Nyheter forskning

  • Risken att dö i covid på äldreboenden var större för migranter än för svenskfödda

    Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år, enligt en ny studie från forskare vid Stockholms universitet, publicerad i European Journal of Public Health. Resultatet är förvånande, eftersom äldre migranter i vårdmiljöer vanligtvis lever längre än personer födda inom landet.

    Sociologiska institutionen
  • 80 år senare – vilken roll har FN i dag?

    80 år efter grundandet står nu FN inför några av sina största prövningar hittills. Inför FN-dagen har Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet, delat sina tankar om organisationens framtid – och vikten av att återupprätta tilltron till folkrätten.

    Juridiska institutionen
  • Lärdomar från Ukraina om vattensäkerhet under krig

    Vid konferensen Vatten 2025 presenterade Karina Shyrokykh viktiga lärdomar från Ukrainas erfarenheter av att upprätthålla vattenförsörjningen i krig.

    Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
  • Ledarskap och algoritmer – så påverkar digitala verktyg chefsrollen

    Vad händer med ett ledarskap när kontakten mellan chefer och medarbetare går från personliga möten till digitala verktyg och algoritmer? Det är en fråga som intresserar organisationsforskaren Nick Butler. I sin forskning undersöker han vilka ledarskapsutmaningar som uppstår i teknikens spår.

  • Formler som räddar liv – matematikens dolda roll i cancervården

    Emely Kjellsson Lindblom är universitetslektor och forskare på Medicinsk strålningsfysik, en av Fysikums sju forskningsavdelningar. Hon håller i en öppen föreläsning den 23 oktober på AlbaNova. Hon demonstrerar hur avancerade beräkningar används inom sjukhusfysik för att planera och optimera strålbehandlingar. Hur vet man att en tumör får tillräckligt med stråldos – men att frisk vävnad skonas? Svaret ligger i matematiska modeller.

    Fysikum
  • 4MOST öppnar ögonen mot universum

    Den 18 oktober 2025 tog multi-objektspektrografen 4MOST, installerad på VISTA-teleskopet vid Europeiska Sydobservatoriets (ESO) Paranal-observatorium i Chile, emot sitt första ljus. Denna milstolpe är en avgörande händelse i varje teleskops livscykel och markerar ögonblicket då det är redo att påbörja sin vetenskapliga resa.

    Institutionen för astronomi
  • Månadens karta 30: Utdikning i Västra Götaland

    Dikning och täckdikning har historisk spelat en viktig roll för att öka avkastningeni jordbruket. En stor andel av landets åkermark som brukas idag har täckdikats, så var inte fallet för drygt hundra år sedan.

    Kulturgeografiska institutionen
  • Ny artikel om social rättvisa i Sveriges bärindustri

    Linn Axelsson, universitetslektor i Kulturgeografi vid Stockholms universitet, har nyligen publicerat en artikel med titeln "Harvesting Labour Justice: Interrogating the Social Implications of Sustainable Transformation Efforts in Sweden’s Forest Berry Industry" i tidskriften Environment and Planning A: Economy and Space.

    Kulturgeografiska institutionen
  • Juridiska fakulteten kritisk till delar av Straffreformutredningen

    Regeringens planerade straffrättsreform innebär omfattande förändringar av påföljdssystemet. I sitt remissvar på En straffreform (SOU 2025:66) varnar fakulteten för att förslagen saknar tydlig teoretisk grund och riskerar att skapa ologiska och svåröverskådliga konsekvenser.

    Juridiska institutionen
  • Syremolekyler som neutraliserar varandra och deras vibrationers betydelse

    När positivt och negativt laddade syremolekyler möts neutraliseras de oftast och faller isär till separata atomer. Genom att använda ultrakalla jonstrålar och avancerad bildteknik har forskarna visat att de flesta reaktionerna ger syreatomer i normalt tillstånd, medan en mindre del hamnar i exciterade tillstånd. Studien visar att även små vibrationer i molekylerna kan påverka hur reaktionen sker — en viktig insikt för att förstå fenomen som ljussprutande “sprites” i atmosfären och elektriska urladdningar i luft. Forskningen har uppmärksammats av Nature Communications , som har valt att lyfta artikeln på sin Editors’ Highlights -sida inom “ Inorganic and Physical Chemistry ”.

