Nyheter forskning

  • Forskare omvandlar den svaga kvantglöden i tomma rymden till en mätbar blixt

    Forskare från Stockholms universitet och Indian Institute of Science Education and Research (IISER) Mohali har rapporterat om ett praktiskt sätt att upptäcka en av fysikens märkligaste förutsägelser: Unruh-effekten, som säger att ett objekt som accelererar skulle uppfatta tomt utrymme som svagt varmt. Men att försöka värma upp något genom att accelerera det otroligt snabbt är omöjligt i laboratoriet. Teamet visar hur man kan omvandla den små effekten till en tydlig, tidsstämplad ljusblixt.

    Fysikum

  • Nytt supplement under CNS publikationer

    CNS är förkortningen för ett projekt där alla vikingatida myntfynd (ca 800-1140) i Sverige ska publiceras. CNS  – CORPUS NUMMORUM SAECULORUM IX-XI QUI IN SUECIA REPERTI SUNT Catalogue of Coins from the 9th–11th Centuries found in Sweden   1. GOTLAND 3S. Etelhem 37S. Tänglings Detta supplement innehåller bland annat en ny uppdaterad bestämning av mynten ur den tidigare tryckta upplagan. CNS_Gotland_3S_37S_a (513 Kb) CNS_Gotland_3S_37S_b (13279 Kb) CNS_Gotland_3S_37S_c (11309 Kb) Mer information om CNS och PDF-filer finns på vår hemsida

    Numismatiska forskningsgruppen

  • Ny artikel om om urbanisering och privatiserat boende bland äldre i Jinja, Uganda

    Andrew Byerley, docent vid Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, har publicerat en ny artikel i Journal of Eastern African Studies. Artikeln undersöker hur privatiseringen av offentlig bostadsmarknad i Jinja påverkar äldre vuxnas relationer till städer och sina hembyar.

    Kulturgeografiska institutionen

  • Nytt forskningsprojekt utforskar relationen mellan minne och framtid

    Ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Stockholms univeristet: "Bortom trauma: Framtidens minnen och minnets framtider," undersöker relationen mellan minnen och framtid genom att integrera perspektiv från flera akademiska discipliner. Projektet fokuserar på att analysera hur litterära texter och kulturella berättelser föreställer sig framtiden genom att engagera sig i det förflutna. Genom att bredda minnesstudier bortom dess traditionellt trauma-orienterade och retrospektiva fokus, introducerar projektet en teoretisk ram som betonar möjligheterna till framtida minnen och minnen av framtiden. Forskarna kommer att undersöka litterära verk och berättelser från olika kulturella kontexter, såsom taiwanesiska, ukrainska, afrikanska, karibiska, slaviska, irländska och nordiska, för att analysera hur dessa texter artikulerar alternativa och spekulativa framtider som kan påverka kulturella identiteter, kollektivt handlingsutrymme och historiskt medvetande. Målet är att bidra till ett paradigmskifte inom minnesstudier som betonar framtidsinriktning och narrativa experiment, samtidigt som linjära tidsuppfattningar ifrågasätts. Forskningsprojektet leds av Professor Irmy Schweiger vid Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier. Övriga projektmedlemmar från Stockholms universitet inkluderar: Professor Victoria Fareld , Institutionen för kultur och estetik, universitetslektor Olena Jansson , Institutionen för slaviska och baltiska språk, universitetslektor Anna Jörngården Galili , Institutionen för kultur och estetik, postdoktor Alice Sundman , Engelska institutionen, professor Joakim Wrethed , Engelska institutionen och postdoktor Maria Ioana Zirra , Engelska institutionen.  I projekter medverkar även flera internationella forskare som:  Universitetslektor  Richard Crownshaw , Goldsmiths, University of London, professor Elisabeth Herrmann , University of Warwick, professor Justyna Tabaszewska , Polish Academy of Sciences, professor Emerita Andrea Riemenschnitter , University of Zurich, professor Pieter Vermeulen , KU Leuven och professor Jenny Wüstenberg , Nottingham Trent University.

    Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier

  • Mammor som bryter mot normen om intensivt föräldraskap mår bäst

    I Sverige är intensivt föräldraskap normen i samhället. Men mammor som avfärdar dessa attityder mår bättre än andra, enligt en ny studie från Stockholms universitet. Hur hänger det ihop? Sunnee Billingsley, professor i sociologi, berättar mer. I våras fick deras forskning om intensivt föräldraskap stor uppmärksamhet. Nu har forskarna Sunnee Billingsley och Stefanie Möllborn tillsammans med kollegan Anna-Karin Nylin publicerat sina resultat i Social Science and Medicine. Det är den första studien som studerar relationen mellan intensivt föräldraskap och hälsa i Sverige.

    Sociologiska institutionen

  • Kritik mot nya ålförvaltningsplanen: Orimligt att fisket får fortsätta – bygger på glädjekalkyl

    Östersjöcentrums forskare och policyanalytiker är skarpt kritiska till den nya ålförvaltningsplan som nyligen presenterades, där yrkesfiske på lekvandrande ål får fortsätta i strid med den vetenskapliga rådgivningen. ”Beslutet att inte utvidga den effektivaste åtgärden från västkusten till Östersjön motiveras av en uppskattning av ålen i Östersjön som snarast liknar en glädjekalkyl – en kalkyl som Formas fick i uppdrag av regeringen att granska, men som man tonade ned och gled förbi i sin rapport”, säger Charles Berkow. Att minska fiskets påverkan är en av de fyra punkter som ska förbättra situationen för den akut hotade ålen i Sverige, enligt den nya ålförvaltningsplan, som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, nyligen presenterade för regeringen. Men de konkreta åtgärderna på området lyser med sin frånvaro i planen. Påverkan från fisket, som idag bedrivs längs Östersjökusten och i inlandsvatten, ska minska successivt genom att inga nya fisketillstånd ges förrän ålbeståndet förbättrats. – Det är orimligt att låta fisket i Östersjön fortsätta, samtidigt som det fiskestopp som infördes på västkusten anses vara den mest effektiva åtgärden hittills, säger Sara Söderström, fiskforskare vid Östersjöcentrum.  Av uppdraget till HaV att ta fram en ny förvaltningsplan framgår att ett underlag som ska beaktas är den utvärdering av den svenska ålförvaltningen som genomförts av forskningsrådet Formas, och som presenterades tidigare i år.  Utvärderingsuppdraget gavs Formas våren 2022 av den dåvarande regeringen, som såg ett behov av att låta en oberoende vetenskaplig panel utvärdera både åtgärderna i den svenska förvaltningsplanen och de svenska forskningsinsatserna i ljuset av rådgivningen från Internationella havsforskningsrådet, ICES, och EU-kommissionens utvärdering av ålförordningen. En insats som särskilt skulle ses över var de uppgifter som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, presenterat gällande hur stor del av de utvandrande ålarna som tas upp. ICES hade då i över två decennier med olika formuleringar rekommenderat ett stopp för ålfisket. 2021 skärpte man tonen från att rekommendera fiskefångster och annan mänsklig påverkan  ”as close as possible to zero” , till ” zero catches in all habitats” . Man betonade samtidigt att detta även inkluderade fiske av glasål för utsättningar, vilket var en av hörnstenarna i den svenska ålförvaltningsplan som varit i bruk sedan 2009.   Resultat av utvärderingen Formas utvärdering pågick i 2,5 år, med en budget på 9 miljoner kronor. Vid det nyligen genomförda seminariet Ålen – hal, hotad och utvärderad , som arrangerades av Havsförvaltningsakademin, beskrev Formas att de första 1,5 åren ägnades åt att resa runt i landet för att prata med olika aktörer, och att ta fram bakgrundsunderlag till forskarna i den internationella panelen, som inte tidigare ägnat sig åt ål. Den internationella panelen slog sedan i sin utvärdering fast att de största hoten mot ålen i Sverige i fallande ordning är:  1. bristande framgång i uppströms vandring och nedströmsvandring 