Nyheter forskning

  • Bildningspodden | Kanon

    Bildningspodden firar 200 avsnitt med att reda ut begreppen om ett högaktuellt ämne.

  • Kunglig medalj till Rolf Skog

    H.M. Konungens medalj, 8:e storleken i Serafimerordens band, har tilldelats Rolf Skog, adj. professor i bolagsrätt vid Stockholms universitet, för betydande insatser inom det aktiebolagsrättsliga området.

    Juridiska institutionen
  • Doktorspromovering i Stockholms stadshus

    Forskarskolan FOFOS beviljas finansiering av VINNOVA

    Forskarskolan FOFOS (Forskarskola för framtidens offentliga sektor), en satsning på framtidens offentliga sektor, beviljas nu finansiering av Vinnova. Mellan 2025 och 2030 kommer tio doktorander från hela landet att delta i den tvärvetenskapliga forskarskolan med stark koppling till praktik, med Mälardalens universitet som värd och Stockholms universitet, Lunds universitet, KTH, Luleå tekniska universitet och Göteborgs universitet som partners. SustainGov, som är ett av fem nationella Impact Innovation-program finansierade av Vinnova, Formas och Energimyndigheten, lyste under våren 2025 ut en satsning på en forskarskola om framtidens offentliga sektor. Endast en ansökan skulle beviljas och den 28:e augusti beslutade Vinnova, som handlägger satsningen, att bevilja den ansökan SU är en del av.  Forskarskolan FOFOS (Forskarskola för framtidens offentliga sektor) kommer att löpa mellan 2025 och 2030 och innefatta 10 doktorander. Värd för forskarskolan är Center för välfärdsförändring (CfV) vid Mälardalen universitet. Övriga lärosätespartners utgörs av Stockholms Centrum för Forskning om Offentlig Sektor vid Stockholms Universitet (SCORE/SU); Centrum för Ledning i Offentliga Organisationer vid Lunds Universitet (CLOO/LU), Avdelningen för Ledning och organisering i byggande och förvaltning på KTH, Designgruppen vid LTU, samt Business and Design Lab vid Göteborgs Universitet (BDL/GU).  Total beräknas forskarskolan omsätta ca 50 000 000 kr och 3 av doktoranderna ska antas på SU, 4 på MDU samt 1 på vardera LU, KTH och LTU. SU får ca 13 000 000 kr för att anta 3 doktorander till forskarskolan. Då forskarskolan är tvärvetenskaplig och ska ha en nära koppling till praktiken kommer doktoranderna som antas vid SU vara placerade vid Score men vara antagna i antingen Statsvetenskap eller Företagsekonomi. Forskarskolan startar hösten 2025 och beräknas löpa fram till och med 2030.  För mer information, kontakta Staffan Furusten (staffan.furusten@score.su.se eller staffan.furusten@sbs.su.se)

    Företagsekonomiska institutionen
  • Termometer hålls upp mot himmel, sol och moln.

    Forskare: Värmeböljorna kommer slå till tidigare

    Sommarens värmeböljor fortsätter pressa Europa – och i år slog de till extra tidigt. Den tydliga trenden visar att den europeiska sommaren kommer att bli allt längre. – Just i år såg vi det väldigt tidigt på säsongen, säger Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.

    Meteorologiska institutionen

  • Historiska institutionen utlyser upp till två doktorandanställningar i urbanhistoria

    Historiska institutionen utlyser nu upp till två doktorandanställningar i historia inom forskningsprojektet "Den urbana välfärden 1840–1920: välfärdsstadens genombrott". Magnus Linnarsson, professor i historia vid Stockholms universitet och projektledare för Den urbana välfärden 1840–1920: välfärdsstadens genombrott ser doktorandanställningarna som en viktig del i arbetet med att bygga upp en större och mer konkurrenskraftig urbanhistorisk forskarmiljö vid Historiska institutionen i Stockholm. – Projekten kommer också att komplettera redan pågående projekt om urban välfärd som vi driver i samarbete med nordiska kollegor, säger han. Sista ansökningsdag är 31 oktober 2025. Läs utlysningen i sin helhet via denna länk Läs mer om forskningsprojektet Den urbana välfärden 1840–1920: välfärdsstadens genombrott via denna länk Läs mer om att doktorera i historia på vår hemsida

    Historiska institutionen

  • Små samarbeten mellan alger och bakterier i havet kastar nytt ljus över evolutionen

