Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 581-600 av 1285 träffar
- EU-kommissionen vill stryka ”femprocentsregeln” i Östersjöns förvaltningsplan
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Enligt den så kallade ”femprocentsregeln” i EU:s fleråriga förvaltningsplan för Östersjön ska fisketrycket sänkas om fiskbeståndets biomassa är för liten. Nu vill EU-kommissionen ta bort denna skyddsregel.
- Regeringens utredare: Kartlägg utsläppen av växthusgaser från sjöar och hav
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sverige bör vara en föregångare genom att utveckla ett system för att mäta utsläppen av växthusgaser från sjöar och hav och försöka minska dem. Det menar regeringens klimatutredare John Hassler, som igår presenterade sin rapport om hur Sveriges klimatpolitik kan utvecklas. ”Mycket angeläget och precis vad vi arbetar med inom forskningssamarbetet CoastClim”, konstaterar Östersjöcentrums vetenskapliga ledare Christoph Humborg.
- Baltic Breakfast: Metan från havsbotten – de orapporterade utsläppen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Metan som frigörs från havsbottens sediment utgör en inte försumbar del av de svenska utsläppen av växthusgaser, men dessa utsläpp finns inte med i klimatrapporteringen idag. Det berättade Östersjöcentrums vetenskapliga ledare Christoph Humborg vid senaste Baltic Breakfast, där också forskaren Christian Stranne beskrev sin nyligen genomförda, och redan mycket uppmärksammade, metanexpedition till Landsortsdjupet. När naturbaserade åtgärder för att motverka klimatförändringar diskuteras ligger fokus ofta på land. Det talas om skogar, lantbruk och att restaurera våtmarker (att detta inte nödvändigtvis hjälper klimatet på kort sikt diskuterades under en tidigare Baltic Breakfast, läs mer här ). – Det handlar om att skapa ett större kolförråd i markerna. Det gör man genom att restaurera, men det handlar också om att inte bruka marken för hårt, berättar Christoph Humborg, professor och vetenskaplig ledare vid Östersjöcentrum Globalt sett kan naturbaserade åtgärder minska utsläppen av växthusgaser och öka inlagringen motsvarande 10 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år, enligt beräkningar. Det kan jämföras med de sammanlagt 36 miljarder ton koldioxidekvivalenter som årligen släpps ut som ett resultat av mänskliga aktiviteter. Men även havet tar upp och lagrar koldioxid, på vissa håll till och med mer effektivt än miljöer på land. – Gräver du i jorden under en skog har du 30-40 cm organiskt material. Under ett sjögräs kan det finnas flera meter gammal kol. Havssedimenten är syrefria och kolet kan därför bindas och lagras där mer effektivt. Salta kärr, mangrove och sjögräs är viktiga sådana ”blått kol”-områden, förklarar Christoph Humborg. Internationella beräkningar har visat att restaurering av sådana havsområden kan spara in motsvarande 3 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år.
- Ny studie: Så mycket surare blir Östersjön år 2100
Stockholms universitets Östersjöcentrum
De mänskligt orsakade utsläppen av växthusgaser leder inte bara till global uppvärmning utan också till försurning av haven. Enligt en ny studie kan pH i delar av Östersjön minska med 0,1 enheter till år 2100, om koldioxidutsläppen fortsätter på dagens nivå. Med ökande utsläpp av växthusgaser kan minskningen vara så stor som 0,4 pH-enheter, något som skulle kunna ha stor påverkan på livet i havet. Försurningen av haven har kallats ”uppvärmningens onda tvilling”. Samtidigt som utsläppen av växthusgaser leder till ökad koldioxidhalt i atmosfären, med varmare klimat som följd, ökar nämligen koldioxidhalterna även i havet, vilket gör att pH sjunker och havet blir försurat. Omkring en fjärdedel av den koldioxid som släppts ut har hittills tagits upp av haven.
