Förberedelsekurs vid Nordiska Latinamerikainstitutet, för Svenska diplomater med placering i Latinamerika Denna gång med Sveriges nya Boliviaambassadör, Johanna Teague . På bild: Bolivias ambassadör i Sverige, Milton Soto , Ambassadör Johanna Teague , samt Docent Magnus Lembke och Professor Andrés Rivarola från NILAS.
Ken Benson nytolkar centralt författarskap från spansk efterkrigstid i en ny bok Ken Benson (numera professor emeritus) ägnade sina sista år i tjänsten att utforska kvinnolitteraturen under Franco-regimen, en efterkrigstid som för många forskare anses som ett fortsatt krig mot allt olikhetstänkande. Genom närläsningar av Carmen Laforets författarskap och med ingående forskning av censurarkivet i Alcalá de Henares lanseras en nytolkning av hennes samlade verk liksom en genomträngande kritik av etablerade litteraturhistoriers behandling av hennes författarskap. Benson hävdar i sin studie att det patriarkaliska tankesättet som präglade diktaturen kvarstår i det nutida demokratiska kulturliv som en konsekvens av den ’mjuka övergången’ (la cultura de la transición) från diktatur till demokrati, vilken också medförde att mentaliteten från diktaturen inte reviderats på djupet. I tackorden (65 Kb) omnämns många kollegor från (bl. a.) Romklass som gjorde det möjligt för honom att avsluta sin karriär med detta forskningsprojekt.
Efter fyra års arbete är forskningsprojektet ”Säger bilden mer än tusen ord?” avslutat – och resultaten har börjat publiceras i artiklar, böcker och undervisningsmaterial. Studien ger insikter i hur visuell litteracitet kan utvecklas i samhällskunskapsundervisningen.
Dr. Cassandra Engeman vid Institutet för social forskning (SOFI) har tilldelats det prestigefyllda bidraget European Research Council (ERC) Starting Grant. Hennes projekt kommer att undersöka hur fackföreningar påverkar sociala politiska beslut, med särskilt fokus på ledighetspolicyer i olika länder.
Hur använder svenska hiphopartister sin konst för att förmedla personliga berättelser från livet i Stockholms förorter? Hiphopkulturen är ett viktigt verktyg för artisterna i skapandet av ett alternativ till den traditionella svenska identiteten, en identitet som också är hundra procent svensk. På så sätt bidrar hiphopkulturen till ett mer inkluderande Sverige, menar sociologen Sjors Joosten i sin avhandling.
I tider av politiska och sociala omvälvningar ställs frågor om sammanhållning och splittring i samhället på sin spets. I en ny tvärvetenskaplig antologi kastas ljus över välfärdsstatens inverkan på de mest sårbara grupperna i samhället: barn och unga. Antologin ”Sammanhållning eller splittring? Olikgörande av barn och unga i samtidens Sverige” (Jure, 2024) fokuserar på hur politiska beslut och förändringar i lagstiftningen påverkar barns och ungas livsvillkor – särskilt de som bor i socialt och ekonomiskt utsatta områden. Konturerna till boken började ta form redan 2019 i samband med Stockholms universitets satsning Barn, Migration, Integration, BMI, ett initiativ som administrerades av Stockholms Barnrättscentrum vid Juridiska fakulteten. BMI-projektet, som tidigare hade fokuserat på forskning inom dessa tre nyckelområden, gick in i en ny fas efter att sex postdoktorer hade slutfört sina forskningsprojekt mellan 2017 och 2019. Det var i denna kontext som samtalet om behovet av en antologi uppstod, initierat av forskare vid Juridiska institutionen och Institutionen för socialt arbete. År 2019 markerades av en våg av politiska förslag som sammanblandade migrationspolitik, straffrätt och social barnavård på ett sätt som forskarna såg som djupt problematiskt. Samtidigt pågick inkorporeringen av barnkonventionen i svensk lagstiftning, vilket ytterligare förstärkte behovet av en akademisk diskussion om hur dessa förändringar kunde påverka barns rättigheter. Arbetet med antologin tog fart och intensifierades i samband med valrörelsen 2022, där det blev alltmer tydligt att barns mänskliga rättigheter riskerade att hamna i skymundan. En bred vetenskaplig ansats
Edouard Pesquet är professor i molekylär växtfysiologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Han är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 27 september.
Katarina Wadstein MacLeod är professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hon är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 27 september.
Kulturgeograferna Annika Strandin Pers, Annika Björklund, Stockholms Universitet och Maja Lagerqvist, Uppsala universitet berättar om sin forskning under en vandring med SR:s reporter längs skolleden som en gång var torparbarnens skolväg i Huddinge kommun. Lyssna på avsnittet från 3 september 2024: Vetenskapens Historia (SR) Läs mer: ”Walk a mile in someone else’s shoes: The difficult school route and how it was managed during the emergence of the Swedish folkskola 1840–1930.” (publicerad 2022 i Norwegian Journal of Geography) Maja Lagerqvist, Annika Strandin Pers och Annika Björklund är författare till kapitlet Somliga går med trasiga skor. Om barns skolvägsvandrande under folkskolans tid i antologin Rättvist resande? Villkor, utmaningar och visioner för samhällsplaneringen (Tanja Joelsson, Malin Henriksson och Dag Balkmar (red)). Vad innebar skolvägen för barns vardagsliv? Mer om Annika Standin Pers forskning Mer om Maja Lagerqvist forskning Mer om Annika Björklunds forskning
Professor Erik Bihagen är ny studierektor för utbildningsenheten Arbetsmarknadskunskap (AKPA) vid Stockholms universitet. AKPA är en unik utbildning som kombinerar arbetsrätt, nationalekonomi och sociologi med ett starkt fokus på arbetsmarknaden.
