Nyheter forskning

  • Mygg, människor och mikroparasiter – en kamp på gott och ont

    I Myanmar försöker man bekämpa malaria genom att utrota parasiten plasmodium istället för myggorna. Singapore försöker skapa ett ekosystem som är snyggt och ofarligt, utan myggor och de sjukdomar de för med sig. Men vad händer med ekosystemet och oss människor när vi försöker kontrollera naturen och utrota en art, i detta fall myggan?

  • Mesokosmer kan ge svar om hur uppvärmning och djursamhällen påverkar växthusgaser

    Att skapa kontrollerade mini-ekosystem, så kallade mesokosmer, är ett sätt för forskare att studera faktorer som påverkar processer i havet. I somras genomfördes ett stort experiment av detta slag vid Askölaboratoriet, för att undersöka hur utsläppen av växthusgaser från grunda kustvikar påverkas av den globala uppvärmningen och av djursamhällen i vatten och sediment.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum
  • Drömfabriken – mellan näringsliv och klassrum

    Gymnasieskolor som profilerar sig mot entreprenörskap och företagande har blivit allt vanligare i Sverige. Men vad händer egentligen när en skola börjar likna ett företag – och elever formas mer som framtida entreprenörer än som kritiskt tänkande medborgare? Det är frågor som Annalena Glader, undersöker i sin avhandling Drömfabriken – mellan näringsliv och klassrum . Annalena disputerade den 26 september vid Stockholm Business School och hon har gjort en flerårig etnografisk studie av den fiktivt namngivna "Centrumskolan". Hennes forskning visar hur utbildningspolitik och marknadskrafter tillsammans har skapat en ny sorts skola – och vilka spänningar det för med sig. - "Jag har arbetat många år i gymnasieskolan som lärare i ekonomiska ämnen och i samband med utbildningsreformen från 2011 upplevde jag hur entreprenörskap tog en central plats i skolans fält. Här blev det intressant att förstå hur det kom sig att entreprenörskap har fått ta en så viktig del i skolans utbildning och det var mot bakgrund av detta som jag valde att studera entreprenörskap i skolan. Det väckte min nyfikenhet kring att förstå vad som händer i skolan när den ska fostra företagsamma elever" säger Annalena.

    Företagsekonomiska institutionen
  • Ny rapport om hur Ryssland behandlar ukrainska krigsfångar

    Ukrainska soldater som tas till fånga av Ryssland utsätts regelmässigt och i stor skala för kränkningar enligt internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Det visar en ny internationell expertrapport av bland andra juridikprofessor Mark Klamberg vid Stockholms universitet.

    Juridiska institutionen
  • Thomas Neijman och Kurt Villads Jensen om den nya boken ”The Battle of Visby 1361”

    Centrum för medeltidsstudier är stolta över att få annonsera att Thomas Neijman, doktorand på Historiska institutionen, gör bokdebut med en publikation rörande de omvälvande händelserna på Gotland 1361. Boken, med titeln The Battle of Visby 1361 and its Contemporary Heritage, ingår i serien “War and Conflict in Premodern societies” och ges ut den 30 september via ARC Humanities Press.

    Centrum för medeltidsstudier
  • Forskare vid Historiska institutionen rapporterar från den stora globalhistoriska kongressen i Växjö

    Den 10–12 september anordnade ”European Network in Universal and Global History” (ENIUGH) den åttonde europeiska kongressen om världs- och globalhistoria vid Linnéuniversitetet i Växjö. På temat ”Critical Global Histories: Methodological Reflections and Thematic Expansions” samlades över 400 historiker från hela världen. Historiska institutionen vid Stockholms universitet representerades av doktoranderna Gustav Ängeby och Mathias Karlsmose, professor Leos Müller samt Birgit Tremml-Werner, docent och lektor i historia med inriktning mot globalhistoria. Här delar de med sig av sina intryck från kongressen. Birgit Tremml-Werner berättar att hennes första kongresserfarenhet som forskare var just en ENIUGH-sammankomst i Dresden 2008, och hon betonar det globalhistoriska nätverkets betydelse för hennes fortsatta forskning sedan dess:

    Historiska institutionen
  • Donation av föremål från Mario Vargas Llosa till Nobelprismuseet

    Den 18 september ägde en högtidlig donationsceremoni rum vid Nobelprismuseet, där Mario Vargas Llosas högtidsdräkt – som han bar vid sitt inträde i Franska akademien – överlämnades. Vargas Llosa , som tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2010, avled tidigare i år, vilket gav evenemanget en särskilt känslomässig och symbolisk betydelse. Mario Vargas Llosa räknas som en av de mest inflytelserika författarna inom den generation som satte den spanskspråkiga litteraturen i centrum för den internationella uppmärksamheten. Som han själv uttryckte det vid mottagandet av Nobelpriset, gav det spanska språket honom möjlighet att skapa ett eget fiktionsuniversum genom vilket han behandlade en mängd olika teman. Hans litterära produktion präglas inte bara av hög konstnärlig kvalitet, utan också av stor intellektuell skärpa. Med Vargas Llosa s bortgång avslutas på många sätt en avgörande epok i förståelsen av den spanskspråkiga världens litterära utveckling.

    Romanska och klassiska institutionen
  • Ny kurs på avancerad nivå om subjektivitet och självuppfattning i det medeltida Europa

    Vårterminen 2026 ges den nya kursen "Medeltidens individ. Självframställning i europeisk skriftlig kultur, ca 500–1500" vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Kursen är på avancerad nivå och kan sökas av både programstudenter och som fristående kurs. Kursen behandlar hur medeltidens människor såg sig själva som individer. Den spänner över allt från de praktiska förutsättningarna för skriftkultur till genrer, maktförhållanden och idéströmningar som påverkat hur människor framställt sig själva som ”jag” över tid, och vad detta kan säga om exempelvis auktoritet, originalitet och identitet.

