Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 601-620 av 1285 träffar
- Miljöminister Pourmokhtari på SU-besök om havsfrågor
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besökte idag Stockholms universitet för att samtala om angelägna havs- och kemikaliefrågor med företrädare för Östersjöcentrum och Institutionen för miljövetenskap.
- Övergödningsexpert om Helcoms 50-årsjubileum: "Unikt samarbete väl värt att fira"
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Den 22 mars 2024 är det 50 år sedan den första Helsingforskonventionen signerades, vilket ledde till bildandet av Helsingforskommissionen – Helcom. "Utan det framgångsrika samarbetet inom Helcom skulle Östersjön sannolikt vara i ett mycket sämre skick idag", kommenterar forskaren Bo Gustafsson, vars modelleringsteam har bidragit till Helcoms arbete med bland annat Baltic Sea Action Plan. På 1970-talet blev det påtagligt för kustländerna runt Östersjön att tillståndet i havet kraftigt försämrats. De då sju länderna som gränsade till Östersjön enades om att underteckna ett avtal om att ta itu med de miljöutmaningar som industrialiseringen och andra mänskliga aktiviteter medförde och som påverkade den marina miljön. Konventionen blev utgångspunkten för bildandet av Helsingforskommissionen – Helcom – som inrättades samma år. År 2007 antog parterna i HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP) – ett strategiskt program med åtgärder och insatser för att uppnå en god miljöstatus i havet, ursprungligen till år 2021. Vid tidpunkten för utarbetandet av BSAP hade det svenska projektet MARE, som leddes av Fredrik Wulff vid Stockholms universitet, de verktyg som krävdes för att stödja en sofistikerad utvärdering av den maximala tillförseln av näringsämnen som kunde tillåtas till Östersjön för att uppnå målen när det gällde övergödning. Konceptet och kvantifieringen av den
- Kommentar: Naturrestaureringslagen överlevde
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Igår röstade Europaparlamentet, EP, slutligen ja till naturrestaureringslagen. Det som borde ha varit en formsak blev en sista strid.
- Så hänger ekosystemet i Stockholms skärgård ihop
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Strömmingen har en mycket viktig roll i födoväven i Stockholms skärgård, enligt både forskare och intressenter. Samtidigt visar både observationer och forskning att strömmingen minskat kraftigt i området, vilket får stora konsekvenser för skärgårdens ekosystem och för fisket. Detta framkommer i en ny rapport om ekosystemmodeller av Stockholms skärgård som tagits fram av forskare och intressenter.
- Prognosen för strömmingen i Bottniska viken: målen nås inte, men avkastningen ökar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Även om fisket på strömmingen i Bottniska viken stoppas helt nästa år kommer inte EU:s mål för hur starkt beståndet ska vara att nås. Det framgår av Internationella havsforskningsrådets vetenskapliga underlag till höstens kvotförhandlingar. Utifrån prognoser som är notoriskt osäkra får ministerrådet väga målet om högre fångster mot viktiga miljömål och mot risken för en beståndskrasch, skriver Charles Berkow i en analys.
- Ny studie visar: Obetydlig risk för människor och djur med aluminiumbehandling
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Aluminiumbehandlingen av den tidigare övergödda Björnöfjärden innebar inga betydande risker för människor, djur eller vegetation, visar en ny studie. Aluminiumhalterna steg både i vattnet och i fisk och alger efter behandlingen, men endast tillfälligt, och transporten av aluminium till närliggande områden var liten.
- Metanbubblor dominerar utsläppen i bräckt skiktat vatten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
En stor del av det metan som finns i kustnära ytvatten kommer från bubblor som bildats i sedimentet, enligt en ny studie. Denna kunskap kan vara viktig för beräkningarna av de totala utsläppen från kusterna, och tyder på att dessa utsläpp är underskattade.