2. olagligt fiske på alla platser 3. lagligt fiske i sötvatten 4. småskaligt kustfiske i Östersjön. Hur man kommit till denna slutsats är inte helt enkelt att förstå av rapporten, vilket också påpekades av flera aktörer som senare lämnat sina synpunkter på densamma. En del frågar sig om den internationella panelen kan ha underskattat betydelsen av Östersjöns bräckvattenhabitat för ålen. – Utvärderarna tycks vara väldigt fokuserade på att ålen behöver fler livsmiljöer, utan att presentera några belägg för detta. I Sverige har de bräckta kustmiljöerna alltid varit viktiga uppväxtmiljöer för ål. Med tanke på hur små mängder glasål som kommer hit idag finns det inget som tyder på att bristen på habitat skulle vara en begränsande faktor för ökat blankålsutvandring, säger Henrik Svedäng, forskare vid Östersjöcentrum. Ett annat resonemang i rapporten gäller det svenska ålfiskets hållbarhet (sidan 24). Där skriver Formas att ICES i sin rådgivning erkänner att en viss mänskligt orsakad dödlighet inte går att undvika, genom att man rekommenderar att bland annat fisket ska ske på en nivå ”så nära noll som möjligt” . Referensen till påståendet är dock inte ICES rådgivning, utan en rapport från en workshop om framtidens rådgivning som hölls 2021, där ICES konstaterar att just formuleringen ”as close to zero as possible” ger utrymme för tolkning och därför bör ersättas med ett mer explicit ”zero catch” . Nyansen har betydelse, med tanke på att den svenska regeringens linje i EU-förhandlingar om andra fiskarter än ål är att utgå ifrån den vetenskapliga rådgivningen från ICES.    Fiskestopp hade störst effekt Panelen betonar i utvärderingen (med sin egen förstudie som referens) att ”den viktigaste och mest effektiva åtgärden” som genomförts inom ramen för den svenska förvaltningsplanen är det totalstopp för fisket som infördes på västkusten 2012. Effekten av detta fiskestopp har även nyligen kvantifierats i en vetenskaplig studie.   Trots detta föreslår Formas inte något motsvarande stopp för fisket på ostkusten, där omkring 90 ton ål – eller 90 000 nära lekmogna ålar – fångats per år de senaste åren.  Fisket i Östersjön har ”en liten påverkan”, skriver panelen, som trots det anser att HaV bör fortsätta på inslagen väg och successivt minska antalet fisketillstånd. En ytterligare åtgärd föreslås också: fångsttaket ska minska från dagens 8 000 kg per tillståndshavare till 1 000 kg. Detta konkreta förslag valde HaV dock att inte ta med sig in i den nya förvaltningsplanen.   Konfunderande svar från Formas I en skrivelse till Formas framstår tjänstemännen på HaV som något förbryllade av panelens slutsatser, och ber om referenser till flera påståenden och förslag, och förtydliganden när det gäller fisket. Om det nuvarande fisket inte är något hot, varför ska det då fasas ut? ”We lack references and clear argument to underpin the recommendations on phase-out rather than closure or continuing fishery on current level. Why is a phase-out of fishing proposed if the panel does not consider the current levels of fishery to be a significant threat? Is it just to avoid the risk of increased fishing pressure? If the panel does consider current to be a considerable threat, why wait?” Svaret från panelen bringar ingen större klarhet. Man skriver bland annat:  ”The phase-out is part of the current management plan (i.e., as licenses are retired). Fishing is currently on restocked eels as well that likely won’t escape to spawn anyway.” Det är dock, som nämnts ovan, panelen själv som rankar det lagliga fisket i sötvatten (som till stor del görs på utplanterad ål) som det tredje största hotet mot ålen, samtidigt som man rekommenderar att utsättningarna ska upphöra. Kustfisket, som främst görs på naturligt invandrad ål, ignoreras i svaret.  