Den nya studien är ett viktigt steg för att samla kunskap om AI inom utbildning, särskilt AI-chattbottar. Den uppmanar till försiktighet mot alltför optimistiska eller pessimistiska synsätt och efterlyser mer grundade forskningansatser för att bättre förstå AI-chattbottarnas verkliga påverkan i klassrummet och på undervisnings- och inlärningsmetoder.
I den nyligen publicerade rapporten "Dans i kulturskola ur pedagogernas perspektiv" får ett hundratal danslärare beskriva hur de använder sig av sin kunskap och erfarenhet för att sprida dansglädje och dans för alla. Syftet med studien är att ge en bild av pedagogernas tankar om dansen som det näst största ämnet i svensk kulturskola.
Skyltar, anslag och konst täcker skolans väggar, men vem riktar de sig till, vem är avsändaren, och hur samspelar budskapen med skolans demokratiska uppdrag? Det ska forskare och elever undersöka tillsammans under hösten. Nu startar medborgarforskningsprojektet Vad säger skolans väggar? på skolor runt om i landet.
Litteraturprofessor Carin Franzén gästar ett avsnitt av Filosofiska rummet i Sveriges radio P1.
Arkeologer och glaciologer från Stockholms universitet, Silvermuseet, Ájtte och Västerbottens museum har under de gångna veckorna inventerat smältande snöfläckar i delar av svenska Sápmi. Vid fyra snöfläckar i Norr- och Västerbotten har delar av 15 pilskaft hittats. De flesta är hela pilskaft och några har till och med pilspets och bindning bevarad. En spjutspets av horn, 2500 år gammal, hittades i samma område förra året. Fynden är både till material och till antal unika i Sverige. De senaste årens accelererande avsmältning av snöfläckar och glaciärer i svenska Sápmi har medfört att det i år har hittats ett sensationellt stort antal pilar. Trots att orsaken till de nya fynden är sorglig och problematisk ger fynden ny viktig och unik kunskap om hur människan har utnyttjat fjällen i förhistorien. Enligt arkeologerna är pilskaften av olika ålder och typ, troligen använda för olika syften. Ett av pilskaften med en kvarsittande pilspets av järn kan troligen dateras till vikingatid. Projektet leds av professor Kerstin Lidén vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet och finansieras av Marcus och Amelia Wallenbergs minnesfond. Projektet är ett samarbete med Silvermuseet/INSARC, Ájtte – Svenskt Fjäll- och Samemuseum, Norrbottens museum, Västerbottens museum och Jamtli. Mer information om projektet: GLAS – Glaciärarkeologi i Sápmi SVT Nyheter: Tusenåriga pilskaft kommer fram när snön smälter i fjällen
Att trygga vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Forskning vid Stockholms universitet presenterar nu en ny metod för att beräkna risken för vattenbrist globalt. Studien visar att risken kan vara större än man tidigare trott, eftersom förutsättningarna i de områden där vatten avdunstar och blir regn är avgörande för hur vattnets naturliga cykel fungerar.
Litteraturvetaren Maria Wahlström skriver om vidarediktningar och omtagningar av Hjalmar Söderbergs klassiker Under strecket i Svenska Dagbladet.
En studie ledd av arkeologer kastar nytt ljus över det isolerade medeltida samhället Las Gobas i norra Spanien. Förutom isolering och ingifte i gruppen (endogami) har forskarna också identifierat variolaviruset, vilket kan ge en ny förklaring till hur smittkoppor kom in på Iberiska halvön.
Är du masterstudent i historia med intresse för tidigmodern tid? Står du inför att skriva uppsats våren 2025? Nätverket för tidigmodern historia bjuder in till workshop om tidigmodern tid 14–15 november 2024 – välkommen med din intresseanmälan senast 1 oktober!
Det byggs färre flerfamiljshus i områden där kommunpolitiker bor, visar ny forskning från Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Kristiina Savola försvarade sin doktorsavhandling fredagen den 23 augusti 2024.
Genom kunskap, medvetenhet och praktiskt handlande ska skolan förbereda elever på att bidra till en hållbar framtid. Detta gäller inte minst inom matematikundervisningen. Lovisa Sumpter har i ett forskningsprojekt undersökt hur yngre barn tänker och skapar mening kring att dela resurser.
Jenny Berglund har beviljats 50 000 kronor från Kulturfonden Sverige och Finland för att åka på internat med forskarskolan i islamologi till hösten. Syftet är att samla forskare, samhällsdebattörer och experter för att diskutera och fördjupa förståelsen för islamologi och dess inflytande.
SOFI's Cassandra Engeman är finalist i Rosabeth Moss Kanter International Award for Research Excellence in Work and Family. Hennes studie om pappaledighet i 22 länder lyfter fram vänsterpartiers och kvinnliga lagstiftares roll i utformningen av dessa policyer under 50 år.
