Stanley Greenstein representerar Stockholms universitet vid den tredje upplagan av Stockholms Akademiska Forums liveevenemang ”Stockholm Explorative Talks” – Ett event som samlar forskare från olika discipliner på scen, som tillsammans ska representera Stockholms 18 universitet.
I början av augusti genomfördes en historisk expedition i vattnen utanför Öregrund. Under tre dagar återbesöktes grunda kustområden som undersöktes första gången redan 1965 av pionjären och professorn Mats Waern. Några vikar har blivit bättre och andra har försämrats, vilket visar att miljöåtgärder ger resultat men också att nya typer av hot har tillkommit. Dessutom gjordes överraskande fynd av den amerikanska trågmusslan, en art som kom till Östersjön först 2010, och nu sprider sig till allt fler områden. Text: Annika Tidlund Provtagningen gjordes med hjälp av det gamla fina segelfartyget Sunbeam, som Waern själv var med och köpte för Uppsala universitets räkning. Målet var att undersöka vegetationen i ett antal grunda vikar som en del av det större projektet Levande vikar. Med ombord var initiativtagaren till provtagningen; Peter Ridderstolpe som både träffat Waern och gjort en mängd egna studier i området under 1991.
Johan Klingborg, doktorand i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, skriver i tidskriften Edda: Nordisk tidsskrift for litteraturforskning, om samtida idéströmningar och mediehistoriska villkor för Karin Boyes roman Astarte (1931).
Den 9 –11 september samlades vid Stockholms universitet och runt om i världen närmare 500 forskare till den första stora hybridkonferensen inom internationell rätt. Kronprinsessan Victoria invigde konferensen.
Den 26 januari 1921 fattade Sveriges Riksdag beslut om allmän och lika rösträtt. Dagen och året firas av Riksdagen och det sätter fokus på demokratins utveckling. Men en rad rösträttshinder kvarstod efter 1921. I samband med rösträttens jubileum pågår ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt från 2018-21. Forskningsprojektet utmanar den gängse historieskrivningen, enligt vilken rösträttskampen i Sverige nådde sitt mål genom reformerna 1918−1921. Den 10 september är det hundra år sedan valen med så kallad allmän och lika rösträtt inleddes. Men blev rösträtten verkligen allmän? Medlemmar i projektet är forskare från Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Institutionen för kultur och estetik och Historiska institutionen vid Stockholms universitet, samt från Uppsala-, Linköpings- och Lunds universitet och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Nya perspektiv på demokratiseringsprocessen
Den nya tvärvetenskapliga antologin Arts of Incompletion: Fragments, Drafts, Revisions in Words and Music, publiceras med utgångspunkt i den elfte internationella konferensen för International Association for Word and Music Studies (WMA), som gavs vid Institutionen för kultur och estetik 2017.
Gunilla Bergström, skaparen av Alfons Åberg, hans vänner Molgan och Milla, och karaktärerna Bill och Bolla har gått bort. Elina Druker, professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik medverkar i Studio Ett och i P1 Kultur för att prata om varför Gunilla Bergströms figurer finns i så mångas hjärtan.
Under 2021 firar vi 100 år av allmän och lika rösträtt i Sverige och den 10 september är det hundra år sedan valen med så kallad allmän och lika rösträtt inleddes. Men blev rösträtten verkligen allmän?
Månadens medlem av Minerva, sakprosasektionen inom Sveriges Författarförbund är professor emeritus i litteraturvetenskap Boel Westin.
Petra Herzfeld Olsson, professor i arbetsrätt vid Stockholms universitet, har blivit invald i den internationella arbetsorganisationen ILO:s tillsynsorgan för föreningsfrihet - Committee on Freedom of Association (CFA).