    Det mikroskopiska samspel som sker mellan alger och bakterier i havet avslöjar hur bakterier successivt förlorar gener och utvecklar ett ökande beroende av sin värdalg. Variationen i hur nära bakterie och alg samspelar ger också möjligheter att studera evolution medan den pågår. Det visar en ny studie publicerad i Current Biology. Förhoppningen är att kunskapen ska kunna användas inom jordbruket, till exempel för att ta fram kvävefixerande grödor. I några av våra havs mest näringsfattiga vatten pågår små samarbeten som håller livet igång. Dessa samarbeten, så kallade symbioser, sker mellan mikroskopiska kiselalger och en viss typ av bakterier, cyanobakterier, som kan ta kväve ur luften och omvandla det till en form som andra organismer kan använda. – Vi har studerat cyanobakterier av släktet Richelia , vars främsta uppgift i symbiosen är att förse sina kiselalg-värdar med kväve. Kiselalgerna har i sin tur en mycket aktiv fotosyntes – den process som växter, alger och vissa bakterier använder för att fånga solenergi och omvandla koldioxid till kemisk energi, ofta i form av socker, berättar Rachel Foster som är professor vid Stockholms universitet och en av huvudförfattarna till studien, som leddes av forskare från Stockholms universitet, i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och Linnéuniversitetet.   Evolution i olika stadier

  • Strukturen hos giftet som orsakar den allvarliga sjukdomen botulism avslöjad

    Forskare vid Stockholms universitet har lyckats göra en molekylär ritning över hur ett av världens farligaste gift, botulinumtoxin, är uppbyggt, hur det stabiliseras, transporteras och frigörs. Forskningen, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, banar väg för effektivare läkemedel.

  • Ny rapport om intern kontroll från AES

    Rapport 2025:1 COSOs ramverk för intern kontroll och IIA:s trelinjemodell: controllerrollens expansion mot internrevisorsrollen? Rapporten handlar om hur COSO och trelinjemodellen om intern kontroll och riskhantering hänger samman med avseende på controllerrollens inflytande över säkerheten i den finansiella rapporteringen som styrelsen ytterst ansvarar för. Det här området är intressant dels därför att traditionellt sett har internrevisorn betraktats som den som ger denna säkerhet till styrelsen (Rezaee, 1995), dels för att en utredning vi genomfört visar att internrevisorer saknas i drygt hälften av Stockholmsbörsens large cap-bolag och att i flertalet av dessa företag uppges controllers istället utföra sådant arbete som motsvarar internrevisorns funktion.

    Akademin för ekonomistyrning i staten

  • Forskare från Historiska institutionen om Nordiska historikermötet 2025

    Nordiska historikermötet (NHM) är den största internationella forskarkonferensen inom nordisk historia. I år hölls mötet, det 31: a i ordningen, den 13–15 augusti på Islands universitet i Reykjavik och det samlade över 500 deltagare för drygt 150 parallella presentationssessioner. Flera forskare från Historiska institutionen vid Stockholm universitet närvarade för att presentera aktuell forskning och ta del av kollegiala kunskapsutbyten. Doktoranderna Wilhelm Ljungar och Emma Flärd samt lektorerna i medeltidshistoria, Margaretha Nordquist och Inka Timosaari var några från Historiska institutionen som i år rest från Sverige för att delta på NHM. De delade med sig av sina erfarenheter från historikermötet:

    Historiska institutionen

  • En generös föräldraförsäkring minskar risken för psykisk ohälsa – men många lämnas utanför

    En generös föräldraförsäkring kan förbättra den psykiska hälsan hos nyblivna föräldrar. Men försäkringens utformning riskerar att utesluta dem som behöver stödet mest. Det visar en ny avhandling i folkhälsovetenskap som Amy Heshmati vid forskningscentret CHESS (ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet) disputerade med fredag 22 augusti.

    Institutionen för folkhälsovetenskap

  • Ovanligt koldioxidrik skiva runt ung stjärna utmanar modeller för hur planeter skapas

    En studie ledd av Jenny Frediani vid Stockholms universitet avslöjar en oväntat hög halt av koldioxid (CO₂) i de regioner runt en ung stjärna där jordliknande planeter en dag kan komma att bildas. Upptäckten, som gjorts med hjälp av rymdteleskopet James Webb (JWST), utmanar sedan länge etablerade antaganden om kemin i stjärnors födelsemiljöer. Studien är publicerad i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

  • Wendy blev Lena i Disneys nya serie ”Alien: Earth” – forskarens svar

    Karaktären Wendy blev Lena i de svenska undertexterna i ”Alien: Earth”. Hanna Hagström, doktorand i översättningsvetenskap, förklarar vad orsaken bakom felöversättningen kan vara. ”Det talar för att man har låtit ett maskinsystem göra själva grovöversättningen”, säger hon.

    Tolk- och översättarinstitutet
  • Petra Lindfors, Katharina Näswall, Magnus Sverke, Johnny Hellgren och Claudia Bernhard-Oettel i konferensrum Pärlan i Albano.

