Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 741-760 av 1285 träffar
- Nominera en Östersjöhjälte
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjöfonden hedrar och belönar personer eller organisationer som bidrar till ett mer välmående hav. Du kan nominera din Östersjöhjälte till Östersjöfondens pris, senast den 24 februari 2023. Vem som helst kan nominera till Östersjöfondens pris. Nomineringen görs på svenska eller engelska och i den skall det klart och tydligt framgå vad kandidaten åstadkommit och vilken betydelse det har haft för miljön i Östersjön. Östersjöpriset ges till person eller organisation som bidrar till att Östersjöns tillstånd förbättras genom praktiska eller tekniska lösningar på miljöproblem, som är aktiva inom till exempel vetenskap och forskning eller i någon miljörörelse, administratörer eller beslutsfattare inom näringsliv eller offentlig förvaltning. Lasse Wiklöf-priset ges till en nordisk parlamentariker som arbetat för att förbättra tillståndet och som i sitt arbete visat gedigen kunskap, stort engagemang och stark handlingskraft. Ungdomspriset ges till en person, grupp eller organisation som på ett föredömligt sätt och med stort engagemang bidragit till att uppmärksamma Östersjöns tillstånd. Ålandspriset ges till en åländsk aktör som arbetat för Östersjön. Läs mer och nominera din hjälte här
- Nytt forskningsprojekt samlar in lokal kunskap om havet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I det nya forskningsprojektet "Pilot Stockholms skärgård – Regional ekosystembaserad havsförvaltning" arbetar skärgårdskommuner och forskare tillsammans med engagerade och involverade aktörer från ideella organisationer, fiskeförvaltning och fiskare. Projektet samordnas av Länsstyrelsen i Stockholms län.
- En välkommen uppdatering av avloppsvattendirektivet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Forskare vid Institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet och Östersjöcentrum välkomnar Europeiska kommissionens förslag till ett uppdaterat direktiv om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Vi välkomnar särskilt att det uppdaterade direktivet tar upp behandling av kemikalier och betonar avloppsreningens roll för att nå målen i ramdirektivet för vatten och dess dotterdirektiv. Vi välkomnar också att man i förslaget lägger ansvar och kostnader för behandling av kemikalier på tillverkare och importörer av läkemedel och produkter för personlig vård – i linje med principen om att förorenaren ska betala. Vi skulle dock vilja se att det utvidgade producentansvaret omfattar fler sektorer som bidrar till att kemikalier hamnar i avloppsvatten från städerna – textilier, hushållsprodukter osv. Detta skulle skapa incitament för att fasa ut skadliga ämnen redan på producentnivå. I detta avseende vill vi betona att man först och främst behöver arbeta uppströms, för att hindra att skadliga kemikalier tillåts komma in i samhället och nå våra sjöar och hav. Även om förslaget till direktiv kräver övervakning av vissa kemikalier, inklusive mikroplaster, saknar vi kravet på en allmän screening. En sådan skulle behövas i syfte att förbättra vår förståelse vad som händer med de kemikalier som används i hushållen när de passerar avloppsreningsverken och identifiera nya potentiella marina miljögifter. När det gäller övergödning, som är ett stort problem i Östersjön och många angränsande vatten, stöder vi en utvidgning av direktivet till att omfatta tätorter mellan 1 000 och 2 000 " personekvivalenter ", med strängare gränsvärden för behandling av kväve och fosfor. För mer information, se vår policy brief om vad forskare vid Stockholms universitet skulle vilja se i ett uppdaterat direktiv om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse: Call for better management of micropollutants in wastewater
- Ny säsong för Livet i havet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Snart är det sommar och kanske semester vid havet? Men vad är det som döljer sig under ytan? Det slingriga som växer på botten? Kryper mellan stenarna? Eller som trasslat in sig fisknätet? Svaren finns i den digitala fälthandboken Livet i havet, som nu finns i en ny och uppdaterad version.
