Nyheter forskning

  • 18,7 miljoner från Vetenskapsrådet till DSV-forskning

    Sex projekt där DSV-forskare ingår har fått medel i Vetenskapsrådets utdelning hösten 2023. Totalt tilldelas projekten 18,7 miljoner kronor under de kommande åren. ”Algoritmer för den nära kvantberäkningseran” får ett projektbidrag på 4,2 miljoner kronor för åren 2024–2027. Mateus de Oliveira Oliveira , DSV, är huvudsökande. ”Delad användning av intim teknik” får ett projektbidrag på 3,8 miljoner kronor för åren 2024–2027. Airi Lampinen , DSV, är huvudsökande. ”Samprogrammera med AI – Ett utforskande av kreativa partnerskap med AI-verktyg i programmeringsundervisning” får ett projektbidrag på 5,9 miljoner kronor för åren 2024–2027. Jakob Tholander , DSV, är medsökande (Martin Jonsson, Södertörns högskola, är huvudsökande). ”Styrning av detekterade avvikelsers volym och relevans i kontinuerlig revision” får ett projektbidrag på 3,2 miljoner kronor för åren 2024–2025. Isak Samsten , DSV, är medsökande (Jan Svanberg, Högskolan i Gävle, är huvudsökande). ”NordicEdAI – ett nordiskt tvärvetenskapligt nätverk kring AI inom utbildningen” får ett nätverksbidrag på 1,2 miljoner kronor för åren 2024–2026. Jalal Nouri , DSV, är medsökande (Linda Mannila, Linköpings universitet, är huvudsökande). ”Avmystifiering av AI-litteracitet i lärarutbildning” får ett workshopbidrag på 360 000 kronor för åren 2024–2025. Teresa Cerratto Pargman , DSV, är medsökande ( Cormac McGrath , Institutionen för pedagogik och didaktik, är huvudsökande). Se samtliga beslut som publicerades av Vetenskapsrådet 6 november 2023

    Institutionen för data- och systemvetenskap

  • Dirk Gindt i webbinarium om porträttering av arktiska ursprungsbefolkningar

    Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, deltar den 6 november i ett webbinarium arrangerat av Icelandic Arctic Cooperation Network. Panelsamtalet handlar om representationen av och stereotyperna som ofta förknippas med arktiska ursprungsbefolkningar i mainstream-kulturen.   Deltagare Moderator : P. Whitney Lackenbauer, Trent University Dr. Haliehana Alaĝum Ayagaa Stepetin, Ted Stevens Center Dirk Gindt, Stockholms universitet Coppélie Cocq, Umeå universitet Bridget Larocque, North American and Arctic Defence and Security Network och Northern Advisory Board Kimberly Fairman, Institute for Circumpolar Health Research Jen Sidorova, University of Calgary   Se webbinariet live kl. 17.00 Webbinariet är kostnadsfritt och nås här: Shareyournorth

    Institutionen för kultur och estetik

  • Johanna Ethnersson Pontara om operasångerskor på film i Sveriges radio

    Musikvetaren Johanna Ethnersson Pontara intervjuas om sin forskning om hur operasångerskor förmedlas i spelfilm, idag och över tid, i radioprogrammet Hemma i P2. Ett av forskningsresultaten menar hon visar hur det under 1980- och 90-talen blev vanligt med operasångerskan som ett upphöjt, nästan överjordiskt, objekt. Men hon ser också hur filmer under senare tid kombinerar den företeelsen med att hon skildras som en egen individ. Jag tror att det kommer gå mer mot en slags förmänskligande av operasångerskan och hennes sång Johanna Ethnersson Pontara om framtida skildringar av operasångerskan i film Inslaget kommer 51.13 minuter in i programmet.   Om Johanna Ethnersson Pontara

    Institutionen för kultur och estetik

  • Nobelpriset i kemi 2023 - Kvantprickar

    Moungi G. Bawendi, Louis E. Brus och Alexei I. Ekimov tilldelades Nobelpriset i kemi 2023 för upptäckten och utvecklingen av kvantprickar. Dessa små kvantsystem har unika egenskaper och många användningsområden: de avger ljus som används i TV-skärmar och LED-lampor, de katalyserar kemiska reaktioner och deras emission markerar gränserna för tumörvävnad för en kirurg. Ana Predojević är biträdande professor vid Fysikum: — Vi använder de bästa verktyg och metoder som finns tillgängliga inom modern vetenskap för att generera kvantljus, utnyttja dess unika egenskaper och föra det närmare en verklig tillämpning.

