. I projektet tar forskarna bland annat reda på hur stor näringsfilterfunktion vassen har. Hur mycket vass kan man ta bort för att t ex skapa framkomlighet för båtar, utan att ta bort viktiga fördelar för fåglar, fisk och smådjur? Det undersöks i forskningsprojektet Levande vikars fallstudie om vass. – Det finns i stort sett inga tidigare studier om vad som händer i kustmiljön när man tar bort vassen, säger Sofia Wikström, marinbiolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum till Vetenskapsradion nyheter. I fallstudien jämförs förhållanden där vassen är kvar och där den har klippts. Forskningsprojektet engagerar även de boende kring vikarna. Gräsö-bon Agneta Loge André ser fram emot den kunskapsbank som projektet ska utmynna i. Hon säger i radioinslaget att de boende kommer att avvakta vassklippning tills forskningens resultat blir publicerade och följa forskningens råd. – Många människor klipper vass i sin vik, i olika utsträckning och på olika vis. Med nya kunskaper från fallstudien hoppas vi kunna ge rekommendationer om under vilka förutsättningar vassklippning kan ha en negativ effekt på miljön, säger Åsa Nilsson Austin, i en intervju med BalticWaters2030. Hon gör sin tvååriga postdoktortjänst inom forskningsprojektet Levande vikar och fallstudien om vass. Forskning om åtgärder i fyra utvalda vikar Under åren 2020-27 kommer projektet Levande vikar att utföra praktiska åtgärder och ta reda på  vad som hjälper och inte för att återställa vikarnas miljöer. När Vetenskapsradion besöker forskningsprojektet tar forskarna prover efter sommarens försök. Och Sofia Wikström dyker i för att se vilka växter som finns i viken, trots att det är så grumligt att botten inte syns ens på en meters djup. Förutom vassåtgärder testas även bland annat aluminiumfällning och reglering av båttrafik. Här kan du läsa mer om projektet, fallstudien om vass och vassklippning och höra inslagen i Vetenskapsradion: Hör inslaget om fallstudien i Vetenskapsradion nyhter Hör programmet i Vetenslapsradion På djupet Läs mer om forskningsprojektet Levande Vikar Läs mer om fallstudien om vass

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Workshop mellan Sida:s Latinamerikaenhet och NILAS vid Stockholms universitet

    Vid mötet presenterades Sida:s verksamhet samt forskningsprojekt av Nordiska Latinamerikainstitutets personal samt anslutna forskare Sida-NILAS workshop hölls vid Nordiska Latinamerikainstitutets bibliotek under en halv dag, där verksamhet och forskning presenterades. En annan viktig del av seminariet  var att samtala om möjligheter till samarbete och synergier mellan biståndsverksamheten och svensk Latinamerikaforskning. Efter workshopen fortsatte Sida:s personal med en planeringsdag på NILAS Latinamerikabibliotek .

  • Nytt om surrealism och modernism i konsthistorien

    Konstvetarna Andrea Kollnitz och Jessica Sjöholm Skrubbe har författat artiklar i senaste numret av Artl@s Bulletin. Texterna är fritt tillgängliga online.   Om surrealismens intåg i norr Andrea Kollnitz skriver om två utställningar i Köpenhamn och Stockholm som introducerade den internationella surrealismen i Norden på 1930-talet. Hon analyserar tävlingen och förhandlingen mellan nationella och lokala identiteter i samspel med surrealismens lansering som universellt internationellt fenomen. Ur ett decentraliserande perspektiv reflekterar Andrea Kollnitz över Paris och andra städers roll som stationer samt belyser nationella, transnationella och transkulturella processer och interaktioner inom den internationella spridningen av surrealismen.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Den ojämlika pandemin - Forte finansierar treårigt forskningsprojekt om covid-19

    Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har tilldelat Karl Gauffin forskningsmedel för ett treårigt projekt "Den ojämlika pandemin: en undersökning av kopplingen mellan ojämlikhet i hälsa och politiska åtgärder mot covid-19". Karl Gauffin vid Institutionen för folkhälsovetenskap har tilldelats 4,865 miljoner kronor för att ett treårigt forskningsprojekt om covid-19 "Den ojämlika pandemin: en undersökning av kopplingen mellan ojämlikhet i hälsa och politiska åtgärder mot covid-19". Viktig kunskap inför framtida pandemier Covid-19 är inte den dödligaste eller mest smittsamma pandemi som världen upplevt, men aldrig förr har en smittsam sjukdom blivit föremål för ett en så massiv politisk respons. Detta nya projekt ägnar sig åt hanteringen av covid-19 och kopplingen till ojämlikhet i hälsa. Att öka förståelsen för hur politiska åtgärder påverkar skillnader i smittspridning och sjuklighet i covid-19, men även folkhälsan i stort, kommer vara avgörande för hanteringen av framtida pandemier. Mer information Karl Gauffin Den ojämlika pandemin: politiska åtgärder mot covid-19 och ojämlikhet i hälsa Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)

    Institutionen för folkhälsovetenskap

  • Därför är det tufft att lära sig franska - Språket i P1

    Lyssna på bl.a. Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet samtala om varför svenskar i Frankrike blir så bra på franska. Vad krävs för att en svensk i Frankrike ska uppfattas som infödd fransos? I veckans Språket hör vi ett delvis överraskande svar. Dessutom om programledarens tveeggade känslor inför franska språket.

    Romanska och klassiska institutionen

  • Idéhistoriker om begreppshistoria i ny bok

    Flera idéhistoriker från Stockholms universitet medverkar i den nya antologin Svenska begreppshistorier. Från antropocen till åsiktskorridor. Redaktörer för boken är Kristiina Savin och Jonas Hansson, båda idéhistoriker vid Lunds universitet.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Mathantverk för hållbar utveckling

    Artikeln "The paradox of being a food artisan entrepreneur: Dealing with conflicting institutional logics" har fått priset Outstanding Paper Award 2022, som bästa artikel i tidskriften Journal of Small Business and Enterprise Development under 2021 av förlaget Emerald. I forskningsprojektet som drivs av Birgitta Schwartz och Jessica Lindbergh studeras hur småskaliga landsbygdsföretag s.k. mathantverkare ser på sitt entreprenörskap och varför de väljer denna inriktning och vad detta val innebär för deras dagliga verksamhet.

  • ”AI är fortfarande i sin linda”

    Den digitala transformationen innebär stora möjligheter – men också stora utmaningar. För att tackla problemen och designa vårt framtida digitala samhälle behöver vi kombinera kunskap och erfarenhet från olika sektorer. Ett sådant möte ägde rum 19–20 oktober 2022. Digitala tvillingar, 6G, kryptokrig, integritet, hybrida arkitekturer och rättvisa. Den årliga konferensen Digitalize in Stockholm presenterade ett brett spektrum av ämnen och perspektiv. Först ut var schweiziska professorn Aude Billard. I sitt keynotetal visade hon resultat från krocktester mellan så kallade cobots – robotar som är utformade för att interagera med människor – och fiktiva personer i en folkmassa. Robotarna presterade inte så bra när de skulle försöka parera irrationella människor som plötsligt bytte riktning eller stannade för att hälsa på en vän.

  • Depression och ångest bland unga - Forte finansierar fyraårigt forskningsprojekt

    Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har tilldelat Sara Brolin Låftman forskningsmedel för ett fyraårigt projekt "Depression och ångest bland unga: en svensk prospektiv kohortstudie av förekomst och dolda vårdbehov". Sara Brolin Låftman vid Institutionen för folkhälsovetenskap har tilldelats 4,95 miljoner kronor för att under fyra år forska om depression och ångest bland unga. Projektet ligger inom Fortes utlysning med inriktningen "Barns och ungas psykiska hälsa" Forskningen sker i samarbete med Karolinska institutet, och kommer att undersöka hur förekomsten och dolda vårdbehov skiljer sig mellan olika grupper i samhället, och om betydelsen av olika hanteringsstrategier. Viktig kunskap Förhoppningen är att projektet kommer att ge kunskap om förekomst av depression och ångest bland ungdomar i Sverige och om eventuella dolda vårdbehov för dessa tillstånd. Resultaten kommer att ge kunskap som är relevant för förebyggande arbete och tidiga insatser. Mer information Läs mer om Sara Brolin Låftman och hennes forskning Sara Brolin Låftman Läs gärna mer om hur projektet är upplagt: Depression och ångest bland unga: en svensk prospektiv kohortstudie av förekomst och dolda vårdbehov Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)

    Institutionen för folkhälsovetenskap

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.