- KOMMENTAR: Ett förslag som bör dras tillbaka
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjöcentrum har skickat in synpunkter på EU-kommissionens förslag till att försvaga den fleråriga förvaltningsplanen för fisket i Östersjön. Centret anser att EU-kommission bör dra tillbaka förslaget. I sak innebär förslaget ett större risktagande för fiskbestånden och miljötillståndet i Östersjön. Dessutom var processen som ledde fram till förslaget undermåligt. Bland annat analyseras inte de socio-ekonomiska konsekvenserna efter första året av att högre risktagande, än mindre konsekvenserna för de kommersiellt fiskade bestånden sill, strömming, torsk och skarpsill, eller miljön. Kommissionens motivering till förslaget bygger på en feltolkning av det vetenskapliga underlaget. Den bygger dessutom på en bristfällig förståelse av planens struktur och logik. Nedgången för de flesta fiskbestånd som omfattas av planen tyder på att en ändring av planen bör syfta till att få den tydligare, skarpare och mer bevarandeorienterad, i stället för att öka ett risktagande som redan visat sig få ödesdigra konsekvenser. Läs hela Östersjöcentrums yttrande här: Feedback to the EU Commission proposal to amend the Baltic MAP Östersjöcentrum har tidigare skrivit om förslaget, bland annat här: Ökat risktagande med Östersjöns strömming
- Organismer i Östersjön dör av värmeböljor
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I en intervju i TV4 Nyheterna berättar Östersjöcentrums vetenskapliga ledare Christoph Humborg att värmeböljor slår ut nyckelhabitat i havet. Förra sommaren var den varmaste sommaren som uppmätts på sjuttio år och ytvattnet var fem grader varmare än normalt på flera platser i Östersjön. Värmeböljor är ett problem som kommer att öka i takt med ett förändrat klimat. Det här får förödande effekter för livet i havet, förklarar Christoph Humborg i en intervju i TV4 Nyheterna. På Tvärminne forskningsstation vid Helsingfors universitet uppmättes temperaturen till 20 grader på 31 meters djup under värmeböljan 2018. Där kunde forskarna se hur musselbanker och sjögräsängar slogs ut av värmeböljan. Dessa nyckelhabitat för till exempel fiskyngel dör av värmen, säger Christoph Humborg i reportaget. De dör helt enkelt. Östersjöcentrums vetenskapliga ledare Christoph Humborg om att värmeböljor slår ut nyckelhabitat i havet. Se inslaget här Läs mer om Christoph Humborgs forskning
- Ny studie om grunda havsvikar som kolsänkor
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Enligt en masteruppsats i marinekologi, författad av Betty Gubri vid Stockholms universitet, har bottensedimenten i Östersjöns grunda havsvikar stor kolinlagringsförmåga. Uppsatsen, som är författad inom forskningsprojektet Levande vikar, kommer att omarbetas till en vetenskaplig artikel. Resultaten i masteruppsatsen pekar till och med på att bottensedimentet i grunda havsvikar lagrar in mycket mer kol per kvadratmeter än i Östersjöns sjögräsängar. Vikarna kan därmed vara en viktig miljö att ta till vara för att minska mängden koldioxid i atmosfären och havet. – Vi har länge tänkt att det borde finnas mycket kol lagrat i sedimenten i grunda skyddade havsvikar och Betty Gubris examensarbete bekräftar att det är så, säger docent Sofia Wikström, Gubris handledare på Stockholms universitet till tidningen Skärgården . Under 2022 kommer forskarna inom Levande vikar att fortsätta undersökningen av vikarnas kollagringsfunktion och studera ifall kolinlagringen ökar då vikarna restaureras. Ny forskning under 2022
- Bottentrålning hotar europeisk havsmiljö
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Bottentrålsfiske har stora effekter på det marina livet och hotar havsbottens integritet. Även områden som inte trålas påverkas, eftersom det sediment som trålen virvlar upp kan färdas långt. Ny forskning om bottentrålningens effekter pekar på behovet av att etablera större trålfria områden i alla typer av livsmiljöer, för att skydda känsliga ekosystem och leva upp till principerna för ekosystembaserad förvaltning. Att skydda havets livsmiljöer och biologiska mångfald är en stor global utmaning. I Europa visar en hög andel marina arter och livsmiljöer en ogynnsam bevarandestatus och förlusterna av biodiversitet fortsätter, trots ambitiösa mål och lagstiftning. Fiske är en av de viktigaste påverkansfaktorerna på havsmiljön, både genom det omfattande