Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 761-780 av 1285 träffar
- Expertis kring biologisk mångfald samlas i ny antologi
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Den pågående förlusten av arter och viktiga ekosystemtjänster är en akut framtidsfråga. I en ny antologi ger ett 50-tal framstående experter, från bland annat Stockholms universitet, sina perspektiv på framtiden för den biologiska mångfalden – både på land och i hav.
- Identifiering av känsliga undervattensmiljöer i Stockholms skärgård
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I somras introducerades en ny funktion i Skippos navigationsapp, med information om känsliga undervattensmiljöer i Stockholms skärgård och var man bör visa extra hänsyn när man kör sin fritidsbåt. Hur dessa områden identifierats och hur rekommendationerna tagits fram presenteras nu i en ny rapport – som inspiration för arbete längs andra kuststräckor.
- Fisket efter utrotningshotad ål får fortsätta
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Kommersiellt fiske efter ål: noll ton. Fritidsfiske: noll ton. Fiske efter glasål för utsättningar: noll ton. Budskapet i det vetenskapliga underlaget från Internationella havsforskningsrådet, ICES, är solklart: den europeiska ålen tål inget fiske över huvud taget. Ändå får det fortsätta även nästa år, har EU:s ministerråd beslutat. Den europeiska ålen är akut hotad. Sedan perioden 1960-1979 har fångsten av vuxen ål minskat med nästan 90 procent. Mängden ålyngel som når Nordsjö-området inklusive svenska kustvatten har minskat med hela 99,5 procent under samma tid.
- Ny studie: Torskens tidiga könsmognad är kopplad till tillväxten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Små, magra och dör i förtid. Torskarna i det östra beståndet återhämtar sig inte trots fem år utan fiske. En ny studie visar att torskens tidiga könsmognad kan kopplas till fiskarnas tillväxt. Och nedgången började redan för nästan 100 år sedan.
- Strålande betyg till Askölaboratoriets personal
Stockholms universitets Östersjöcentrum
En enkät till dem som använt fältstationen Askölaboratoriet eller forskningsfartyget R/V Electra under 2024 visade på väldigt nöjda brukare och många konstruktiva kommentarer. Personalen hyllades för sin flexibilitet och hjälpsamhet, men det märks att lokaler och delar av labutrustning börjar bli mycket slitna.
- Skyddade vikar är viktiga kolsänkor i Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havets kustzoner pekas ut som viktiga naturliga kolsänkor globalt, i synnerhet livsmiljöer med riklig växtlighet som sjögräsängar och mangroveområden. I bräckta kustmiljöer som Östersjön är kunskapen om kolinlagring däremot begränsad, men en ny studie visar att även grunda, avsnörda Östersjövikar utgör betydande sänkor för både kol och näring.
- ICES rådgivning kan leda till olagliga sillkvoter
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Om EU:s fiskeministrar följer ICES senaste rådgivning för nästa års Östersjöfiske kan det bli fiskekvoter som bryter mot EU:s regelverk – och missar ett av den gemensamma fiskeripolitikens viktigaste mål.
- ICES nya fiskeprognoser – kraftig kvotsänkning krävs för att klara överenskomna risknivån
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Fiskekvoterna för Bottniska viken ser ut att behöva sänkas med 62 procent för att klara EU:s högsta acceptabla risknivå för fiskbestånden. Detta framgår av bedömningar och prognoser över beståndens utveckling och högsta hållbara fångster som presenterades av forskarna vid Internationella havsforskningsrådet (ICES) onsdag 28 maj.
- Torsken akut hotad enligt föreslagna rödlistan – försämrad status för många arter
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Flera svenska fiskarter har fått försämrad status på Artdatabankens preliminära rödlista. Torsken föreslås nu klassas som akut hotad och även tillståndet för bland annat sill, lax och öring har försämrats. Samtidigt är bristen på data en stor utmaning för rödlistans expertgrupper, till exempel när det gäller bedömningarna av makroalger.
- Forskare: Fel att koppla säl och skarv till sillbeståndens problem
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sälar och skarvar äter fisk, vilket kan ha negativ påverkan på lokala kustbestånd av abborre, gädda och annan stor rovfisk. På senare tid associeras dock säl och skarv allt oftare även med problemen för Östersjöns stora sill- och strömmingsbestånd. ”Det saknar vetenskaplig grund”, säger sälforskare.
- Cyanobakterier räddar strömmingar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sommarens illa omtyckta cyanobakterieblomningar kanske inte är helt igenom dåliga trots allt. Ny forskning visar att dessa sommarblomningar kan ha avgörande betydelse för strömmingsyngel – utan blomningen hade de haft sämre förutsättningar för att växa sig stora.