- Strömmingskrisen leder till regeringsuppdrag – och tv-dokumentär
Stockholms universitets Östersjöcentrum
För att säkra surströmmingsproducenternas överlevnad har regeringen nu gett Jordbruksverket ett uppdrag att ta fram en färdplan för råvaruförsörjningen. Samtidigt uppmärksammas bristen på matfisk i svenska vatten i SVT-dokumentären Tomt hav, som särskilt lyfter den stora osäkerheten som finns i beräkningarna av dagens fiskekvoter. "Situationen är tragisk men att den lyfts är viktigt", säger Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum. Nödropen har ljudit från forskare, småskaliga fiskare och surströmmingsproducenter: det är kris för strömmingen i Östersjön, och Östersjöcentrum har uppmärksammat frågan i flertalet artiklar, podavsnitt, seminarier och policy briefs. Sillen (eller strömmingen, som den heter norr om Kalmar sund) är en hörnpelare i Östersjöns ekosystem, vilket gör situationen särskilt allvarlig. Under måndagen kom besked från regeringen att man gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en färdplan för att hålla den svenska surströmmingsindustrin levande. Uppdraget handlar bland annat om surströmmingsproducenternas råvaruförsörjning – alltså tillgången till strömming. – Det är bra att regeringen uppmärksammar bristen på stora strömmingar, lämpliga för surströmmingsindustrin. Allt för länge har fiskeriförvaltningen fokuserats på hur många ton fisk man kan ta upp, utan hänsyn till storlek eller ekologiska konsekvenser, säger Charles Berkow, omvärldsanalytiker på Östersjöcentrum. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har nyligen skrivit att om man vill få tillbaka en högre andel stor strömming i havet är det effektivast att sänka fångstkvoterna.
- Östersjöcentrum presenterar tio viktiga åtgärder för Östersjöns miljö
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjön är ett älskat och nyttjat hav, men för att Östersjöns ekosystem ska klara av klimatförändringarna och för att vi ska kunna använda havet fullt ut måste vi ta hand om det. Inför valet 2022 presenterar Östersjöcentrum tio viktiga åtgärder som bör genomföras under kommande mandatperiod. Hav och klimat hör ihop. Klimatförändringarna påverkar redan livet i havet – samtidigt kan haven vara helt avgörande för att klimatmålen ska nås. Men när havsmiljöer förstörs riskerar de i stället att frigöra växthusgaser, bland annat kraftfull metan. Det brådskar nu att agera för Östersjöns miljö. Många viktiga åtgärder har gjorts, men arbetet måste fortsätta och takten öka. Utsläppen av näring och miljögifter från land behöver minska, fisket måste bli mer hållbart och de fysiska störningarna bör begränsas. I en ny publikation uppmuntrar Östersjöcentrums forskare de svenska politikerna att under kommande mandatperiod genomföra följande åtgärder: Integrera växtodling och djurhållning så att stallgödsel hanteras bättre och växtnäringsutnyttjandet ökar. Förbättra reningen av enskilda toalettavlopp i Sverige och verka för att avloppsreningen i övriga Östersjöländer förbättras. Kräv märkning av kemikalieinnehållet i varor. Inför en försiktighetsfaktor i riskbedömningar av kemikalieblandningar. Hantera kemikalier gruppvis, i stället för en och en. Flytta ut trålgränsen till 12 sjömil längs hela ostkusten. Ta höjd för den vetenskapliga osäkerheten genom att sätta fiskekvoter till max 50 procent av FMSY (beräknat maximalt uthålligt fångsuttag). Stoppa allt fiske efter ål. Begränsa antalet bryggor och båttrafiken i känsliga grunda kustmiljöer. Undvik att placera vindkraftsparker i områden där de stör utsatta populationer av sjöfågel, fisk och tumlare. Läs eller ladda ner hela publikationen Tio viktiga åtgärder för Östersjöns miljö (6443 Kb) Läs texten i din webbläsare här. Kontakta oss per mail ostersjocentrum@su.se om du önskar beställa ett tryckt exemplar av publikationen kostnadsfritt. Åtgärderna har också presenterats i en debattartikel i Aftonbladet: Krävs kraftigt sänkta fiskekvoter och ålstopp .