    Historiska institutionen
  • Möt våra nya doktorander

    Den 1 september påbörjade Ellinor Eriksson och Anne Katrine Holm Pedersen sina doktorandanställningar vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Här berättar de mer om sin akademiska bakgrund och kommande forskning vid institutionen.

    Historiska institutionen
  • Elin Bergmans forskning prisas

    Konstvetaren Elin Bergman belönas av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur med 60 000 kronor från Torsten Janckes minnesfond.

    Institutionen för kultur och estetik
  • Ny teknik öppnar för att förutsäga framtida solutbrott

    Det svenska solteleskopet SST på den spanska ön La Palma har uppgraderats med ny teknik. Teleskopet som drivs av Stockholms universitet har bland annat fått större synfält med bibehållen skärpa och möjlighet att mäta ljusets polarisation vid nya våglängder.

  • Nytt nummer av Upphandlingsrättslig tidskrift

    Upphandlingsrättslig tidskrift (UrT) är en icke-vinstdrivande rättsvetenskaplig tidskrift som i första hand innehåller artiklar om rättsvetenskapliga frågeställningar inom ämnet offentlig upphandling. Ansvarig utgivare är docent Andrea Sundstrand. Upphandlingsrättslig Tidskrift (UrT) är nu aktuell med nummer 2025:2, som rymmer två särskilt intressanta artiklar. Culpa in Contrahendo: A Solar Eclipse between Contract and Public Procurement Law? av Marta Andhov, Michał Kania, Arnel Saljic och Torkil Schrøder-Hansen. Tvistlösning avseende offentligt upphandlade kontrakt – skiljeförfarande hos SCC eller allmän domstol? av Madeleine Thörn och Max Bodin. Samtliga artiklar på engelska publiceras som open access och finns tillgängliga på hemsidan: urt.cc/ Om Upphandlingsrättslig tidskrift Upphandlingsrättslig tidskrift (UrT) har utgivits sedan 2014 av en ideell förening - Föreningen för utgivande av Upphandlingsrättslig Tidskrift.  Syftet med UrT är att tillhandahålla en tidskrift som enbart inriktar sig på frågor om offentlig upphandling. Tidskriften innehåller även artiklar om t.ex. ekonomiska, tekniska eller arbetsrättsliga frågeställningar i offentliga upphandlingar.

    Juridiska institutionen
  • Hälsoskillnader formas under de tidiga levnadsåren

    Forskning i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar att villkor i barndomen påverkar kvinnors hälsa som vuxna och i ålderdomen. Forskningsprojektet “Kvinnors hälsa i ett livsloppsperspektiv” betonar behovet av åtgärder som riktar sig mot de tidiga livsvillkoren för att bryta cykler av social utsatthet och ojämlik hälsa och förbättra folkhälsan över generationer.

    Institutionen för folkhälsovetenskap
  • En grupp männiksor uppe på däck.

    Expedition Arctic Ocean 2025, blogginlägg 7: Ett sista hej och farväl

    Forskarskolan ombord på isbrytaren Oden har nu nått sitt slut. I förrgår kväll hade vi vår sista forskningsstation i den så kallade marginella iszonen där packisen möter det öppna havet och bryts upp. Där installerade vi en permanent boj som fjättrad till havsbotten ska vara kvar där under ytan i några år.

    Meteorologiska institutionen
  • Ny antologi om åldersdiskriminering av barn

    Debatten om barns rättigheter är mer aktuell än någonsin. Den nyutgivna antologin “Treated like a child – age discrimination and children's rights” lyfter fram hur barn riskerar att diskrimineras just för att de är barn – och finns nu fritt tillgänglig online.

    Stockholms barnrättscentrum
  • Nytt teleskop på plats på AlbaNova

    Nu pågår arbetet med att installera ett nytt teleskop på AlbaNova universitetscentrum. Teleskopet är 80 cm i diameter och kommer användas för publika visningar, undervisning samt för forskning inom kvantkommunikation. Under onsdagen den 10:e september lyftes teleskopet på plats med en stor lyftkran.

    Institutionen för astronomi
  • Två isbjörnar går på is.

    Expedition Arctic Ocean 2025, blogginlägg 6: Isbjörnar, multibeam-ekolod och examinering

    Under veckan som gått har det blivit allt tydligare att vi har gått in i den frusna säsongen här i norr. Det finns inte längre något öppet vatten mellan isflaken utan det har ersatts av ett lager nybildad is. Denna kan ta sig olika uttryck; ibland är den plastisk och böjer sig får vågor utan att gå sönder, ibland är det tunna skikt som när de kolliderar bildar ett slags stort blixtlåsmönster.

    Meteorologiska institutionen
  • Marinarkeologer har identifierat unika vrak utanför Karlskrona

    I en ny forskningsrapport inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan – Sveriges ”blåa” kulturarv 1450–1850” avslöjar marinarkeologerna Jim Hansson och Patrik Höglund, båda verksamma vid Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM), hur flera vrak efter örlogsskepp från 1600- och 1700-talen har kunnat identifierats vid Smörasken utanför Karlskrona. Bland fynden återfinns flera flaggskepp från Sveriges tidigmoderna örlogsflotta.

    Centrum för maritima studier