- Kvävegödsling av skogen – och av Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Kvävegödslingen av den svenska skogen bör öka, även i södra Sverige, menar regeringens skogspolitiska utredare. Men ökad gödsling väntas också leda till ökade kväveutsläpp till Östersjön – utsläpp som Sverige har ålagt sig att minska genom Baltic Sea Action Plan och EU:s havsdirektiv och vattendirektiv. ”Om läckaget från skogen ska tillåtas öka så måste utsläppen inom någon annan sektor minska ytterligare”, konstaterar Bärbel Muller-Karulis, forskare vid Östersjöcentrum.
- Fisk och konst i fokus på Östersjökonferenser
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Fisket i Östersjön tog stor plats vid årets parlamentariska Östersjökonferens, där bland andra Sara Söderström från Östersjöcentrum medverkade och framhöll betydelsen av ett minskat fisketryck. Att även konsten har viktig roll när det gäller att förbättra Östersjöns framtid blev tydligt på konferensen Voices for the Baltic Sea, där fiskforskare Åsa Nilsson Austin deltog. Temat var The Baltic Sea – Our Lifeline när den 34:e upplagan av den parlamentariska Östersjökonferensen ( Baltic Sea Parliamentary Conference , BSPC ) nyligen anordnades på Åland. De tematiska fokusområdena spände över bland annat säkerhet, energi, ekosystem och demokrati, och sessionen om ekosystem fick ett starkt fokus på fiske då Sara Söderström, fiskforskare vid Östersjöcentrum, talade om tillståndet för Östersjöns fiskbestånd och hur fisket bör anpassas till verkligheten. – Huvudbudskapet var att fiskbestånden har minskat kraftigt, och att politikerna måste ta hänsyn till osäkerheter i det vetenskapliga materialet när de beslutar om fiskekvoter och andra begränsningar, säger hon. Det finns stark evidens för att ett tillräckligt långt fiskestopp har effekt, påpekar hon. – Både Nordsjösillen och den så kallade Islandssillen har man tidigare stoppat fisket helt på, och därefter satt mycket försiktiga kvoter. Men det har tagit mellan 5–30 år att få ordning på bestånden, så det är mycket bättre att sänka fisketrycket i tid än att vänta tills det är för sent. Detta kändes viktigt att lyfta fram eftersom det satt många riksdagsledamöter i publiken, säger Sara Söderström.
- Fiskeexperterna om ministerrådets kvotbeslut: ”Ett alltför stort risktagande”
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Fördubblade kvoter för sillfisket i centrala Östersjön och en kraftig höjning av kvoten för strömmingen i Bottniska viken. Det blev resultatet av kvotförhandlingarna i EU:s ministerråd, som avslutades på tisdagen. ”Fullständigt förödande för sillbestånden och för ekosystemen i Östersjön”, kommenterar Henrik Svedäng, fiskforskare vid Östersjöcentrum. Publicerad: 2024-10-22. På tisdagen beslutade EU:s ministerråd om fiskekvoter för nästa års fiske i Östersjön. I rådets pressmeddelande skriver man att kvoterna är i linje med den vetenskapliga rådgivningen från forskare vid Internationella havsforskningsrådet (ICES), men det är en sanning med en modifikation, menar Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Charles Berkow .