    Fysikum

  • Nobelpriset i fysik 2023: Experiment med ljus fångar de kortaste ögonblicken

    Pierre Agostini, Ferenc Krausz och Anne L’Huillier har demonstrerat ett sätt att skapa extremt korta ljusblixtar, som kan användas för att urskilja de snabba förlopp där elektroner förflyttar sig eller ändrar sin energi. Professor Eva Lindroth från Fysikum är en långvarig och nära samarbetspartner till Anne L'Huillier.

    Fysikum

  • Omvandling av koldioxid till bränslen

    Omvandling av koldioxid till bränslen med elektrokemi är en spännande teknik. Sergey Koroidov utvecklar den grundläggande förståelsen för dessa reaktioner genom att studera omvandlingen på atomär och molekylär nivå. Förnybara energikällor, som sol- och vindkraft, är ”sårbara” genom att inte producera el när det inte blåser eller solen inte skiner. Den energi som genereras måste lagras för att vara tillgänglig när den behövs. Ett mycket effektivt sätt att lagra energi är i form av kemiska bindningar. Att omvandla koldioxid tillbaka till bränslen via elektrokemi är ett mycket attraktivt alternativ. Förutom att lagra energi minskar då också mängden koldioxid som släpps ut i atmosfären.

    Fysikum

  • OKC15 - ett jubileum för fysikforskning som pågick i dagarna tre

    Oskar Klein Center firar 15 år med ett jubileum som pågick den 17-19 oktober 2023. OKC är ett nav och ett nätverk för fysikforskning i Stockholm. Den vetenskapliga konferensen täckte ämnen inom kosmologi, astrofysik och partikelfysik. - Det har varit roligt att få fira våra framgångar med alla kollegor både i Sverige och Norden samt våra alumner, säger professor Ariel Goobar, föreståndare. Programmet för Oskar Klein Centers 15-årsjubileum innehöll en mängd intressanta föreläsningar om kosmologi astrofysik och partikelfysik från många forskare som ingår i nätverket. Förutom sociala aktiviteter blev det under den sista dagen också besök på tre laboratorium. Mark Pearce, professor i astropartikelfysik på KTH visade ett ballong- och satellitburet laboratorium. Jörn Mahlstedt är forskare på Fysikum som visade XENON-labioratoriet för mörk materia. Jón Gudmundsson är forskare på Fysikum och visade laboratoriet för kosmologi och axioner.   Simuleringar bortom vårt egna universum Under jubileet visades simuleringen av universum genom Virtual Reality-glasögon. I Kosmologi AI-gruppen vid OKC utvecklar man helt nya metoder för att rekonstruera vårt universum från grunden, i en dator. — Efter rekonstruktionen kan vi utforska vårt universums "digitala tvilling" både för vetenskaplig insikt och för utåtriktad verksamhet. Vi har utvecklat en fullständig Virtual Reality-tur i vårt lokala kosmos, säger Stuart McAlpine, systemutvecklare och Ludvig Doeser, forskare. — Den här simuleringen ger oss tillgång till ny kunskap om hur vår del av universum bildats. Den ger även en unik möjlighet att studera bildandet av galaxer i vår närhet, vilket ger ytterligare möjligheter att testa den kosmologiska standardmodellen, säger Jens Jasche vid Fysikum, en av forskarna bakom simuleringen. FysikShow besöker skolor och visar fysikaliska experiment för eleverna, bland annat får de se denna visualisering av vårt universum genom VR-glasögon.   