uttaget av fisk och genom de skador som åstadkoms på havsbottnen. De europeiska haven är några av de områden i världen som bottentrålas mest intensivt. I vissa regioner trålas mer än hälften av havsbottnen varje år och i extremfall trålas upp till 99 procent av havsbottnen, ibland upp tio gånger per år. Förutom de dokumenterade effekterna på arter som fiskas eller fångas som bifångst finns det nu allvarliga farhågor om att denna intensiva trålning även har negativa effekter på ekosystemen i havet, både genom direkta effekter på havsbotten och genom uppvirvling av sediment och ämnen som lagrats i bottnen. Detta påverkar biologisk mångfald, produktionen av fisk och biogeokemiska processer i sedimentet som reglerar omsättningen av näringsämnen och kol. Att minska bottentrålningen och dess effekter är därför viktigt inom ramen för en ekosystembaserad fiskeriförvaltning, i enlighet med EU:s gemensamma fiskeripolitik. Det är också avgörande för att skydda och restaurera den biologiska mångfalden i haven och för att uppnå målen i EU:s havsmiljödirektiv för biologisk mångfald och havsbottens integritet. Policyrekommendationer Etablera fler och större trålfria områden som omfattar alla typer av havsbottenmiljöer: för att skydda känsliga arter och livsmiljöer från direkta tråleffekter och från uppvirvlat sediment från angränsande områden för att tillämpa försiktighetsprincipen i ekosystembaserad fiskeriförvaltning som referensområden för att möjliggöra utvärdering av bottentrålningens långsiktiga effekter. Minska effekterna av bottentrålning genom att främja användningen av alternativa redskap, såsom passiva redskap eller trålar med mindre påverkan på havsbottnen. Läs eller ladda ner hela policy briefen Policy brief: Bottom trawling threatens European marine ecosystems (2228 Kb) KONTAKT Clare Bradshaw , Institutionen för ekologi, miljö och botanik Sofia Wikström , Stockholms universitets Östersjöcentrum
- Fiskerinäringen bemöter kritiken i Östersjöpodden
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I ett nytt avsnitt av Östersjöpodden bemöter Anton Paulrud, vd för branschorganisationen Swedish Pelagic Federation (SPF), den kritik som riktats mot det storskaliga sill/strömmingsfisket.
- Forskare: Se inte 1980-talet som en referensperiod för Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Bilderna av glada fiskare på 1980-talet som håller enorma torskar, nästan större än de själva, är ikoniska och kontrasteras ofta av bilder på små magra fiskar som fångas i dag. Men denna torskperiod var en speciell tid i Östersjöns historia och bör inte betraktas som ett normaltillstånd, säger forskare som sammanställt och analyserat stora mängder information från det senaste århundradet. Ekosystemet i centrala Östersjön har genomgått stora förändringar under 1900-talet. Variationer i klimatet och mänsklig påverkan, särskilt i form av övergödning och kommersiellt fiske, har tillsammans orsakat en rad regimskiften och en allmän förändring av ekosystemets funktion och näringsvävens struktur. I Östersjön finns naturligt stora variationer när det gäller salthalt och temperatur. Eftersom låg salthalt är stressande för många organismer har dessa variationer traditionellt sett haft en stor inverkan på centrala Östersjöns biota. Under den andra delen av 1900-talet har dock försämrade syreförhållandena i centrala Östersjön fått större inverkan på ekosystemet, till exempel genom att begränsa de områden där torsken kan föröka sig. – Man kan säga att den reglerande faktorn har växlat från salthalt till syre, säger Maciej Tomczak , en av forskarna bakom studien Reference state, structure, regime shifts, and regulatory drivers in acoastal sea over the last century: The Central Baltic Sea case .
- Policy brief: Fortsatta åtgärder på land krävs för att nå de ambitiösa övergödningsmålen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
De senaste decennierna har tillförseln av näring till Östersjön minskat kraftigt. På sikt väntas det leda till förbättringar i havet, men eftersom stora mängder näring lagrats i vattnet och på land tar det tid innan effekter av minskningarna syns. För att leva upp till åtagandena i Baltic Sea Action Plan, och samtidigt förbättra miljön i sjöar och vattendrag, behöver Östersjöländerna fortsätta att vidta åtgärder i det omgivande landområdet som ytterligare minskar tillförseln till Östersjön.