    Magnus Sverkes vetenskapliga gärning uppmärksammad

    Kollegor på Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi anordnade i slutet av vårterminen 2025 ett vetenskapligt seminarium för att uppmärksamma professor Magnus Sverkes bidrag till forskningen inom arbets- och organisationsområdet – såhär långt. De vetenskapliga arbeten som presenterades där finns nu i ett specialnummer av tidskriften Economic and Industrial Democracy.

    Psykologiska institutionen

  • En medeltida heldag i kunskapens tecken

    Under medeltidsveckan i Visby samlade Centrum för medeltidsstudier (CMS) forskare, studenter och lekmän för den återkommande föreläsningsserien ”En heldag i kunskapens tecken” i Sävesalen på Gotlands museum. Föreläsningarna erbjöd allmänheten en inblick i den pågående medeltidsforskningen i Skandinavien. Kurt Villads Jensen, professor i medeltidshistoria vid Stockholms universitet och ordförande för Centrum för medeltidsstudier, inledde dagens första pass med en presentation om vatten som metafor, och som praktiskt problem i det medeltida Europa. Fem timmar senare avrundade Fraser Miller, doktorand vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, dagen med en presentation om det medeltida fridskonceptet och Sveriges medeltida asyllandskap.  Att detta evenemang hålls mitt under Sveriges största medeltidsfestival är inte någon slump. Festivaler som Medeltidsveckan i Visby väcker ofta ett intresse hos många att lära sig mer om medeltiden, något som Centrum för medeltidsstudier vill kunna bidra till genom att förmedla pågående forskning kring tidsperioden. Kurt Villads Jensen är fascinerad över att intresset för medeltiden ökat så markant de senaste årtiondena, speciellt inom området som kallas ”historisk reenactment”.

    Centrum för medeltidsstudier

  • Ny bok om Sveriges tidigmoderna regimskiften

    I början av augusti släpptes boken "Shifting Regimes. Political Disruption and Change in Early Modern Sweden" (Nordic Academic Press). Boken behandlar den svenska statsorganisationens utveckling under perioden 1538–1810. Shifting Regimes är resultatet av det femåriga forskningsprojektet ”Skiftande regimer. Representation, administration och institutionell förändring i Sverige, 1540–1810”, som bedrivits vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, av professorerna Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson och docent Joakim Scherp.

    Historiska institutionen

  • Donation på 40 miljoner till forskning om film och teater

    De filmvetenskapliga och teatervetenskapliga forskningsområdena vid Stockholms universitet tilldelas 40 miljoner kronor av Anders Sandrews stiftelse. En stor del av summan kommer att finansiera doktorandtjänster i de två ämnena.

  • Daniel Sävborg, ny affilierad professor i historia vid Stockholms universitet

    Daniel Sävborg är sedan 2010 professor i nordisk filologi vid Dorpat universitet i Estland. Han kommer de närmaste tre åren att knytas till Historiska institutionen vid Stockholms universitet, ett samarbete som både han och institutionen ser mycket fram emot. Daniel Sävborg är glad att återigen vara tillbaka vid Stockholms universitet, där han 1997 disputerade i litteraturvetenskap. Han berättar hur affilieringen i praktiken kommer att knyta honom till den aktiva forskningsmiljö som bedrivs vid Historiska institutionen och Centrum för medeltidsstudier.

    Historiska institutionen

  • Röda galaxer bidrar till ny kunskap om universums födelse

    Bilder tagna med den infraröda MIRI-kameran på James Webbteleskopet (JWST) gör det för första gången möjligt att observera de allra första galaxerna i långvågigt infrarött ljus. Tillsammans med en studie nyligen publicerad i tidskriften Astronomy and Astrophysics bidrar det till ny kunskap om hur de allra första galaxerna bildades för över 13 miljarder år sedan.

  • Stark sol, moln, snö och is.

    Expedition Arctic Ocean 2025, blogginlägg 3: Arktisk sommar, starka vindar och sedimentprover

    En dryg vecka har gått sedan Forskarskolan på Oden passerade Nordpolen, och nu befinner vi oss ganska långt söderut på andra sidan polen vilket får får en del märkliga konsekvenser. Solen är visserligen uppe dygnet runt, men står olika högt på himlen. Eftersom vi har klockan inställd på s.k. UTC (ibland kallat Greenwich Mean Time) så är det "natt" här när vi har dag enligt klockan och vice versa.

    Meteorologiska institutionen

  • Om Pippi och Mumin i Japan

    Professor Elina Druker deltar i evenemang i Tokyo och Osaka den 29–31 augusti.

    Institutionen för kultur och estetik

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.