Oskar Klein Centre är ett excellenscenter vid Stockholms universitet Efter att en internationell panel bedömt de 124 ansökningar som kom in beslutade Vetenskapsrådet att finansiera 15 forskningsmiljöer i utlysningen för excellenscenter. Varje forskningsmiljö får 4–6 miljoner kronor per år under fem år, och planen är att ge möjlighet till ytterligare fem års finansiering efter utvärdering. Medlen ska gå till långsiktiga programverksamheter där forskare från olika discipliner samlas kring ett tema eller en frågeställning. En av de forskningsmiljöerna är EDUCATE: Excellence Dark Universe Centre and Technology Enabler, med professor Ariel Goobar vid Fysikum som huvudsökande. Medsökande är Jón Gudmundsson, Timothy Linden och Hiranya Peiris vid Fysikum samt Christian Ohm vid KTH. Andra nyckelpersoner blir Sara Strandberg, Jens Jasche och Christophe Clement.   Efter 15-årsjubileet tittar man 15 år framåt Stor tyngdpunkt fram över kommer att läggas på framtagning av nya algoritmer och maskininlärningstekniker för att optimera inhämtandet av ny kunskap. Planer finns också på att starta en dedikerad gren av doktorandprogrammet i centrets regi, så att studenter kan tränas och utveckla nödvändiga färdigheter. — Genom besök av ledande internationella experter och många alumner inom industrin är det vår ambition att detta samspel ska leda till en korsbefruktning mellan banbrytande grundforskning och de mest avancerade industriella tillämpningarna samt en utbildning i världsklass, säger Ariel Goobar. Jens Jasche berättar om sin forskning på Oskar Klein Center (in English) PostDoc Nikki Arendse berätta om sin forskning på OKC (in English)   Oskar Klein Centrets historia Oskar Benjamin Klein föddes i Stockholm den 15 september 1894. Han är den störste svenske teoretiske fysikern under 1900-talet och även en internationell auktoritet inom kvantmekanik på sin tid. Han blev ännu mer erkänd efter sin död för sitt banbrytande arbete inom flera områden. Oskar Klein studerade mycket grundläggande teoretiska frågor och är bland annat känd för Kaluza-Klein-teorin, Klein-Gordon–ekvationen, Klein-Nishinas formel och Kleinparadoxen. Centret skapades tack vare ett unikt 10-årigt Linnébidrag från Vetenskapsrådet 2008. För närvarande består OKC av mer än 140 forskare som är partikelfysiker, kosmologer och astrofysiker från Fysikum och institutionen för astronomi vid Stockholms universitet samt institutionen för fysik vid Kungliga Tekniska Högskolan.   Mer information Program för Oskar Klein Centers 15-årsjubileum Mer om Oskar Klein Center Kreativ forskningsmiljö lockar fysiker och astronomer till Stockholm Stockholms universitet beviljas två excellenscenter Utvecklingen av vårt nära universum har återskapats FysikShow - fysikaliska experiment för elever och lärare

