I sin nya bok utvecklar forskaren Rebecca Adami vid Stockholms universitet begreppet childism, åldersdiskriminering och fördomar mot barn. Genom att reflektera över hur fördomar mot barn påverkar våra beslut och hur vuxenperspektivet dominerar, skapar vi möjligheter att välja nya sätt att bemöta det enskilda barnet utifrån barns skilda villkor. Inte minst i skolan.
Flera forskare från Institutionen för kultur och estetik deltar i bokmässan i Göteborg den 26–29 september.
Vad betyder humaniora? Vilken betydelse har humaniora? Dessa båda snarlika frågor är utgångspunkten för denna idéskrift utgiven av tankesmedjan Humtank. Texterna är skrivna av humanistiska forskare från en rad olika ämnen och innehåller resonemang om humanioras värde och vikt.
Nu kommer en antologi om internationella ögonblick och rörelser som format feministisk performance. Tiina Rosenberg, professor emerita i teatervetenskap vid Stockholms universitet, är en av redaktörerna.
Många skolor och förskolor får det allt svårare att skapa de förutsättningar som krävs för en likvärdig utbildning. Därför har Stockholms universitet tillsammans med fyra andra svenska lärosäten en forskningssatsning med fokus på skolverksamheter med stora utmaningar. I slutet av 2023 kunde sex forskningsprojekt starta tack vare satsningen. Hösten 2024 kan nu ytterligare sex forskningsprojekt dra igång.
I alla organisationer finns regelverk att förhålla sig till. Om verksamheten är komplex, som den kan vara exempelvis inom sjukvården, blir reglerna extra svåröverskådliga. Tre DSV-forskare har fått pris för sin forskning som handlar om hur man kan modellera regelverk. 11–13 september genomfördes forskarkonferensen BIR2024 i Prag, Tjeckien. Jöran Lindeberg, Martin Henkel och Eric-Oluf Svee, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV), bidrog med den allra bästa artikeln, ansåg priskommittén – och tilldelade dem konferensens best paper award. Vi fick en pratstund med Jöran Lindeberg som är doktorand på DSV.
Tre årtal där något oväntat hände är ämnet för historieprofessor Leos Müllers nya bok om Europas vändpunkter. Hur kan vi förstå något om hur dessa händelser uppfattades i sin samtid, när de i idag ofta betraktas som ofrånkomliga och förklarade punkter i mänsklighetens historia? ”Betraktat i backspegeln var det obevekligt oförutsedda det som vi barn studerade under beteckningen ”Historia”, som ofarlig historia, där allt som på sin tid var oväntat blivit nedtecknat i böckerna som oundvikligt. Skräcken för det oförutsedda döljs av historievetenskapen när den förvandlar en katastrof till en berättelse” Så skriver författaren Philip Roth i sin kontrafaktiska roman Konspirationen mot Amerika. Det är även inledningen till Leos Müllers bok Europas vändpunkter. "Dåtidens framtid var lika osäker som framtiden är för oss idag." Leos Müller Philip Roths ord har förföljt Leos i många år och inspirerat honom att ta sig an historien utan att anta att allt i den kan förklaras i efterhand. – Mitt syfte med boken är att gå tillbaka till tiden före vändpunkterna, och visa att dåtidens framtid var lika osäker som framtiden är för oss idag.
Institutionen för kultur och estetik gratulerar konstvetaren Lotta Granqvist som får medel om 170 000 kronor av Hasselbladstiftelsen.
Leo Marko har disputerat med doktorsavhandlingen Live Sense: Rethinking Liveness through Zeami’s Concept of the Flower.
Teatervetaren Rebecca Brinch medverkar i en ny bok om olika livsvillkor för barn och unga i Sverige.
Med hjälp av Hubbleteleskopet har ett internationellt forskarlag, lett av astronomer vid Stockholms universitet, upptäckt fler svarta hål i det tidiga universum än vad som tidigare har rapporterats. Den nya upptäckten kan hjälpa oss att förstå hur supermassiva svarta hål skapades genom kollapsen av massiva stjärnor. Det visar en studie publicerad i tidskriften Astrophysical Journal Letters.
I den nya kursen ligger fokus på den industriella utvinningen och konsumtionen av naturresurser – och följderna för samhälle och miljö. Kursen ”Extraction and consumption of natural resources in a global historical perspective” har utgångspunkt i ett ”more-than-human” historiskt perspektiv. Utvinning av vatten, skog, fossila bränslen och mineraler analyserar lokalt och globalt ur flera perspektiv. På så sätt skapar kursen förståelse för de historiska rötterna till dagens miljökriser. Kursen kommer att ges på engelska. Läs mer om och sök kursen: Extraction and consumption of natural resources in a global historical perspective (HI8096)
Demokratier tenderar att vilja samarbeta mer jämfört med icke-demokratiska stater. Statsvetaren Jonas Tallberg undersöker om denna etablerade sanning stämmer, både genom att djupdyka i historien och genom att studera nutida trender. Resultaten kan vara till hjälp för makthavare som ska navigera i en föränderlig värld.