- Kritik mot svensk förläggning av förlängda ålfiskestoppet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sverige stoppar ålfisket mellan oktober 2023 och mars 2024, enligt Havs- och vattenmyndighetens förslag. Men det utvidgade stoppet väntas inte ge någon förbättring för ålen jämfört med det tre månader långa stopp som fanns i fjol, och får skarp kritik från forskare vid Östersjöcentrum.
- Baltic Breakfast: Undervattensbuller stör många havsarter – nya tröskelvärden nu på plats
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havet är mörkt, vilket gör ljud till en viktig informationskälla för många av de djur som lever där. Mänskligt orsakat undervattensljud kan därför påverka många arter. EU har nyligen kommit med tröskelvärden för regleringen av undervattensljud, och nu ska lagstiftningen implementeras i medlemsländerna.
- Ny studie: Klassningen av särskilda förorenande ämnen har liten betydelse för svensk vattenkvalitet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Enligt EU:s vattendirektiv ska EU:s medlemsländer identifiera, övervaka och åtgärda föroreningar som är problematiska på nationell nivå. I Sverige har i nuläget 32 sådana särskilda förorenande ämnen listats. Men i praktiken har detta liten betydelse för utsläppen av kemikalier från miljöfarlig verksamhet, visar en ny studie. Domstolen tar sällan hänsyn till dessa ämnen i sina prövningsbeslut, och när ett nytt ämne klassas som särskilt förorenande påverkar det inte de miljöfarliga verksamheter som redan har miljötillstånd.
- ”Sillar kräva dessa regleringar” - debattartikel om fiskepolitiken
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Medan biodiversitetskonferensen COP15 pågår, enar sig inte den svenska politiken varken om att skydda ål eller ekologiskt betydelsefulla sillbestånd. Fiskeindustrin är en statsunderstödd näringsverksamhet, som slukar sig själv tillsammans med de arter som den är beroende av, skriver Henrik Svedäng, docent i marin ekologi och Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum i en debattartikel. Fisket fortsätter på kollapsade sillbestånd och utrotningshotad ål. För att inte alla bestånd ska överexploateras behövs reglering, det konstaterar forskaren Henrik Svedäng och omvärldsanalytikern Charles Berkow i debattartikeln "Regleringar krävs för att rädda sillen på julbordet", som är publicerad i Dagens industri . För många människor framstår det som obegripligt att den för samhällsekonomin obetydliga fiskenäringen har fått ett så starkt företräde framför andra intressen. Regleringar är ett nödvändigt skydd I debattartikeln förklarar Henrik Svedäng och Charles Berkow att den högteknologiska fiskeindustrin har verktyg att fiska slut på sig själv. Man kan ta upp mycket större fångster än vad ekosystemen förmår producera. Till exempel är Öresund det ställe i Östersjön där det fortfarande finns ett torskbestånd som inte är helt havererat. Och det beror framför allt på att sjötrafiken där inte tillåter fiskefartyg som bogserar sina redskap. Regleringar och fiskeförvaltning behövs för att fisket ska hålla sig på en nivå som ekosystemen klarar. Läs hela debattartikeln i Dagens industri här Läs mer Fiskforskare: ”Ålen tycks vara på väg att falla offer för ett kulturkrig” Analys: Stort risktagande med strömmingen och Östersjön Policy brief: Stoppa ålfisket och ålutsättningarna Policy brief: Anpassa sillfisket till den vetenskapliga osäkerheten Policy brief: Minska det kustnära trålfisket för att skydda Östersjösillen Video: Ålfisket fortsätter – i strid med forskarnas rekommendationer Policy brief: Stoppat fiske och mer kunskap krävs för att rädda den europeiska ålen Baltic Breakfast: Ål – hotad art och hotat fiske
- Östersjöcentrum ser med oro på pausade omprövningar av vattenkraften
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjöcentrum skriver i ett yttrande om paus i prövningar av vattenkraften att det är helt nödvändigt att snarast ompröva och miljöanpassa svenska vattenkraftverk, för att Sverige ska kunna fortsätta arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag samt uppnå god ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Östersjöcentrum motsätter sig förslaget att pausa omprövningar av vattenkraften i enlighet med den nationella planen för prövning. Vi ser med oro på att en relativt väl fungerade process som äntligen tagit fart tack vare den breda kompromiss som hittats mellan vattenkraftindustrin (både storskalig och småskalig), kultur och miljöintressen – nu riskerar att politiseras igen. Det har