    Fysikum
  • Trygghetsteknologier – en snällare form av övervakning?

    Idag finns en stark tilltro till att digital teknik kan bidra till ökad trygghet. Trygghetsappar ramas in med omhändertagande budskap. De ska hjälpa oss att hålla koll på barnen, eller skydda oss från dödligt våld. Men vad är egentligen trygghet, och vilka intressen påverkar debatten? Och vad får teknologin för konsekvenser? Det undersöker forskarna i ett projekt vid Stockholms universitet.

  • Två bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse

    Två ansökningar med Stockholms universitet som huvudsökande beviljas bidrag av Vetenskapsrådet inom utlysningen för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse 2025. Dessa är Europeiska solteleskopet och Svenska solteleskopet. Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats inom utlysningen bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse 2025. Totalt beviljas cirka 743 miljoner kronor inom hela utlysningen för åren 2026–2030. 

  • Joahn står i en tv-studio och pratar och gestikulerar.

    Miljontals riskerar att förlora sina hem – när haven stiger

    Årets rapport 2025 från Copernicus visar att havsnivåerna fortsätter att stiga. Johan Nilsson, professor i fysisk oceanografi vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, ser inga tecken på någon ljusning. – Det finns ingenting som tyder på att den här kurvan kommer att vända – tvärtom, säger han.

    Meteorologiska institutionen
  • Om barnteatern på Sveriges nationalscen

    Professor emerita Karin Helander är redaktör för nya antologin Unga Dramaten tillsammans med skådespelaren och dramatikern Hannes Meidal.

    Institutionen för kultur och estetik
  • Väderfenomenet luftandar uppstår högt uppe i jordens atmosfär

    Högt uppe i jordens atmosfär uppstår så kallade luftandar, ett väderfenomen som består av ett gigantiskt nätverk av elektriska urladdningar med en livslängd på många millisekunder, vilket ger upphov till en varierad mängd visuella former som flimrar på natthimlen. Med hjälp av den svenska nationella infrastrukturanläggningen DESIREE vid Stockholms universitet, har en studie i detta letts av universitetslektor Rich Thomas och doktoranden Mathias Poline vid Fysikum på SU, och i samarbete med den amerikanske ”Air Force Office of Scientific Research”.

    Fysikum
  • Oscar Arandes Tejerina – överbryggar klyftan mellan matematik och fysik

    Oscar är mottagare av Magnus Axelsson-priset 2025. ”Mitt huvudsakliga mål är att införa mer fysik i problemlösningsprocessen så att studenterna bättre kan förstå innebörden bakom de abstrakta beräkningarna”, säger Oscar. Han ansvarar för handledningen i kursen Avancerad kvantmekanik. Oscar tog sin kandidatexamen vid Barcelonas universitet och sin masterexamen vid Uppsala universitet. År 2022 fick han en doktorandtjänst vid Fysikum och blev en del av professor Emil Bergholtz forskningsgrupp Quantum and Complex Systems.

    Fysikum
  • Recyclad kod kan leda till cyberattacker

    Koden i din moderna mjukvara är inte ny. Till stor del har den återanvänts från äldre program. Det är ett effektivt sätt att skriva kod – men det kan också öka risken att du blir utsatt för en cyberattack.

    Institutionen för data- och systemvetenskap
  • Axel Holmgren har mottagit Stig Strömholms pris 2025

    Tidigare i år tillkännagavs att Axel Holmgren, universitetslektor i straffrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, tilldelats Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025.

    Juridiska institutionen