Elin Andersson har disputerat i konstvetenskap vid Stockholms universitet med avhandlingen Nature Revisited: On the construction of the aesthetics of sustainable architecture in early twenty-first century architectural discourse.
Medellivslängden har ökat i Sverige över tid men det har också hälsoklyftorna och skillnaderna i livslängd mellan rik och fattig gjort. På 1960-talet var skillnaden i livslängd mellan de som tjänade mest och de som tjänade minst 3,5 år. Nu är den 11 år. Pengarna spelar roll – men är inte hela förklaringen. Lyssna till ett samtal i Vetenskapsradion där forskaren Pelle Pelters vid Stockholms universitet medverkar.
Inom ramen för en samproducerad netnografisk forskningsstudie har en artikel nyligen publicerats som behandlar hur strokeöverlevare bygger identitet i nätgemenskaper.
Anneli Silvén Hagström har tillsammans med forskarkolleger i Australien och England givit röst åt unga vuxna som vuxit upp med föräldrar med psykisk ohälsa. I projektet StigmaBeat har ungdomar kunnat finna kraft att bryta sitt utanförskap och utmana det stigma som ofta omger familjer i deras situation.
Den 26 september bjuder vi på spännande shower och föreläsningar. Doktorander, post-docs och professorer vid Fysikum och Institutionen för astrononomi presenterar det senaste vid forskningsfronten i fysik och astronomi, och visar på olika tillämpningar och grundläggande fysikaliska fenomen. Välkommen till föredrag med forskare och rundturer i laboratorierna. Dina elever får uppleva den akademiska miljön samt ges en inblick i forskningen vid Stockholm Universitet.
Enligt rektorsbeslut den 26/6 är Jaime de la Cruz Rodriguez befordrad till professor i astronomi.
Marta Garbelli, filosofie doktor vid Romanska och klassiska institutionen, har tilldelats det prestigefyllda Giovanni Nencioni-priset av Italiens motsvarighet till Svenska Akademien (Accademia della Crusca) för sin avhandling i italiensk lingvistik.
Om jag hade fem år och generösa resurser, vad skulle jag vilja göra då? Så tänkte Signe Svallfors och bestämde sig för att söka ERC starting grant. Drömprojektet skulle handla om hur en miljö präglad av våldsbrott påverkar den sexuella och reproduktiva hälsan hos människor som bor där. – Jag sökte på vinst och förlust. Jag hade verkligen inte ställt mig in på att få det, säger Signe Svallfors, forskare i sociologisk demografi. Men det gick vägen. Nu har Signe Svallfors fått medel till ett femårigt projekt som ska titta på hur våldsbrott påverkar den sexuella och reproduktiva hälsan hos befolkningen i Mexiko. Sexuell och reproduktiv hälsa är ett brett begrepp som rymmer många konkreta delar. Det inkluderar barnafödande, graviditet, familjeplanering, preventivmedel, HBTQ-frågor och annat som har att göra med reproduktion, sexualitet och beslut om den egna kroppen. – Så det här projektet handlar om en väldigt stor aspekt av ett mänskligt liv. Det är någonting som påverkar alla människor i samhället. Alla människor har ju en sexualitet och alla människor förhåller sig till reproduktion på olika sätt.
Vid Borås konstmuseum visas i höst och vinter en utställning som utgår från Lotta Granqvists forskning om konstnären och fotografen Eva Klasson.
Från digitala lösningar som kan rädda liv, till växande oro kring hur våra uppgifter egentligen används. Hälsodata befinner sig i ett känsligt gränsland mellan nytta och risk. I en ny doktorsavhandling jämför jur.dr Zhicheng He hur två av världens största rättssystem – EU och Kina – balanserar innovation mot integritet.
Inom det snabbt föränderliga fältet kvantmaterial skickar teoretiker vid Stockholms universitet fram gränserna för vilken sorts exotisk materia som kan existera. Två nya arbeten – ett nyligen publicerat i Nature Communications och ett annat utvalt som ”Editors’ Suggestion” i Physical Review Letters – avslöjar slående okonventionella tillstånd för elektroner som kan bana väg för framtida kvantteknologier.
Den europeiska föreningen för lingvister – Societas Linguistica Europaea – har valt en ny president: Maria Koptjevskaja Tamm, till vardags professor vid Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet.