    Fysikum

  • Mattias Björklund gästforskare i Québec

    Under november månad är Mattias Björklund inbjuden som gästforskare till ett universitet i Québec i Kanada. Där kommer han att föreläsa, leda seminarier och inleda forskningssamarbete inom bland annat privatekonomisk utbildning.

    Institutionen för ämnesdidaktik

  • Beviljade medel för att uppmärksamma forskning i sammanhanget ”mat och måltider”

    Jenny Berglund har blivit beviljad medel från RJ för att ordna en religions-vetenskaplig session vid Stockholm Gastronomy Conference. Tillsammans med forskare från både SU och andra länder, kommer de att prata på temat ”Eat, drink and Pray – Study of religions perspectives on religion and meals”.

    Institutionen för ämnesdidaktik

  • Utgör AI ett hot mot eller en hjälp för tolkar?

    Magnus Dahnberg från Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) guidade sina åhörare bland ASR, CAI, CAIT, MI och TTS. Föreläsningen på Tolkseminariet hos TÖI, pekade mot en framtid där tolkning utförs av både människa och maskin, inte antingen eller.

    Tolk- och översättarinstitutet

  • Vilket stöd har egentligen medias larmrapporter i forskningen?

    I fokus för det andra samtalet i samtalsserien ”Företagsekonomen möter”*, stod skolan som arbetsplats och samhällsutmaning. Denna gång utspelade sig samtalet mellan Vesna Prekopic, författare och f.d. rektor som precis skrivit boken ”Brottsplats: skolan” och professor Jan Löwstedt, som under många år forskat om svenska skolor. Samtalet modererades av Åsa Plesner som är doktorand vid Företagsekonomiska institutionen, men också skoldebattör och en av initiativtagarna till Tankesmedjan Balans. Samtalet tog en utgångspunkt i Jans och Vesnas ingång till och erfarenheter av skolan. Vesna beskriver sig själv som ”en arbetarklassunge med invandrarbakgrund” som sedan barnsben älskat böcker och läsande och fått höra hur viktig skolan är för möjligheten att skapa sig en framtid. Jan berättar hur han kom i kontakt med skolan i ett projekt, ganska snart efter att han disputerat, och hur han därefter intresserat sig för skolan både i sin forskning och undervisning. Han har bland annat undervisat rektorer på det rektorsprogram som ges vid Stockholms universitet. Under samtalets gång inser Vesna och Jan att de sannolikt också träffats i rektorsprogrammet, men då i rollen som lärare och student. Vartefter samtalet pågår upptäcker de att de båda har en stark relation till förändring. Vesna genom sin vision om att skolan kan bidra, inte bara till kunskap, utan till en positiv förändring i barns liv och hopp om en bättre framtid. Jan genom sitt intresse för förändringsledning där han ser ledning i skolan som en kollektiv praktik och inte knutet till en individ. Samtalet om förändring böljar fram och tillbaka mellan erfarenheterna om att skolan verkligen kan vara kollektivt styrd, men för att detta ska fungera krävs en stabil miljö och/eller tillräckligt med resurser för att kunna styra i en riktnings så att förändring kan uppnås. Däremot blir det svårare om någon av dessa delar sviktar. Då kan bördan – som Vesna vittnar om i sin bok – bli omöjlig. Här tar samtalet en vändning och, genom Åsas uppläsning av ett stycke i boken om förekomsten av hot och våld i skolan övergår samtalet till att handla om våld i skolan, och framförallt våld och hot om våld mot skolans personal, rektor inkluderad. Jan beskriver läsningen av Vesnas bok som en drabbande berättelse och förvånas av att han inte hört mer om temat under sina år vid rektorsprogrammet, där medverkande rektorer numera deltar i professionshandlednings-samtal där både utmaningar och svårigheter tas upp. Likväl vittnar Vesna om hur hon genom att berätta om sina erfarenheter från, vad hon kallar mitt livs svåraste år, fått två olika kommentarer: ”det här kände jag till, vad bra att någon berättar” och ”detta kände jag inte till, vad bra att någon berättar”. Enligt Vesnas utforskningar hade 336 av de fall av hot och våld som anmälts till Arbetsmiljöverket under 2022 också lett till sjukskrivningar. I samtalet nystar de fortsatt i frågan om våld och landar efter ett tag i en diskussion om hur våld samtalas om. Kanske, tänker de, kan diskussionerna om ’stök’, som Jan känner igen från Rektorsprogrammet, vara ett sätt att tala om våld? Kanske, funderar Vesna, behöver vi bli tydligare med hur vi talar om saker i skolans värld – att kalla saker vid dess juridiska namn skulle kunna vara en början och att inte urskulda, i värsta fall, kriminellt beteende. Genom att sätta de ’rätta’ orden på vad som försiggås i skolans värld kan den viktiga pedagogiska verksamheten värnas och få utvecklas; vilket (inte att förglömma) är vad de allra flesta elever och lärare också önskar sig.

    Företagsekonomiska institutionen

  • Nya professorer i konstvetenskap

    Institutionen för kultur och estetik gratulerar Jessica Sjöholm Skrubbe och Katarina Wadstein MacLeod som av rektor har befordrats till professorer i konstvetenskap vid Stockholms universitet.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Partiklar som skyddas av sammanflätningar och knutar

    Vi presenterar en klass av system där ett partikel - antipartikelpar inte kan förinta varandra efter att de har rört sig längs en slinga, utan istället bildar en ny typ av sammansatt partikel. Detta inträffar i så kallade icke-Hermitiska system, klassiska metamaterial eller "öppna" kvantsystem som är kopplade till resten av universum. Lukas König är doktorand vid Fysikum och ingår i forskargruppen Kvantmekaniska och komplexa system.

    Fysikum

  • NC ger distanskurs om hur ökad läsförståelse ger ökade ämneskunskaper

    Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet ger under vårterminen 2024 en distanskurs för dig som är verksam ämneslärare, där du får konkreta verktyg för hur du kan stötta dina elevers läsförståelse. Kursen är kostnadsfri. Anmäl dig senast 15 december.

    Institutionen för ämnesdidaktik

  • Immaterialrättsprofessor bistår centrum för precisionsmedicin

    Frantzeska Papadopoulou, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till affilierad professor vid Precisionsmedicinskt centrum Karolinska – ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet.