- Ny rapport: mindre strömming och mer spigg i skärgården
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Vetenskapliga undersökningar i Stockholms skärgård bekräftar larmen från lokala kustfiskare: mängden strömmingsyngel har minskat drastiskt i skärgårdens södra delar jämfört med mätningar som gjordes för 20 år sedan. Samtidigt har mängden storspigg ökat kraftigt. – Det känns bra att äntligen få våra farhågor bekräftade. Samtidigt är det en oerhört oroande situation vi nu ser, säger Gustaf Almqvist, marinekolog och projektledare på Länsstyrelsen i Stockholm. Under några sommarveckor i augusti i fjol genomförde han och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) och Stockholms universitets Östersjöcentrum undersökningar med hydroakustik och provtrålning i skärgårdsområdena Himmerfjärden-Landsort och runt Askö. Resultaten visade att det tycks ha skett stora förändringar i fisksamhället. – I Himmerfjärden-Landsort såg vi framför allt en drastisk nedgång av mängden årsyngel av strömming och en mycket kraftig ökning av mängden storspigg jämfört med hur det såg ut i samma område för ungefär 20 år sedan, säger Gustaf Almqvist. ”En genomgripande förändring” I liknande provtrålningar som gjordes 2002-2004 dominerades fångsterna i Himmerfjärden-Landsort av årsyngel av strömming (55%), följt av skarpsill (29%) och ettåriga eller äldre strömmingar (14%). Storspigg var vid det tidigare undersökningstillfället obefintlig. I fjol såg det helt annorlunda ut. Av fångsterna som kom upp i forskarnas trålar var andelen strömmingsyngel endast 3 procent – medan andelen storspigg utgjorde hela 85 procent. Även andelen skarpsill och ettåriga eller äldre strömmingar var betydligt lägre (3 respektive 6 procent).
- Nu kan du se seminarierna från Östersjödagarna i Almedalen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Varje år genomförs Östersjödagarna under Almedalsveckan Stockholms universitets Östersjöcentrum är en av organisatörerna. Nu kan du se filmer från årets upplaga av Östersjödagarna, som ägde 6-7 juli. Östersjödagarna 2022 satte fokus på växelverkan mellan hav och klimat i Östersjön, sillen och sillfisket, hållbar sjömat, havsbaserad vindkraft, samt hästhållningen och övergödning. Vid två av seminarierna medverkade Östersjöcentrums forskare. Vid Östersjöcentrum finns även forskning om hur hästhållningen kan minska övergödning . Alla seminarier finns att se via Uppsala universitets spellista på Youtube: Östersjödagarna 2022 Klimatförändringar på land och till havs – så blir ett friskt hav en del av lösningen Hur påverkas ekosystemen av den globala uppvärmningen? Vad gör Sverige och andra länder för att skydda Östersjön? Varför är ett friskt liv i havet en viktig del av lösningen? Om detta talar Christoph Humborg, professor i kustens biogeokemi och vetenskaplig ledare vid Östersjöcentrum. Sillens och sillfiskets framtid i Östersjön Nedgången för Östersjöns sillbestånd utgör inte längre en risk, utan ett nödläge. Vilken är artens roll i ekosystemet? Vilken betydelse har fisket för livsmedelssäkerheten? Finns det juridiska hinder för att flytta ut trålgränsen och hur vill de politiska partierna hantera situationen? Om detta talar Henrik Svedäng, fiskforskare och docent vid Östersjöcentrum.
- Här kartlägger studenterna havsbotten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
När när studenterna vid kursen i maringeofysiska karteringsmetoder tar upp sedimentkärnor från Östersjöns botten används de genast i forskningen. Inget provmaterial går till spillo. Att kunna kartera havsbotten är en hett eftertraktad kompetens på dagens arbetsmarknad. Det är andra dagen forskningsfartyget Electra af Askö lägger ut med studenter från kursen maringeofysiska karteringsmetoder ombord. Dagen innan har de lärt sig använda flerstråligt och penetrerande ekolod och fått fram en bild av hur havsbottnen och de översta sedimentlagren ser ut. Idag ska de ta upp sedimentkärnor från två utvalda platser på bottenprofilen. Forskning om grundvatten
- Nu kan du läsa vår jubileumsbok om Askölaboratoriet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Jubileumsboken "Askölaboratoriet – 60 år av Östersjöforskning" togs fram i samband med Askölaboratoriets 60-årsjubileum. Boken är fylld med historia, minnen, anekdoter, vackra bilder och spännande fakta om hur forskningen går till. I boken kan du läsa både om pionjärer och blickar mot framtiden.
- Analys: Missförstånd om regelverk kan sätta krokben för fiskeförvaltning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Det kan vara svårt nog för de som ska fatta beslut om fiske, och andra som vill följa med i processen och tycka till eller förstå den, att ta till sig av den vetenskapliga rådgivningen, skriver Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum.