Vidare svarar panelen att det faktum att fisket hittills tillåtits fortsätta, i strid med den vetenskapliga rådgivningen, i sig implicerar att det gjorts avvägningar som de själva inte kan ifrågasätta: ”ICES has recommend closing all fisheries on eels for years, yet the inland and small coastal fisheries in Sweden continue. This implies some kind of barrier or trade-offs involved in implementing immediate closures that are beyond the scope of the Panel’s evaluation. We don’t imply in the report that closing fisheries, where appropriate would be wrong.”   Går emot syftet med utvärderingen Östersjöcentrums policyanalytiker Charles Berkow blir konfunderad när han läser flera av panelens formuleringar. – Ett viktigt syfte med att tillsätta en oberoende utredning är att bryta den låsning som ”någon form av barriär” innebär. Det framstår som att panelen valt att ge politiken vad den tror politiken vill ha i stället för att göra den granskning som politiken faktiskt har beställt, säger han. Under Havsförvaltningsakademins seminarium beskrev Formas det som tillfredsställande att utvärderingen haft en så tydlig beställning och roll i förvaltningsprocessen, och att man därmed ansett det meningslöst att komma med rekommendationer som inte är politiskt genomförbara. – Att anpassa sina egna förslag till vad man tror att politiken vill ha strider för mig mot idealbilden av oberoende expertmyndigheter. Tyvärr har jag sett flera avvikelser från detta när det gäller ålförvaltningen, säger Charles Berkow.   Osäkra uppskattningar av fiskeridödlighet Vad ligger då bakom den internationella panelens uppfattning att fisket i Östersjön har en ”liten påverkan”, och visar en ”minskande fiskeridödlighet” ? Påståenden som också återfinns i den nya förvaltningsplanen, där HaV skriver: ”Det svenska fiskets påverkan har i Östersjön minskat snabbt över tid, som ett resultat av de restriktioner som införts sedan år 2007” ? Uppskattningarna av ålbeståndets storlek och fiskeridödligheten längs Östersjökusten görs av SLU med en metod som bygger på märkning och egenrapportering. Ett antal infångade vuxna ålar (vanligen 150–300 individer) märks och släpps sedan ut igen i havet. När en fiskare får upp en märkt ål ska detta rapporteras. Den beräknade kvoten mellan märkta och omärkta ålar i fångsterna ligger sedan till grund för en beräkning av fiskeridödligheten och beståndets storlek. De senaste åren har extremt få märkta ålar rapporterats in som uppfiskade. I genomsnitt var återfångsten i det svenska fisket 1,1 procent, och 0,5 procent i det danska ålfisket. Av detta drar SLU slutsatsen att fiskeridödligheten är mycket låg (den beräknas till 0,003 vilket motsvarar ett årligt uttag på knappt 0,3 procent genom fiske). Om detta stämde skulle dock den totala mängden ål i området vara väldigt stor; omkring 23 500 ton. Eftersom detta är en orimlig mängd väljer SLU i den senaste rapporten att återanvända den siffra för blankålsutvandringen som man tog fram med samma metod år 2012, och subtrahera den med årets fångster. Man konstaterar att bedömningen är osäker, men samtidigt att den speglar ”ett kraftigt minskat kommersiellt fisketryck” och indikerar en ”positiv trend för blankålens status” , formuleringar som sedan ger eko i Formas utvärdering. – En av de viktiga punkterna i regeringens uppdrag till Formas var just att belysa SLU:s beräkningar och deras slutsatser i förhållande till ICES slutsatser att yrkesfiske på ål bör upphöra. Panelen nöjde sig dock med att konstatera att SLU:s beräkningar är osäkra, men reflekterade inte över att de ligger till grund för bristen på verkningsfulla åtgärder för att minska fisket i Östersjön som man med framgång tidigare gjort i Västerhavet. Det är en besvikelse, säger Charles Berkow.  Att åtminstone delar av Formas utvärderingsgrupp förstått problematiken med metoden framgick vid det nyligen genomförda seminariet, då man konstaterade att upplägget ger yrkesfiskarna incitament att underlåta att rapportera in märkta ålar.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Stina Bratt – ny docent