    Juridiska institutionen

  • Med Erasmus från Östersjön till Porto

    Den 10–14 oktober medverkade Historiska institutionens doktorand Wilhem Ljungar som lärare på kursen "The contribution of military orders in peripheral territories to boosting european globalization (12th-16th centuries)" som hölls vid institutionen för historia, politik och internationella studier på Universidado do Porto i Portugal.

    Historiska institutionen

  • Viktigt att satsa på flerspråkig kompetens

    Flerspråkighet är ett omdebatterat ämne, både i media och i skolans värld. Hur kan man ta vara på – och stärka – flerspråkigheten i skolan? Camilla Bardel, professor i moderna språk, anser att det är dags att ta den saken på allvar.

    Institutionen för ämnesdidaktik

  • Ny studie vill förstå motoriska beteendet som ligger bakom känslomässiga röster

    Gláucia Laís Salomão, doktor i lingvistik och röstforskare vid institutionen för Lingvistik, har tilldelats ett bidrag från Stockholm University Brain Imaging Centre, SUBIC, för sin forskning om kommunikation av känslor via röst och empati. Med stöd av bidraget, som består av kostnadsfri tillgång till den magnetiska resonansavbildningsskannern på SUBIC samt nödvändig teknisk support, ska Gláucia samla in pilotdata för sin framtida forskning. Känslorna som vi upplever påverkar de mekanismer som är involverade i röstproduktion, det vill säga andning, fonation och ljudartikulation. Studier av de fysiologiska och akustiska aspekterna av känslomässiga röster visar att olika känslor uttrycks och uppfattas på olika sätt. Hos ilska till exempel tenderar stamläpparna att stänga snabbt och med stora adduktionskrafter, vilket skapar ett röstljud med relativt stark akustisk energi på höga frekvenser i det akustiska spektrumet av röstljudet. –Vi människor uppfattar en sådan röst som mer ”spänd” och tenderar att associera det med en ”arg röst”.  Hos lycka och kärlek brukar stamläpparnas adduktionskrafter vara betydligt mindre; rösten uppfattas som ”mjukare”, säger Gláucia Laís Salomão. Men röstljuden påverkas också av ansatsrörets form dvs det hålrum av talapparaten som ligger ovanför stamläpparna. Beroende t ex på hur mycket vi öppnar våra käkar eller våra läppar, eller hur vi ändrar tungans eller larynx position så ger vi olika former till var talapparat. Dessa former ändras inte bara beroende på vad vi säger utan också på hur vi säger det.  I sin nya studie ska Gláucia använda magnetisk resonanstomografi för att undersöka hur talapparatens form ändrar sig när vi människor uttrycker känslor genom rösten.

    Institutionen för lingvistik

  • Utveckling och lansering av nya teknologier på marknaden

    Avhandlingen "Unpacking the Value of Emerging Technologies: Experimentation, Communication and Knowledge Brokering" handlar om kommersialisering av nya teknologier som fortfarande är under utveckling och i tidig användningsfas och vars potentiella värde ännu inte har utforskats. Det handlar om utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI), Augmented Reality (AR), blockchain, drönare, Internet of Things (IoT), robotik, 3D-utskrift och Virtual Reality (VR). Gulnar Nussipova disputerade med avhandlingen "Unpacking the Value of Emerging Technologies: Experimentation, Communication and Knowledge Brokering" vid Marknadsföringssektionen, Stockholm Business School den 12 oktober.