Den nya kollegialt granskade (peer-review) tidskriften i teknisk konstvetenskap, Materia: Journal of Technical Art History har utkommit i sitt första nummer. Medgrundare till tidskriften är Emma Jansson, doktorand i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Idén till tidskriften Materia: Journal of Technical Art History föddes i mars 2020, ur frustration över bristen på åtkomst till forskningsmaterial som orsakats av Covid 19. Tidskriften mottar abstracts kring forskning om kulturarv och publiceras digitalt med uppförstoringsbara bilder. I detta nummer finns även artikeln "Toward a 'Theory' for Technical Art History", författad av Emma Jansson . Här kan du läsa det första numret av Materia: Journal of Technical Art History
Ett temanummer för Journal of Digital Culture and Society och sex artiklar/kapitel har nyligen publicerats inom ramen för de VR-finansierade projekten 'Metadatans politik' och 'Deltagande i det visuella kulturarvet', vid Institutionen för kultur och estetik. Forskningsprojektet Metadata Culture, "Deltagande i det visuella kulturarvet. Metadata, återanvändning och tvärvetenskap", är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som leds av Anna Dahlgren, professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, och Karin Hansson, docent i data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Läs mer om Anna Dahlgrens forskning
Litteraturvetaren Lydia Wistisen har bidragit med artikeln "Concrete Possibilities: The High-Rise Suburb in Swedish Children’s and Young Adult Literature" i den nyutkomna antologin Literatures of Urban Possibility. I artikeln utforskar Wistisen representationer av Miljonprogrammet i 1970-talets barn- och ungdomslitteratur.
I podden "När man talar om trollen", avsnittet om Folktrons väsen i konsten hörs Elina Druker, framstående expert på barn- och ungdomslitteratur.
I Bildningspodden, avsnittet om renässansen, hörs professor i litteraturvetenskap Anders Cullhed och professor i konstvetenskap Sabrina Norlander Eliasson. Programmet spelades in den 2 juli 2021.
Den 20 augusti utkommer den nya biografin om Dante Alighieri, författad av litteraturprofessor Anders Cullhed, Stockholms universitet. Boken utkommer till 700-års minnet av Dantes död.
SSRN (Social Science Research Network) rankar regelbundet författare av vetenskapliga texter och placerar dem i en internationell topplista. Här finner vi inte mindre än fyra forskare från Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.
Europeiska kommissionen har utsett Björn Lundqvist, docent i europarätt, att avge ett expertutlåtande med anledning av föreslagna ändringar i EU-förordningen om den konkurrensrättsliga regleringen av forsknings- och utvecklingssamarbeten.
Anna Christiernsson, docent i miljörätt vid juridiska institutionen, Stockholms universitet, har beviljats 7 963 113 kr för projektet ”Legal perspectives on landscape planning for a sustainable climate change transition”.
Litteraturprofessor Axel Englund har översatt Lagrarna är skurna (1887) från franska till svenska. Boken är ett av den modernistiska litteraturens nyckelverk, författad av Édouard Dujardin.
Ljuba Veselinova har befordrats till professor i allmän språkvetenskap. Ljuba Veselinova är mångårig forskare vid Institutionen för lingvistik. Hon är också universitetslektor och har undervisat på alla utbildningsnivåer.
I salongerna kunde kvinnorna ta del av konst, litteratur och politik och hålla filosofiska och politiska diskussioner på mer lika villkor med männen, det berättar professor i idéhistoria Elisabeth Mansén om i Kulturreportaget i P1 den 21 juni.
Klippor längs Östersjöns kust är oftast täckta av fintrådiga alger och blåstång. Detta är en av Östersjöns viktigaste miljöer och forskningsmässigt högaktuell. Men vad finns där och hur fungerar det egentligen? I sommar finns en unik möjlighet för allmänheten att bidra till vetenskapen.
Juridiska institutionen gratulerar Frantzeska Papadopoulou som den 10 juni 2021 befordrades till professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet. Vi ställde några frågor för att få veta mer om hennes akademiska karriär och forskning.