- Så undkom Östersjön katastrofen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjön är idag kraftigt övergött med syrefria bottnar och stora algblomningar. Men om länderna runt innanhavet inte hade minskat utsläppen av näring hade situationen varit ännu mycket värre. ”Tack vare de åtgärder som gjorts undkom Östersjön en ekologisk katastrof”, säger forskaren Eva Ehrnstén. Publicerad 2024-10-23. Det har nu gått flera decennier sedan övergödningen av Östersjön började uppmärksammas som ett stort miljöproblem, och länderna i avrinningsområdet kom överens om att minska näringsutsläppen till havet. Förbättrad avloppsrening, minskade luftutsläpp och åtgärder inom jordbruket har gjort att näringstillförseln till havet har minskat betydligt; till Östersjön som helhet har tillförseln av kväve minskat med ungefär en tredjedel och tillförseln av fosfor med drygt hälften. I vissa kustområden har miljön förbättrats, men i Egentliga Östersjön är situationen värre än någonsin, med stora algblomningar och syrefria bottenområden. Det beror bland annat på interna processer i havet och på att det tar lång tid för vattnet i Östersjön att bytas ut. – Det är väldigt frustrerande för många att tillståndet i havet inte har förbättrats, trots att det har gjorts väldigt mycket för att minska utsläppen. Därför ville vi ta reda på vad som hade hänt om vi inte hade gjort alla de här åtgärderna, berättar Eva Ehrnstén, som är forskare vid Östersjöcentrum och huvudförfattare till en ny studie som undersökt just detta. Men hjälp av modellering har forskarna studerat hur miljötillståndet i de centrala delarna, Egentliga Östersjön, hade sett ut om inga åtgärder hade genomförts och utsläppen fortsatt på 1980-talets nivå. Studien visade att kvävehalterna i Egentliga Östersjön i ett sådant scenario hade varit dubbelt så höga som de är idag, och fosforhalterna hade varit nästan 60 procent högre än dagens. – Vi hade också haft betydligt mer algblomningar än idag, och de helt syrefria bottnarna hade varit mer än 80 procent större än de är nu, berättar Eva Ehrnstén.
- Sillen som försvann
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sommarens stora Östersjönyhet har varit att sill- och strömmingbestånd kollapsat. Surströmmingsproduktion har tvingats lägga ner och samtidigt hotar en ekologisk katastrof Östersjöns ekosystem när sillen och strömmingen, som är en viktig motor i det marina ekosystemet, försvinner.
- Ny studie: Kunskapsluckorna om kemikalier i avloppsvatten måste täppas till
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjöns kustzoner är under stor press från människan, både på grund av marina aktiviteter och föroreningar från land. En ny studie belyser behovet av bredare undersökningar av kemikalier i urbant avloppsvatten, som släpps ut i Östersjön. Ett brett spektrum av kemikalier som inte borde vara där, hittas på grund av mänskliga aktiviteter i sjöar, hav och vattendrag. Många kemikalier når vattenmiljöerna via avloppsreningsverk. Den nya studien "Micropollutants in urban wastewater" sammanställer och analyserar koncentrationer och utsläpp av kemikalier via reningsverk till Östersjön. Data som forskarna sammanställt i studien kan användas för riskanalys både på nationell- och internationell nivå i Östersjöländerna. Men studien visar också på bristande information om utsläppen, för de flesta kemikalierna finns mycket begränsat med data tillgänglig och bevakningen ser mycket olika ut länderna emellan. En bredare undersökning av kemikalier i urbant avloppsvatten behövs för att kunna bedöma miljörisker för Östersjön. Fler länder behöver mäta ett större antal kemikalier, för att man ska kunna få en bättre bild av risker associerade med mikroföroreningar i avloppsvattnet. 1090 kemikalier analyserades vid 650 reningsverk
- Vetenskapsradion sände direkt från Askölaboratoriet efter blåstångens kärleksnatt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Tant tång, professor emeritus Lena Kautsky, talar i Vetenskapsradion om den glädje som blåstången får henne att känna. I programmet förklarar hon varför Östersjöns blåstång förökar sig i fullmåne. Och hur allmänheten kan hjälpa till att undersöka när tången mognar.