Klimatförändringen leder ofrånkomligt till höjning av havsnivån. Men ingen vet hur snabbt höjningen kommer eller hur stor den blir. Mycket beror på hur glaciärerna beter sig. Nu tar Martin Jakobsson AI till hjälp för att bättre förutsäga utvecklingen.
Universitetets konsthall Accelerator var fullsatt när Masterprogrammet i miljöhumaniora invigdes den 5 september. Här möttes studenter, allmänhet, kollegor och forskare från flera institutioner och andra lärosäten.
Anders Stenberg har utsetts till ny professor vid Stockholms universitet. I sin nya roll planerar han att fortsätta sin forskning om Yrkeshögskolan. "Det är ett otroligt spännande område. Om man tittar på de som är 25 år eller äldre så utgör Yrkeshögskolan hälften av all postgymnasial utbildning", säger Stenberg. Stenberg har varit verksam vid Institutet för social forskning sedan 2003, och bidrar med omfattande erfarenhet inom social- och ekonomisk forskning, särskilt inom områdena vuxenutbildning och arbetsmarknadspolitik. Hur känns det att bli professor? – Det känns lite konstigt. Vår forskning bedöms ju ständigt, och lite för att skydda mig så har jag sedan länge försökt att bara fokusera på att jag själv ska tycka det jag gör är bra. Det roligaste med befordran har nog varit att så många i min omgivning blivit glada för min skull, säger Stenberg. Hans nyligen påbörjade forskningsprojekt fokuserar på den svenska Yrkeshögskolan. – Det är ett otroligt spännande område. Av de som går postgymnasiala studier idag så är ungefär en tredjedel av de nyregistrerade på Yrkeshögskolan. Om man tittar på de som är 25 år eller äldre så utgör Yrkeshögskolan hälften av all postgymnasial utbildning. Det är enorma siffror, och systemets flexibilitet gör det till en intressant modell som potentiellt skulle kunna exporteras till andra länder. Som professor hoppas Stenberg på att fortsätta forska om relevanta frågor. – Om mina studier kan visa att det Yrkeshögskolan är en bra idé kan det förändra världen på många sätt. Säg att Kina tycker att det verkar vara en bra policy. Det skulle beröra en miljard människor som plötsligt får större möjligheter att gå vuxenutbildning. Trots sina över 20 år på Institutet för social forskning, har Stenberg långt ifrån tröttnat. – SOFI har utvecklats till något jag bara kunde drömma om när jag började här. Jag hoppas få fortsätta samarbeta med mina fantastiska kollegor. Forskningsmiljön här är verkligen enastående.
Aluminiumbehandlingen av den tidigare övergödda Björnöfjärden innebar inga betydande risker för människor, djur eller vegetation, visar en ny studie. Aluminiumhalterna steg både i vattnet och i fisk och alger efter behandlingen, men endast tillfälligt, och transporten av aluminium till närliggande områden var liten.
Tanja Schult, docent i konstvetenskap, håller en öppen föreläsning vid CUNY Graduate Center i New York den 10 oktober.
Efter en kort period av uppgång visar de senaste internationella undersökningarna på en nedgång för läsförståelsen bland svenska barn och ungdomar. Inför internationella läskunnighetsdagen den 8 september hade Louise Epstein bjudit in utbildningshistorikern Jakob Evertsson från Stockholms universitet, till radioprogrammet ”Förmiddag med”, för att samtala om läsning och om vi kan lära oss något av historien för att vända trenden.
Ebba Theorell har tilldelats Ahlström och Terserus forskningsstipendium – en utmärkelse som delas ut till kvinnliga forskare och doktorander vid Stockholms universitets humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteter.
Nytt nummer av Roman Denarii: Skattfyndet från Norrkvie
Xiaodong Zou, professor vid Institutionen för material- och miljökemi, belönas med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA:s) guldmedalj 2024. Hon prisas bland annat för att ha utvecklat metoder för snabb strukturbestämning av små kristaller av oorganiska, porösa och organiska material men också för att vara en engagerad handledare och mentor.
Förberedelsekurs vid Nordiska Latinamerikainstitutet, för Svenska diplomater med placering i Latinamerika Denna gång med Sveriges nya Boliviaambassadör, Johanna Teague . På bild: Bolivias ambassadör i Sverige, Milton Soto , Ambassadör Johanna Teague , samt Docent Magnus Lembke och Professor Andrés Rivarola från NILAS.