Med anledning av hundraårsminnet av Frantz Fanons födelse och Lilian Thurams besök i Sverige arrangerade "Revue nordique des études francophones" och Romanska och klassiska institutionen ett samtal mellan Lilian Thuram och Christophe Premat om Frantz Fanons intellektuella arv. Samtalet leddes av Christophe Premat och satte Fanons tänkande i dialog med Lilian Thurams engagemang kring frågor om rasism, kolonialism och minne. Lilian Thuram , tidigare fransk landslagsspelare i fotboll och hedersdoktor vid Stockholms universitet, är en av de mest inflytelserika rösterna i kampen mot rasistiska fördomar. Genom sin stiftelse: www.thuram.org har han under många år arbetat med unga för att motverka stereotyper och främja jämlikhet. Hans bok La pensée blanche är direkt inspirerad av Fanons analyser och belyser de psykologiska och sociala mekanismer som upprätthåller rasism. Samtalet gav utrymme för reflektion kring sambandet mellan antikoloniala kamper och dagens former av diskriminering. Thuram betonade också vikten av pedagogiska verktyg för att bekämpa rasism i Europa och globalt.
Ny artikel av Christophe Premat i The Conversation I essän La pensée blanche , publicerad 2020, lyfter essäisten Lilian Thuram fram en stor blind fläck i våra samtida samhällen: vithet som en osynlig norm, gradvis upphöjd genom historien till en universell standard. Böcker som räknas
Vad är det som bäst hjälper människor att försonas efter ett krig? Är det vänskapsbanden vi knyter över gruppgränserna, eller den vardagliga kontakten mellan olika etniska grupper i våra samhällen?
Den senaste FAROX-expeditionen, ledd av Léon Chafik på R/V Skagerak, hade som mål att undersöka hur djuphavsströmmar rör sig mellan Nordiska haven och Nordatlanten. Genom att samla in mätningar av temperatur, salthalt, strömmar och turbulens kartlade teamet djuphavsströmmar för att förstå hur deras vägar, hur de fungerar, och slutligen hur de påverkar klimatsystemet. Läs artikeln av SWERVE The Swedish Research Vessel Infrastructure for Marine Research: Mapping Deep Ocean Currents: Uncovering the Hidden Pathways of Overflow Waters [SWERVE 2025-09-08] Läs mer om expeditionen Expedition kommer undersöka djupvattenströmmar i Nordatlanten för att se hur de påverkar klimatet [MISU 2025-06-16]
Jessica Fröberg har disputerat i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.
Nu har fyra veckor gått av vårt äventyr i Arktis och det är mindre än två veckor kvar. Man kan märka att alla börjat inse det och reagerar olika; en del genom att ignorera det och andra tänker på det hela tiden. Överlag så är stämningen mycket bra ombord, men det blir naturligtvis speciellt att komma tillbaka hem. Alla ser fram emot det men vill ända stanna kvar tillsammans.
I början av september invigdes utbildningsprojektet "Philippine History Forum" vid Stockholms universitet. Den filippinska ambassaden hade tillsammans med initiativtagare och projektledare Birgit Tremml-Werner, docent och lektor i historia med inriktning mot globalhistoria vid Stockholms universitet, bjudit in forskarkollegor och studenter till en donationsceremoni i Historiska institutionens lokaler.
Nordiska Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet (NILAS) fick nyligen besök av representanter från University of Kerala, Indien Samtalet kretsade kring samarbetsmöjligheter mellan Centre of Latin American Studies vid University of Kerala och NILAS. Deltagarna vid mötet uttryckte entusiasm för att skapa nya synergier och framtida samarbeten.
Stockholms universitet, Skolverket och Falköpings kommun samverkar nu i ett projekt för snabbare läs- och skrivutveckling för flerspråkiga elever i lågstadieåldern. – Vi bryter lite mark ihop, säger Falköpings grundskolechef Henrik Ader. Förhoppningen är att skapa mer precisa verktyg att använda i undervisningen.
Staffan Bergwik, professor i idéhistoria, intervjuas i radioprogrammet Talkshow i P1.
Bildningspodden firar 200 avsnitt med att reda ut begreppen om ett högaktuellt ämne.
Lägre risk att drabbas av andra sjukdomar, som övervikt och psykisk ohälsa, samt minskad social ojämlikhet. Det kan bli möjligt genom att tidigare upptäcka polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, en av de vanligaste hormonella rubbningarna som drabbar många kvinnor i reproduktiv ålder. Det visar en avhandling som Vivien Boldis disputerade med den 31 januari vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