- Ny rapport om effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Professor emeritus Lena Kautsky från Stockholms universitet är en av medförfattarna till den nya rapporten "Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv". Rapporten drar bland annat slutatserna att åtgärder behövs för att minska dödlighet kopplad till att fåglar kolliderar med kraftverken och att vindkraftverken kan bilda artificiella rev. Bedömningarna i rapporten baserar sig på det aktuella forskningsläget, om möjlig påverkan av havsbaserad vindkraft på marint liv, empiriska studier i havsbaserade vindparker och andra studier av påverkansfaktorer. Författarna till rapporten rekommenderar en uppföljning av miljöeffekter i de parker som etableras. Grunda och strandnära miljöer är känsliga för störning
- Svenska marina forskningsstationer ansluter till EMBRC
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Askölaboratoriet är en av elva svenska marinbiologiska forskningsstationer som i år går med i det europeiska nätverket European Marine Biological Resource Centre (EMBRC). Genom samarbetet är forskningsstationerna tillgängliga för gästforskare inom nätverket, både nationellt och internationellt.
- Baltic Breakfast: Oroväckande ökning av kvävehalterna i vattendrag runt Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Om tillförseln av fosfor till Östersjöns avrinningsområde fortsätter på samma nivå som idag kommer belastningen till Östersjön att minska de kommande decennierna, men inte tillräckligt för att målen i Baltic Sea Action Plan ska nås. Det visar modelleringar som presenterades vid senaste Baltic Breakfast. När det gäller kväve visar mätningar en pågående oroväckande ökning av de uppmätta koncentrationerna i vattendragen. Länderna som gränsar till Östersjön har genom Helcoms Baltic Sea Action Plan kommit överens om att minska belastningen av kväve och fosfor till havet genom landsvisa utsläppstak (Nutrient Input Ceilings, NIC) för att minska övergödningen. För att följa upp hur väl målen nås görs regelbundet en utvärdering; Pollution Load Compilation (PLC) till vilken forskarna i Baltic Nest Institute vid Stockholms universitets Östersjöcentrum bidrar med sin expertis. Den senaste färdigställda analysen bygger på data till och med år 2020. – De största utmaningarna är fortfarande för Egentliga Östersjön, konstaterar Bo Gustafsson, som leder Baltic Nest Institute. Minskning – och ökning – av kvävebelastningen Belastningen av kväve till Östersjön består både av atmosfärsdeposition, alltså ämnen som tillförs havet från luften, och vattenburen belastning från land. För att kunna jämföra belastningen över tid räknar forskarna bort de skillnader som finns mellan olika år som beror på variationer i väder och vind. – Det vi kallar den normaliserade belastningen till Egentliga Östersjön har legat still för kväve i drygt tio år. Atmosfärsdepositionen fortsätter att minska, men något har hänt med landbelastningen. Flödet har varit lågt men koncentrationerna höga. Det är en lite oroväckande utveckling, säger Bo Gustafsson. Trots minskningen utgör atmosfärsdepositionen idag en dryg fjärdedel av den totala kvävebelastningen. Den största delen utgörs av det som kallas ”other diffuse load” som domineras av läckage från jordbruket. Den så kallade bakgrundsbelastningen och punktkällor (så som avloppsreningsverk) står för mindre delar av den totala belastningen.
- Här pågår praktisk oceanografi
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Längst ut på den fyra meter långa båtshaken balanserar den nybyggda driftmätaren. Om några sekunder ska den sjösättas och testas för första gången. I bästa fall ger den mätdata och kan snart plockas upp igen. I värsta fall försvinner den, för alltid. Det är november när master-studenter i kursen Fysisk oceanografi lägger ut med forskningsfartyget Electra tillsammans med forskare och forskarstuderande från Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet (MISU). Oceanografen och kursledaren Inga Koszalka och teknikern Joachim Dillner vid MISU har konstruerat och byggt egna driftmätare som, om de fungerar, ska ge forskarna bättre koll på hur havsströmmarna rör sig i Östersjön. Den kunskapen behövs bland annat för att se hur havsströmmarna påverkar syrehalten i vattnet och för att kunna göra prognoser för algblomningar under sommaren. Driftmätarna är ett av flera instrument som master-studenterna ska lära sig hantera under havsexkursionen. De samlar också data från ett instrument som sitter på Electras skrov, en så kallad ADCP (Accoustic Doppler Current Profiler), som mäter havsströmmar genom att låta ljudvågor studsa mot plankton och andra svävande partiklar i vattnet.