    Företagsekonomiska institutionen

  • Forskningsprojekt blir talkshow

    Den 11 november är det premiär för Husbys alldeles egna talkshow; GALDEM A TALKSHOW! Ett evenemang som mynnats ut av projektet "Att gestalta migration" och dess kommunikationsprojektet "Att vara svensk och sig själv". I det tvärvetenskapliga forskningsprojektet "Att gestalta migration" undersöks hur en värld i rörelse och Sveriges mottagande av asylsökande barn gör avtryck i scenkonsten. I kommunikationsprojektet "Att vara svensk och sig själv" tar kulturaktörer del av forskningsresultaten, tolkar dem och producerar ljuddraman. Detta med syfte att nå målgrupper hos vilka resultaten kan leda till dialog och debatt och bidra till att överbrygga klyftor.  Nu har den ena samarbetspartnern, Kulturhuset Stadsteatern Husby kommit så långt att det finns biljetter släppta till sitt evenemang; GALDEM A TALKSHOW! En talkshow där Nada Yussuf, Sara Mecconen och Fatuma Yussuf bjuder på en kväll med show, gäster, livemusik och humor. Läs mer om tallkshowen och hitta biljetter här. Forskningsprojektet har även lätt till ljuddramat " Den dag som i dag är " som hade premiär den 13 september. Ett samtal lett av teaterprofessor och teaterkritiker Karin Helander och regissör och dramatiker Rebecca Örtman från Dramaqueen, en scenkonstproducent inom digital gestaltning. Bakom forskningsprojektet "Att gestalta migration" och kommunikationsprojektet "Att vara svensk och sig själv" står Anna Lund, professor vid Sociologiska institutionen, Ylva Lorentzon, forskare vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen och Rebecka Brinch, forskare vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet.  För att läsa mer om forskningsprojektet, läs intervjun med Anna Lund här.

    Centrum för barnkulturforskning

  • Kavot Zillén höll föredragning om religiös diskrimining inför FN:s specialrapportör

    När FN:s specialrapportör för religions- och trosfrihet, Nazila Ghanea, besökte Sverige i oktober 2023 hölls en viktig träff vid Institutet för mänskliga rättigheter i Lund. Vid detta tillfälle samlades en grupp utvalda experter för att diskutera religiös intolerans i Sverige. Bland dessa fanns Kavot Zillén, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet. FN:s specialrapportör för religions- och trosfrihet är en oberoende expert som utnämns av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Sedan förra året har Nazila Ghanea, som är en framstående professor inom internationell rätt och mänskliga rättigheter vid University of Oxford, haft denna ansvarsfulla position. Hennes akademiska arbete har djupa kopplingar till internationell människorättslagstiftning, och hon är välkänd som en auktoritet inom detta område. Specialrapportören gör en betydande insats genom att genomföra besök i olika länder och publicera årliga rapporter som läggs fram för FN:s råd för mänskliga rättigheter och generalförsamlingen. Dessa åtgärder har som syfte att stärka och säkerställa respekten för individens rätt till religions- och trosfrihet i FN:s medlemsländer och att fördjupa förståelsen för de specifika situationer som rör religions- och trosfrihet i olika länder. Under besöket i Sverige, den 11–20 oktober 2023, har Nazila Ghanea bland annat mött regeringstjänstemän, organisationer från det civila samhället, religiösa företrädare för trossamfund, trosbaserade aktörer samt akademiker i Stockholm, Malmö och Lund. Bland de frågor som har behandlats har det funnits en särskild fokus kring fall av religiös eller trosintolerans i det svenska samhället och vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra situationen. Forskar om mänskliga rättigheter inom flera områden Docent Kavot Zillén är en rättsvetenskaplig forskare anknuten till Barnrättscentrum vid Stockholms universitet. Hennes forskningsintresse är främst inriktat på medicinsk rätt, mänskliga rättigheter inom vården och barnrätt. År 2016 disputerade hon med en avhandling som belyser frågor relaterade till hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet. Efter disputationen har hennes forskning också till stor del rört sig inom området religionsfrihet i olika kontexter, såsom missbruksvård, hygienföreskrifter inom vården, krav på särskild klädsel, abortvård, barns religionsfrihet, med mera. Vid det arrangemang som Institutet för mänskliga rättigheter i Lund ansvarade för, höll Kavot Zillén en föreläsning med fokus på ämnet religion och diskriminering i Sverige. Under denna föreläsning berörde hon ämnen som islamofobi och barns religionsfrihet. Efter detta föredrag deltog Kavot tillsammans med andra experter i ett rundabordssamtal, vars huvudsyfte var att förse den särskilda rapportören med värdefull input rörande frågor om religiös intolerans i Sverige – ett ämne som kommit att få särskild internationell uppmärksamhet med anledning av koranbränningarna i landet. Ghanea kommer att presentera sin rapport från landbesöket för rådet för mänskliga rättigheter i mars 2024. Se pressmeddelandet på FN:s hemsida Läs mer om Kavot Zillén  

    Stockholms barnrättscentrum

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.