- Baltic Breakfast: Aktiv avlivning och senarelagd flytt kan öka fiskvälfärden
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Vid storskalig trålning efter sill dör nästan alla fiskar redan i trålen, visar forskning, och flera insatser krävs om man ska kunna få till stånd en aktiv skonsam avlivning. Inom vattenbruket kan fiskvälfärden förbättras bland annat genom att laxynglen flyttas från sötvattentanken till kassen i havet senare än vad som är vanligt idag. Detta framkom vid december månads Baltic Breakfast, som fokuserade på fiskvälfärd. Fiskvälfärd är troligen ett obekant begrepp för de flesta. Henrik Sundh, forskare vid Göteborgs universitet, förklarar att det är en beskrivning av livskvalitet hos det enskilda djuret, men att det finns olika perspektiv på begreppet. Vissa betonar djurets känslor, andra djurets beteende – om det har möjlighet att leva ett naturligt liv. Själv är han fokuserad på hur de biologiska funktionerna hos djuret fungerar i omgivningen. Att ha en god hälsa är en del av välfärden, men det är möjligt att ha dålig välfärd utan att ha dålig hälsa. – Men att ha dålig välfärd leder ofta på sikt till dålig hälsa, berättar Henrik Sundh. Går det då att veta hur en fisk mår? Ja, när fisken upplever stress ökar de mätbara halterna av kortisol och adrenalin i kroppen, och det kan på sikt påverka bland annat immunförsvar, metabolism och cirkulation. Odlad lax – speciella utmaningar För att få fisken i vattenbruket – till exempel laxodlingar – att må bra är det grundläggande att försöka efterlikna den naturliga livscykeln. När det gäller Atlantlaxen, som är vanlig i norskt vattenbruk, finns det speciella utmaningar genom att fisken är anadrom i naturen, vilket innebär att den lever både i både söt- och saltvatten. På hösten vandrar stora fiskar upp från havet i vattendragen och lägger ägg och leker. På våren kläcks äggen och fiskynglen lever sedan där i 3–5 år som så kallade parr. När de blivit tillräckligt stora och det är vår förbereder sig fiskarna på att vandra ut i det salta havet genom den så kallade parr-smolt-transformationen eller smoltifieringen. Övergången till saltvatten utmanar nämligen fiskens förmåga reglera salt-vattenbalansen och ställer nya krav på bland annat gälarna att uppgradera den pumpmekanism som styr diffusionen av joner.
- Så ska Östersjön räddas – forskare kommer med viktiga underlag
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Att rädda Östersjön är ett gemensamt arbete. Genom samarbetsorganisationen Helcom är många länder, myndigheter, forskare och experter runt Östersjön inblandade. Imorgon signeras en uppdaterad åtgärdsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, av Östersjöländernas ministrar. Forskning vid Stockholms universitet ligger bakom viktiga delar av planen, främst om hur övergödning och miljögifter ska begränsas. Övergödning är ett av Östersjöns största miljöproblem och en viktig del av Baltic Sea Action Plan är överenskommelsen kring hur tillförseln av näring till havet ska begränsas. Forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har en viktig roll när det gäller att räkna ut hur mycket Östersjön tål, för att målet om ett hav opåverkat av övergödning på sikt ska kunna nås. Den totala tillförseln har sedan fördelats som så kallade utsläppstak mellan länderna runt Östersjön. – Sverige får till exempel tillföra drygt 121 000 ton kväve och 3100 ton fosfor per år, berättar Bo Gustafsson, chef för Baltic Nest Institute vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Framgångsrikt samarbete Samarbetet för att minska utsläppen av näring till Östersjön har varit mycket framgångsrikt. Sedan 1980-talet har tillförseln av kväve minskat med ungefär en tredjedel och fosfortillförseln med drygt hälften. Men fortfarande är det en bit kvar för att nå målen.