    Juridiska institutionen gratulerar Stina Bratt till utnämningen som docent i civilrätt! Vi har pratat med henne om forskningen, drivkraften bakom intresset för ämnet och hur hennes arbete fördjupar förståelsen av civilrättens roll i ett föränderligt samhälle.

    Juridiska institutionen

  • Ny bok utforskar Afrikas intellektuella sensibiliteter

    Hur tänker Afrika sin plats i världsgemenskapen? I boken ”Sensibilités intellectuelles africaines” bjuder Buata B. Malela och Christophe Premat in till en resa genom den samtida afrikanska tankens rikedom och mångfald.

    Romanska och klassiska institutionen

  • Nya docenter i astronomi

    Angela Adamo och Ragnhild Lunnan, båda vid Institutionen för astronomi har utnämnts till docenter.

    Institutionen för astronomi

  • Utforska det högenergirika universumet - torsdag 30 oktober

    Vi påminner om online-seminariet om Quantum Leap idag, torsdag 30 oktober kl 13. Du hittar länken till seminariet på webbsidan längre ner. Nordita – Nordiska institutet för teoretisk fysik och Fysikum vid Stockholms universitet organiserar evenemanget som samlar en mångsidig panel av forskare för att dela med sig av sina insikter om den fascinerande världen inom högenergifysik. Efter framgången med det första Quantum Leap-evenemanget om kvantteknik syftar denna upplaga till att erbjuda en inspirerande och intellektuellt stimulerande diskussion som belyser både djupet och bredden inom området. Ta del av evenemanget den 30 oktober kl 13 via zoom.

    Fysikum

  • VI Internationella Konferensen för Exokanoniska Studier

    ”I litteraturens marginaler: Från glömska till nostalgi”. Den 15–17 oktober ägde konferensen rum vid Salamancas universitet. Denna konferens har redan uppnått ett välförtjänt internationellt erkännande inom området för studier av spanskspråkiga litteraturer under det nuvarande århundradet.   Daniel Escandell Montiel (Universidad de Salamaca) och Juan Carlos Cruz Suárez (Stockholms universitet), konferensens arrangörer, initierade ett samarbete i syfte att stärka de akademiska banden mellan de två institutionerna. Från Romanska och klassiska institutionen medverkade även doktoranderna Carla Alanis och Marta Mundo samt María Bernal, professor i spanska.  Läs mer (på spanska)  VI Congreso Internacional Excanónicos, Universidad de Salamanca

    Romanska och klassiska institutionen

  • Sömnforskaren: ”Så får du bättre sömn”

    På vintern spenderar vi ofta mer tid i sängen – det behöver dock inte betyda att vi blir mer utvilade. Snarare kan det ha motsatt effekt för den som har sömnproblem. På Psykologiska institutionens sömnlabb undersöker forskarna bland annat hur sömnbrist kan påverka människan utifrån olika aspekter.

  • Linus står och pratar och gestikulerar framför en storbildsskärm.

    Linus Magnusson, ECMWF, adjungerad professor vid MISU

    Linus Magnusson från ECMWF, the European Centre for Medium-Range Weather Forecasts, är anställd som adjungerad professor på 10 procent vid MISU sedan 1 september. På MISU kommer han att handleda masteruppsatser, bedriva arktisk forskning relaterad till prognosutvärdering och modell-/observationsförbättringar, stödja planering och prognoser under arktiska kampanjer samt förbereda en del kursmaterial.

    Meteorologiska institutionen

  • Historiedoktorand om sin forskarvistelse i Sydney

    För ett år sedan kontaktade Michaela Malmberg, doktorand i historia vid Stockholms universitet, professor Alison Downham Moore vid Western Sydney University (WSU) i hopp om ett forskarutbyte i Australien. Nu är hon på plats och berättar om det stora engagemanget och fina mottagandet hon fått i Sydney.

    Historiska institutionen

  • Girion Blomdahl utses till expert i Egendomsskyddskommittén

    Regeringen har förordnat jur.dr Girion Blomdahl, medarbetare vid Stockholm Centre for Commercial Law vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, att ingå som expert i Egendomsskyddskommittén, som ska se över rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar.

    Juridiska institutionen

  • 80 år senare – vilken roll har FN i dag?

    80 år efter grundandet står nu FN inför några av sina största prövningar hittills. Inför FN-dagen har Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet, delat sina tankar om organisationens framtid – och vikten av att återupprätta tilltron till folkrätten.

    Juridiska institutionen

  • Om hundars tänkande i podden Bokrevyn

    Karin Dirke, professor i idéhistoria, recenserar boken Hundens inre värld av Per Jensen i senaste avsnittet av Bokrevyn.

    Institutionen för kultur och estetik

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.