inte våra vatten och hotade arter tid med. Många havslevande vandrande arter behöver fria vandringsvägar för att lyckas med sin reproduktionscykel. Arter såsom ål, nejonöga och flera bestånd av öring och lax kommer inte att kunna återhämta sig utan miljöåtgärder, därför är det bråttom med åtgärderna. Behövs för att skydda ålen Stora miljövinster kan göras med miljöanpassningar den småskaliga vattenkraften. Den består av ca 1700 kraftverk som endast står för några få procent av produktionen. Därför prioriteras denna i den nationella planen för omställning av svensk vattenkraft. Den småskaliga vattenkraften i södra och mellersta Sverige utgör den största olägenheten för den hotade ålens möjligheter att vistas i svenska inlandsvatten. Vattenkraftverk utan fungerande galler och omlöp dödar många ålar. Regeringen avvisade i veckan EU:s förlängning av ålfiskestoppet från tre till sex månader per år med motiveringen att ”det finns mycket annat man kan göra för ålen”. En sådan ”annan” åtgärd vore just en snabb omprövning av den småskaliga vattenkraften, som snarast behöver miljöanpassas, inte en pausning av omprövningarna. Läs hela vårt yttrande här
- Fiskforskare: ”Ålen tycks vara på väg att falla offer för ett kulturkrig”
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sverige går emot EU-kommissionens förslag om ytterligare begränsningar av fisket på den utrotningshotade ålen, med hänvisning till att det svenska ålfisket är ett kulturarv. ”Den utrotningshotade ålen reduceras till rekvisita i en sentimental tablå över ett snart förgånget ålfiske”, konstaterar fiskforskare Henrik Svedäng vid Östersjöcentrum.
- Slopade bränslesubventioner till fisket kan skynda på EU:s energiomställning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
De bränslesubventioner som ges fiskeindustrin, i form av undantag från beskattning eller pris på koldioxidutsläpp, är ett stort hinder mot den energiomställning som EU-kommissionen önskar se i fiske- och vattenbrukssektorn. Det skriver Östersjöcentrum i ett svar på EU-kommissionens begäran om inspel. Att verka för starkare fiskbestånd ger dessutom effektivare bränsleförbrukning och skulle därför underlätta energiomställningen. I kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina, som åtföljdes av stigande bränslekostnader, vill kommissionen skynda på omställningen till fossilfritt. Inför framtagandet av ett initiativ vill Kommissionen samla in synpunkter på vilka hinder som kan bromsa en energiomställning i fiske- och vattenbrukssektorn. Östersjöcentrum svarar att undantag från bränsleskatter är ett stort hinder då det skapar minskade incitament för näringen att investera i olika förbättringar, så som effektivare motorer. I stället gör bränslesubventionerna merfiske lönsamt, samtidigt som havsmiljön försämras. Eftersom även förnybara drivmedel innebär en miljöbelastning, så är energieffektivisering en central del av omställningen. Det vill säga bränsleförbrukningen behöver minska. Ekosystembaserad fiskeförvaltning för en omställning av fiskeflottan Flera av Östersjöns viktiga fiskbestånd minskar kraftigt. För att kunna rädda Östersjöns sillbestånd vill forskarna se kraftfullt minskade kvoter. Samtidigt krävs överlag mer tid och energi på havet för att ta upp fisk ur minskade bestånd. Med friskare fiskebestånd krävs mindre energi per ton fångad fisk. Därför behöver EU också som en del av energiomställningen satsa på en fiskepolitik för ökade fiskebestånd. Tar man även hänsyn till fiskens roll i ekosystemet blir detta ett ännu starkare bidrag till energiomställningen. Sammanfattning Bränslesubventioner i form av skattebefrielse eller skattelättnader är ett hinder för att införa bättre teknik och metoder. Avskaffandet av bränslesubventioner, energiomställningen och en sundare havsmiljö ger viktiga synergieffekter. Robustare fiskbestånd gör det möjligt att använda energi mer effektivt i fisket och bidrar därmed till energiomställningen. Läs hela Östersjöcentrums svar på Europakommissionens konsultation för energiomställning i fiske- och akvakultur här (på engelska) Läs även "Dags för ekosystembaserad fiskeförvaltning" Text: Charles Berkow och Jenny Rosen
- Forskare vid Östersjöcentrum: Subventioner är inte svaret på de höga gödselpriserna
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Genom att använda stallgödsel mer effektivt inom lantbruket kan beroendet av importerad mineralgödsel minska, liksom övergödningen av Östersjön. Det skriver Östersjöcentrums forskare i en debattartikel på altinget.se.
