Ny forskning har för första gången dokumenterat hur metan och olja läcker ut från havsbotten utanför nordöstra Grönland. Utsläppet av kolväten från havsbotten påverkar marina ekosystem och förändrar kolcykeln i Arktis. Studien dokumenterar tydligt att gashydrater finns på nordöstra Grönlands sockel och nu utsätts för det allt varmare Arktiska havet.
Ny bok utforskar hur tidiga indoeuropeiska samhällen föreställde sig döden och vad som finns bortom den.
Nordic Network for Algebra Learning är ett nätverk som har bildats för att utbyta erfarenheter och samarbeta kring olika forskningsprojekt inom undervisning och lärande i och om algebra. I september var det IÄD:s tur att vara värd för sammankomsten.
Grattis Marcin Włodarczak och Petter Kallioinen på Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet! Deras spännande forskning har beviljats stora projektbidrag av Vetenskapsrådet.
Forskare från Stockholms universitet har för första gången lyckats isolera och sekvensera RNA-molekyler från istida ullhåriga mammutar. RNA-sekvenserna är de äldsta som någonsin utvunnits och kommer från mammutvävnader som legat bevarade i den sibiriska permafrosten i nästan 40 000 år. Studien, som publiceras i tidskriften Cell, visar att inte bara DNA och proteiner utan även RNA kan bevaras under mycket långa tidsperioder och ge nya insikter om arter som sedan länge har dött ut.
Den 6 november släpptes boken Rent Strikes. A history of collective tenant actions across the world (UCL Press) med Hannes Rolf, postdoktor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, och Lucas Poy, lektor i globalekonomisk och social historia vid Vrije Universiteit i Amsterdam, som redaktörer.
Lovisa Jansson har tagit en master i fysik på Fysikum och är nu doktorand på avdelningen Kemisk fysik. - Jag träffade 80 elever i årskurs 3 från Sjöviksskolan som ställde frågor till mig om fysik, säger Lovisa. Läraren Hanna Lindberg förberedde frågorna med klasserna. - Besöket var otroligt uppskattat, både av elever och pedagoger, menade Hanna.
Diabetes är en av världens snabbast växande sjukdomar. Enligt WHO har antalet insjuknade i världen fyrdubblats sedan 1980-talet. Vid Stockholms universitet pågår flera stora forskningsprojekt som på grundforskningsnivå undersöker faktorer som skulle kunna förebygga och förhindra diabetes, bland annat genom att aktivera kroppens eget immunförsvar.
%200-image.jpg)
En ny studie visar att söner till mödrar med typ 1-diabetes kan utveckla tidig kärlskada – helt oberoende av ämnesomsättningen. Upptäckten kan bidra till att hitta nya sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdomar redan i unga år.
Det nordiska forskningssamarbetet på temat urban välfärd fortsätter. Den 23–24 oktober hade projektet ”Nordic urban welfare 1840–1940” sin andra sammankomst, denna gång på Nationalmuseum i Köpenhamn, där urbanhistoriker från Sverige, Norge, Danmark och Finland drog upp riktlinjer för ett fortsatt samarbete över nationsgränserna. Under två hektiska dagar diskuterades aktuella forskningsfrågor, analytiska ramverk och ändamålet för ett större framtida forskningsprogram.
Hur formas människan av skrivandet? Och hur har handskriften påverkat vad som låter sig skrivas? Om detta handlar professor Thomas Götselius nya bok.
Vetenskapsrådet har publicerat sitt beslut om projekt- och etableringsbidrag inom naturvetenskap. 11 forskare vid Fysikum har beviljats projektbidrag, en har fått etableringsbidrag. Det sammanlagda bidragsbeloppet är cirka 50,6 miljoner.
Om vi fortsätter vi att leva, konsumera och släppa ut växthusgaser som i dag kommer vi landa på nära 3 graders uppvärmning, enligt FN:s nya klimatrapport. – Det är en värld jag inte vill tänka på, säger Gunilla Svensson, professor i meteorologi på Stockholms universitet.
Att hyra in chefer för tillfälliga uppdrag blir allt vanligare. I en ny doktorsavhandling vid Stockholms universitet visar Viktoria Rubin hur detta kan skapa nya möjligheter för lärande – men också hur olika föreställningar om makt och internpolitik påverkar hur interimschefen tas emot.