- Havspolitisk spaning 2024
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Valet till Europaparlamentet saktar förvisso ner tempot, men flera havspolitiska processer löper på under det kommande året. Östersjöcentrums omvärldsanalytiker ger sina spaningar om vilka havsfrågor vi kan förvänta oss på dagordningen 2024. Nu är det här – det nya året. Med sträng vinterskrud, åtminstone här i Stockholm. Den långa perioden av knarrig snö och isbelagda havsvikar ger tyvärr bränsle åt diskussionen om att klimatförändringen inte finns. Trots att 2023 var det varmaste året någonsin, vilket figurerar i många olika årskrönikor. Klimatfrågan tas absolut upp i framtidsspaningarna, men havens roll kommer bara med då och då. Havens möjligheter att binda kol har långsamt tagit sig in i samhällsdebatten, vilket bland annat märktes under det senaste internationella klimattoppmötet, COP28 då återigen en särskild havspaviljong hade inrättats. Men fortfarande är inte havens kolbindande förmåga en del av de nationella klimaträkenskaperna. Här i Sverige föreslog en, av regeringen tillsatt, utredning om en framtida klimatstrategi att detta skulle utredas, vilket är bra. I samband med presentationen av regeringens klimathandlingsplan i slutet av 2023 nämndes att fiskets nuvarande undantag från pris på koldioxidutsläpp bör upphöra, vilket vore bra av flera anledningar. Det ser ut att bli en havsproposition i år. Denna har ju varit på tapeten allt sedan miljömålsberedningens betänkande ” Havet och människan ” 2020 så detta ser vi fram emot. Samtidigt nås vi i början på året av nyheten att Norge, som första land, kommer att öppna för mineralutvinning i djuphavet. Beslutet har mött hård kritik från forskare. Åtgärden motiveras av klimatskäl och kan komma att bereda väg för mineralutvinning till havs. Strandskyddet åter uppe Andra policyfrågor på hemmaplan som det rör sig i är strandskydd. En svensk proposition väntar runt hörnet som med all sannolikhet kommer föreslå lättnader av skyddet. I så fall får vi hoppas att proppen inte inkluderar grunda, vågskyddade havsområden där skyddet snarare borde stärkas. Ett annat pågående arbete är med att uppfylla målet om 30 procent marint skydd och 10 procent strikt skydd till 2030. Förslag på såväl områden som vad skyddet innebär kommer behöva presenteras under året. Överlag är det dock ont om svenska politiska initiativ på havsmiljöområdet. De tunga omvärldsfrågorna – pågående krig, höjda mat- och energipriser, osv – dominerar förstås samhällsdebatten och gör det svårare att bedriva offensiv miljöpolitik. Miljöpolitiken tappar tempo Detta märks även på EU-nivå. Resurser omfördelas. Ett exempel är att Tyskland beslöt att fortsätta subventionera bränslen till jordbruket och istället ta bort anslag till marint skydd. Ett annat är att EU-kommissionens förslag om att skärpa lagstiftningen kring kväveutsläpp från större djurgårdar, stötte på hårt motstånd t o m i miljöutskottet i Europaparlamentet. På kemikalieområdet har den efterlängtade revideringen av REACH lagts på is och EU-kommissionens förslag om att minska biocidanvändningen i Europa dödades i parlamentet. Under 2024 kommer två viktiga händelser att dominera EU; valet till Europaparlamentet, EP, i början av juni och tillsättandet av en ny EU-kommission. Valen av nya parlamentariker sker vid lite olika datum i medlemsländerna, för Sveriges och Finlands del den nionde juni. Givet de politiska vindarna i många länder är det troligt att de konservativa krafterna i EP förstärks, vilket riskerar att försvåra miljöarbetet. Det är tyvärr också risk för att en ny kommission inte blir lika intresserad av miljöfrågor som den nuvarande, vilken allmänt har bedömts som den mest engagerade inom detta område genom tiderna. Nytt avloppsdirektiv kan ros i hamn Dessa händelser påverkar också möjligheterna att lägga fram förslag på ny eller reviderad lagstiftning under 2024. Nya initiativ har i praktiken redan upphört och fokus är på att ro pågående processer i hamn. Både det förra ordförandeskapet (Spanien) och det nuvarande (Belgien) har fokuserat på ett fåtal pågående miljölagförändringar som man vill få avslutat innan valen till EP sker. För havens del är det till exempel viktigt vad som slutligen bestäms rörande avloppsdirektivet där det just nu pågår så kallade trepartsförhandlingar mellan kommissionen, rådet och EP. Vi väntar också med spänning på om EU-kommissionen ska föreslå regleringar mot evighetskemikalierna PFAS där Sverige varit med och lagt ett förslag om ett gruppförbud. Fiskeförvaltningen fortsatt aktuell Även om EP-valen och en ny kommission kommer dominera EU-arenan, är det vissa processer som rullar på. Förhandlingar om fiskekvoter är en sådan som har sitt eget spår som kommer att löpa på. EU-kommissionen har initierat en försvagning av fiskeförvaltning, som ministerrådet har begärt att parlamentet ska behandla med brådskande förfarande, vilket EP röstade ner. Parallellt rullar en potentiellt viktig rättsprocess om fiskekvoter på. Håll utkik på Östersjöcentrums hemsida för mer info. Slutligen, vad 2024 kommer att föra med sig är med andra ord ganska oklart. Att några av de tyngsta spelarna på den politiska arenan byts ut gör att en spaning framåt blir mer än vanligt som att titta i en oklar spåkula. Miljöarbetet generellt riskerar att försvagas av att klimatfrågan ställs mot naturvård och miljöfrågor skiljs från sakfrågan och i stället blir symboler som används som tillhyggen i ”kulturkrig”. Där utgör regeringens utspel om att öppna för mer ålfiske ett illavarslande exempel. Desto mer angeläget att fortsätta öka samverkan mellan forskningen och resten av samhället genom att förmedla forskningsresultat i rätt format och vid rätt tidpunkt till beslutsfattare, medier och andra intressenter. Text: Charles Berkow, Ellen Bruno och Gun Rudquist, policyanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum
- Ny policy brief: Multifunktionella våtmarker - realitet eller utopi?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Våtmarker spelar en viktig roll för bland annat klimat, biologisk mångfald och vattenrening. Med uthållighet och rätt skötsel går det att återfå förlorade ekologiska funktioner, men en enskild våtmark kan inte lösa flera utmaningar samtidigt. För att uppnå bästa möjliga effekt behövs en mångfald av våtmarker i ett landskap, skriver forskare från Stockholms universitet i en ny policy brief. Att anlägga eller återställa våtmarker presenteras ofta som en lösning för att hindra utsläpp av växthusgaser. Satsningar på att återskapa miljöerna har återkommande presenterats i hopp om att också lösa andra utmaningar, som att fånga upp näring eller buffra mot torka och översvämningar. Frågan om återvätning utreds också som ett led i EU:s mål att restaurera skadad natur för att motverka klimateffekter och minska hot mot biologisk mångfald.