- Policy brief: Dumpning av förorenat sediment riskerar att skada miljön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Att dumpa förorenade muddermassor i havet riskerar att skada miljön och är förbjudet i lag, men dispenser är vanliga och grundas ofta på snäva underlag. De instanser som avgör dispensärenden måste ta större hänsyn till risken för skador på organismer och livsmiljöer, enligt forskarna bakom en ny policy brief. Sedan 2015 har över 33 miljoner kubikmeter sediment muddrats i Sverige och över 90 procent av massorna har dumpats i havet. Dumpning i havet är generellt förbjudet, men framför allt när det är stora massor som har muddrats är det vanligt att aktören får dispens. Bedömningarna bakom dispenserna baseras dock ofta på snäva underlag, menar forskare vid Stockholms universitet. – Det innebär risker för miljön, både på kort och lång sikt, skriver forskarna i den nya policy briefen.
- Hjälp Östersjöforskarna i sommar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Klippor längs Östersjöns kust är oftast täckta av fintrådiga alger och blåstång. Detta är en av Östersjöns viktigaste miljöer och forskningsmässigt högaktuell. Men vad finns där och hur fungerar det egentligen? I sommar finns en unik möjlighet för allmänheten att bidra till vetenskapen.
- Filmen om Östersjön på Skansen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
En film om Baltic Sea Science Center på Skansen. Se de magra Östersjötorskarna som blivit jättestora och tjocka. Möt sjöhästens svenska släktingar och lär dig mer om utmaningarna som Östersjön står inför. På Baltic Sea Science Center - ett kunskapscentrum om Östersjön - finns fantastiska akvarier, spännande utställningar och lektionssalar och laboratorium med fantastisk utsikt över vattnet. Värt ett besök Här kan du få svar på frågor om vilken roll dina vardagsval spelar för hur Östersjön mår, vilka fiskar som lever i Östersjön och hur olika miljöåtgärder påverkar Östersjöns miljö. Skolklasser kan boka in sig på lektionspass eller delta i andra evenemang, som till exempel temaveckor. Ett samarbete Kunskapen i utställningarna hålls aktuell genom en unik samverkan mellan Skansen, Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Stockholm Vatten och Avfall. Vi tog också fram denna film tillsammans i februari 2021. Läs mer om Östersjöns hus på Skansen!