Vid den åttonde Interuniversitetskonferensen "Etik och utbildningens omvandling i den artificiella intelligensens tidsålder", som hölls den 31 oktober 2025, samlades forskare från Universidade da Coruña (UDC), Universidade de Santiago de Compostela (USC), Universidade de Vigo (UVigo) och andra lärosäten i det galiciska universitetsnätverket (SUG). Konferensen, organiserad av forskningsgrupperna GIACE, IDEA och GIES, med stöd av AIDIPE Galicia och spanska utbildningsmyndigheter, innehöll en huvudföreläsning av Christophe Premat.
Vetenskapsrådet (VR) har beviljat projektbidrag till två större forskningsprojekt vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Karin Sennefelt, professor i historia vid Stockholms universitet, har tillsammans med Anton Runesson, postdoktor vid Historiska institutionen, beviljats medel för projektet ”Näring för samhällskroppen: Makt och ätande i det svenska riket 1650–1750”. Jacob Langeloh, fil. dr, har tilldelats medel för forskningsprojektet ”Heligt tal och politisk makt: Predikningarnas inflytande vid koncilierna i Konstanz och Basel”.
Hur bra kan vi egentligen kommunicera med våra sällskapsdjur? Som t.ex. hundar, katter och hästar. Och hur mycket anpassar sig våra husdjur efter oss – och vi efter dem – för att försöka göra oss förstådda? Det är ett par frågor som Stefan Norrthon, språkforskare vid Stockholms universitet, och Jenny Nilsson, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen, undersöker.
I Québec har invånarna ett ovanligt kommunalt inflytande: de kan stoppa stadsutvecklingsprojekt i sitt eget kvarter genom folkomröstning. Denna form av direktdemokrati, som infördes på 1970-talet, är samtidigt ett uttryck för starkt medborgarengagemang och en källa till handlingsförlamning i en tid av bostadskris.
Nu har 14 nya intervjuer med fotografer, konstnärer, kuratorer och utbildare på fotofältet i serien Fotografiska liv publicerats. Tillgängliga för alla.
ERG:s forskare Fanny Ambjörnsson, Elin Bengtsson och Emil Edenborg får drygt 4,6 miljoner från Vetenskapsrådet till projektet "Riskabel läsning? Föreställningar om barnet i konflikter kring HBTQ+-inkluderande barnlitteratur och läsning".
Gunnar Jinmei Linder, docent och universitetslektor vid Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier har tilldelats den japanska utmärkelsen Order of the Rising Sun, Gold Rays with Rosette. Han uppmärksammas för sina insatser att främja akademiskt utbyte och ömsesidig förståelse mellan Japan och Sverige. Även Birgitta Henriques Normark, tidigare preses för Kungliga Vetenskapsakademien, får en japansk orden. Den japanska regeringen tillkännagav den 3 november mottagarna av höstens ordnar. Gunnar Jinmei Linder får utmärkelsen för sitt långvariga arbete med att sprida kunskap om japansk kultur och musik, samt för att ha stärkt banden mellan Japan och Sverige inom forskning och utbildning. Som shakuhachi-spelare och forskare har Linder under många år förmedlat traditionell japansk musik till en svensk publik genom konserter, undervisning och föreläsningar. Vid Stockholms universitet har han kombinerat forskning om japansk musik med undervisning i Japans språk och kultur, och därigenom inspirerat många studenter till fördjupade Japanstudier. Även Birgitta Henriques Normark , professor vid Karolinska Institutet och tidigare preses för Kungliga Vetenskapsakademien, tilldelas Order of the Rising Sun, Gold and Silver Star för sitt arbete med att stärka forskningsutbytet mellan Japan och Sverige. Läs mer om utmärkelsen: Japanska ambassaden i Sverige
Maria Trejling, fil.dr i litteraturvetenskap, gästar Podden Kent.
Den 25 november arrangeras ett seminarium med professor Elina Druker som en av panelisterna. Öppet för alla men anmälan krävs.
Forskare från Stockholms universitet och Indian Institute of Science Education and Research (IISER) Mohali har rapporterat om ett praktiskt sätt att upptäcka en av fysikens märkligaste förutsägelser: Unruh-effekten, som säger att ett objekt som accelererar skulle uppfatta tomt utrymme som svagt varmt. Men att försöka värma upp något genom att accelerera det otroligt snabbt är omöjligt i laboratoriet. Teamet visar hur man kan omvandla den små effekten till en tydlig, tidsstämplad ljusblixt.