- Ny publikation sammanställer viktiga åtgärder för Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Vad krävs för att förbättra miljön i Östersjön? I en ny publikation har forskare och experter vid Stockholms universitet sammanställt en rad viktiga åtgärder som beslutsfattare runt Östersjön bör fokusera på.
- Framtidens undervattensrobotar testas vid Askölaboratoriet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Självstyrande undervattensrobotar kan bli banbrytande för marin miljöövervakning och forskning. De är dessutom eftertraktade komponenter för försvarsmakten och havsbaserade industrier. I juni testades en ny generation farkoster från innovationscentret SMaRC vid Askölaboratoriet.
- Nytt nummer av Havsutsikt ute!
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Naturens mångfald är fantastisk, och i detta nummer av Havsutsikt får du många exempel på det. Från den enorma variationen som finns när det gäller fiskars kärleksliv till hur de bottenlevande djuren rustar sig för framtiden. Du får lära känna både den hotade doldisen bergand och silltruten – havets globetrotter. Dessutom resonerar vi kring måsar som flyttar in i städerna. Varför gör de så, och vad är människans roll? Kan det vara vi som bjudit in dem? Den tryckta versionen av Havutsikt har fått en alldeles ny kostym med flera nya element. Exempelvis finns det spännande ”Forskarminnet” och ”Så funkar det” där läsaren får bekanta sig med instrument och tekniker som används i havsforskarnas arbete. Havsutsikt presenterar marina forskningsnyheter från hela Sverige. Från Stockholms universitet kan du denna gång läsa om cyanobakteriernas nyckelroll i Östersjöns näringsväv och hur bottenlevande djur är rustade för framtiden . Numret i sin helhet hittar du på havet.nu/havsutsikt . Om du inte redan får tidningen i din brevlåda eller inkorg så kan du prenumerera här .
- Historisk insamling av makroalger
Stockholms universitets Östersjöcentrum
För första gången på flera decennier görs en stor insamling av makroalger för att uppdatera herbariet på Naturhistoriska riksmuseet. Det råder brist på makroalgsexpertis i Sverige. Naturhistoriska riksmuseets har inte haft någon makroalgsspecialist på flera decennier, vilket har lett till att samlingarna inte har uppdaterats, och det saknas flera arter som etablerat sig i svenska vatten på senare år, som till exempel sargassosnärja och ostrontjuv . Nu tar museet hjälp av två av landets experter, Lena Kautsky vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och Ellen Schagerström vid Göteborgs universitet, för en expedition där man hoppas kunna samla in flertalet av de arter som finns vid svenska Västkusten. – Vi samlar in allt vi hittar, och räknar med runt 60 arter, säger Lena Kautsky. Materialet kommer att artbestämmas, pressas och katalogiseras för att sedan inlemmas i museets algherbarium. En insamling ger en tidsbild av hur det ser ut just nu, och samlingarna är viktiga bland annat för att de ger biologer en möjlighet att se bakåt i tiden. – Med hjälp av det som finns i samlingarna kan vi förstå varför vissa förändringar i naturen har skett. Man kan göra analyser på materialet även i efterhand för att mäta förekomsten av till exempel tungmetaller och andra miljögifter. – Vi hoppas förstås också hitta någon ny art, som ännu inte finns på listan över alger i Sverige, säger Lena Kautsky. Text: Michaela Lundell Läs mer i pressmeddelandet från Naturhistoriska riksmuseet .