- Havsforskarnas viktiga budskap till klimatmöte COP26
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Kustzonerna spelar en viktig roll i klimatfrågan. Om de förvaltas rätt så har de kapacitet att effektivt ta upp och lagra växthusgaser, och bidra till att motverka en global uppvärmning. Det var forskarnas budskap när det internationella samarbetet Relay4Nature mötte Östersjöcentrum på sin väg mot höstens klimatförhandlingar vid COP26. Globalt samarbete för havet Relay4Nature är ett globalt samarbete mellan ledare, innovatörer och talespersoner som driver frågor om hållbarhet och vårt gemensamma ansvar för världens hav. Inför höstens klimattoppmöte och förhandlingar i Glasgow, COP26, pågår nu kampanjen för att samla in viktiga inspel om en starkare havsförvaltning och havets roll för att lyckas nå målen i Parisavtalet. Haven både påverkar och påverkas av klimatet men till skillnad från sektorer som industrier, transporter och matproduktion har det gått trögt att få upp de marina frågorna på agendan. Det är först under senare år som havet fått en allt större plats i förhandlingarna. Den 14 maj anlände Relay4Nature-kampanjens deltagare Stockholm för att träffa f.d. klimat- och miljöminister Isabella Lövin och Östersjöcentrums vetenskapliga ledare Christoph Humborg. Kustens roll för klimatet är betydande Medskicket från Humborg och hans kollegor vid Östersjöcentrum inför mötet beskriver en viktig åtgärd för ett framgångsrikt klimatarbete: om vi tar hand om våra kustområden på ett ansvarsfullt sätt, har vi möjlighet att effektivt lagra växthusgaser som metan och hindra dem från att nå atmosfären. Men för detta krävs att vi minskar mänsklig påverkan som exempelvis övergödning av haven. I budskapskaveln som nu går till förhandlingarna i november förmedlar forskarna följande: Läs hela budskapet från Stockholms universitets Östersjöcentrum: "Preserve the Coastal Ecosystems for Climate Mitigation - Baltic Sea Centre urges world leaders to act" May 14, 2021: The coastal zones are among the most effective areas on earth at sequestering carbon from the atmosphere, so called ‘blue carbon’. Treated right, these ecosystems are important cornerstones in climate change mitigation, but if degraded, they instead release large amounts of greenhouse gases, re-enforcing global warming. Urgent action is needed to preserve and restore the coasts and use these systems to work in favour of the climate - not against it. Currently, there is ongoing degradation of important coastal ecosystems caused by the impacts of climate change, coupled with other anthropogenic environmental pressures, such as eutrophication, pollution and exploitation. There is growing concern that warming in high-latitude regions may lead to a release of stored methane from, for example, the arctic tundra, which can further exacerbate climate change. Less acknowledged is the fact that the same may apply to shallow coastal zones in the Baltic Sea, too. Measurements in the Baltic Sea during the heat wave 2018 showed record-high levels of released methane. The Baltic Sea is considered a ‘time machine’ for the world’s coastal zones, because it experiences the effects of climate change at an accelerated rate while also suffering from multiple other human stressors. Unlike the methane release expected at the tundra, however, the release of greenhouse gases from the shallow coast is not an irreversible process. Although heating enhances the release of methane, it can be prevented by moderating other pressures. Taking measures to reduce eutrophication and stop physical disturbance in shallow waters could lead to the re-establishment of carbon sequestering systems such as seagrasses. Stockholm University Baltic Sea Centre is proud to be part of Relay4Nature - a product of two years of collaborative work between Richard Brisius, Chairman of The Ocean Race and Ambassador Peter Thomson, United Nations Secretary - General's Special Envoy for the Ocean. Joint efforts for increasing actions to preserve healthy oceans, especially the coasts, will be beneficial for livelihoods, food security, recreational opportunities and biodiversity, but it is also an effective strategy for climate mitigation. An important policy tool for the Baltic Sea is the Helsinki convention, HELCOM, the guiding principles and obligations signed by the HELCOM parties to protect the marine environment of the Baltic Sea. A new Baltic Sea Action Plan will be decided at Ministerial level Oct 2021. The Baltic Sea Centre urges HELCOM ministerial meeting in Oct 2021 to decide on a stronger Baltic Sea Action Plan, including recognising the key role of the coastal ecosystem for climate mitigation. Läs mer: " Relay4Nature engages with leading ocean advocates in Swedish capital " Baltic Breakfast: Klimateffekter i Östersjön, april 2020
- Ny katamaran för forskning vid Askölaboratoriet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under sommaren 2021 kommer en ny arbetsbåt att ersätta Askölaboratoriets trotjänare R/V Limanda. Denna 15 meter långa katamaran, har tidigare använts för provtagningar och kommer att användas för expeditioner i Askös omgivningar. Vid Askölaboratorier finns flera båtar och fartyg som möjliggör bred forskning i ett stort geografiskt området. De används både för forskning, utbildning och marin miljöövervakning, men även för att transportera personer till och från ön.
- Expertlista sommar 2021
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här är havsexperter vid Stockholms universitet som kan hjälpa till att svara på frågor om allt från alger och övergödning till fisk och strandfynd.