- Nya numret av Havsutsikt riktar blicken mot klimatet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Haven spelar huvudrollen i de pågående klimatförändringarna, och därför har hela senaste numret av Havsutsikt tillägnats just temat "klimat". Ta del av den senaste kunskapen från Sveriges marina forskare! Spännande artiklar: Tidskriften Havsutsikt samlar viktig och intressant forskning från alla svenska marina lärosäten. I årets temanummer kan du bland annat läsa om: Klimatet - haven har huvudrollen , Kristina Viklund, redaktionen Vad händer med våra marina arter? , Kerstin Johannesson, Göteborgs universitet Ingen ny istid imorgon , Per Adolfsson, redaktionen Våra viktiga sjögräsängar , Martin Dahl & Martin Gullström, Södertörns högskola Kustmiljöer i förändring , Diana Hammar Perry, SLU & Martin Gullström, Södertörns högskola Östersjöns kuster kan vara "hotspots" för metan , Christoph Humborg, Stockholms universitet Högre temperatur ökar syreförbrukningen , Johan Wikner, Umeå universitet Art i fokus - Krill , Andreas Wallberg, Uppsala universitet Forskarminnet: Sommarens Grönlandsexpedition , Martin Jakobsson, Stockholms universitet Så funkar klimatmodeller , Markus Nordin, redaktionen Nu i ännu bättre digital version Nytt för detta nummer är också att tidskriftens webbversion finns presenterad på ett lätt tillgängligt och aptitligt sätt. Här kan du dessutom enkelt hitta tidigare nummer av Havsutsikt. Till webbversionen Gratis att prenumerera Vill du ha ditt egna tryckta nummer av Havsutsikt i brevlådan, eller en digital version i inkorgen? Båda alternativen är gratis och du prenumererar enkelt här: Prenumerera på Havsutsikt Slutlige, det går också utmärkt att ladda ner hela numret som en pdf: Havsutsikt 2/2024
- Baltic Breakfast: Sportfisket ger stora inkomster – men också framtida utmaningar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Svenskt sportfiske är en växande miljardindustri, men leder också till ökat fisketryck. Fiskeriförvaltningen måste bli mer adaptiv och bättre på att kommunicera och informera sportfiskare om hur man bäst återutsätter spöfångad fisk, konstaterade Uppsalaforskarna Patrik Rönnbäck och Samuel Blyth vid senaste Baltic Breakfast. Allt mer av den fisk som fångas i svenska vatten fångas i fritidsfisket, som innefattar både husbehovsfiske med nät och sportfiske med spö, lina och krok. I slutet av året ska förslaget till en ny fiskelag presenteras. Samtidigt tas en ny nationell handlingsplan för förvaltningen av fisket fram. Förvaltningen av fritidsfisket står inför en rad framtida utmaningar när det gäller att skapa en adaptiv och ekosystembaserad förvaltning som gynnar både fiskbestånden och samhället, konstaterar Patrik Rönnbäck, professor vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Tusentals kronor per fångad fisk Vid Östersjöcentrums Baltic Breakfast den 29 maj presenterade han resultat från en samhällsekonomisk värderingsstudie av sportfiske på havsöring på Gotland. Studien visar att bara detta relativt lilla sportfiske – på en ö i ett relativt litet län, och på en enda fiskart – omsätter 40 miljoner kronor per år. – Ungefär 3 000 sportfiskare fiskar varje år efter havsöring på Gotland. Ungefär 80 procent av dem är turister och de fångar cirka 30 000 havsöringar per år. Huvuddelen av fångsten släpps tillbaka och mindre än 15 procent av de fångade havsöringarna behölls, säger Patrik Rönnbäck.
- Väsen i vattenmiljöer – och konkret naturvårdsnytta
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Näcken, bäckahästen, havsfrun och sjörået – det är några av de vattenbundna väsen från den nordiska folktron som besökaren kan möta i utställningen ”Nordiska väsen – Rödlistan” på Baltic Sea Science Center på Skansen i sommar. Där finns också tips på vad man själv kan göra för att bidra till vattenmiljöernas biologiska mångfald.
- Fjärde spaningen inför EU-valet: Havsfrågor i de svenska partiernas valmanifest
Stockholms universitets Östersjöcentrum
9 juni väljer svenskarna representanter till Europaparlamentet. Hur viktigt är det här valet? Och hur fungerar parlamentet? I en artikelserie går Östersjöcentrums omvärldsanalytiker igenom valprocessen, EU:s organisation, hur parlamentarikerna arbetar och vilken betydelse valet har för havet. I den fjärde och avslutande delen går vi igenom vad de svenska partierna vill göra för havet, enligt deras egna valmanifest.
- EU-kommissionen: Fördubbla fångsterna av sill i centrala Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
EU-kommissionen föreslår att kvoten för sill i centrala Östersjön ökas med mer än 100 procent nästa år. Samtidigt förslås sänkta kvoter för skarpsill, lax och den hotade sillen i västra Östersjön.
- Ragnar Elmgren prisas för sitt Östersjöarbete – får 4 miljoner kronor
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Professor Ragnar Elmgren vid Stockholms universitet belönas med Björn Carlsons Östersjöpris 2024 för sitt banbrytande och kontinuerliga arbete inom marin ekologi.
- Tuff kritik mot EU-beslut om fortsatt sillfiske
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Det blir inget stopp för riktat sillfiske i Östersjön nästa år. EU:s jordbruks- och fiskeministrar ratade under tisdagen EU-kommissionens förslag och beslutade om fortsatt sillfiske med sänkta kvoter. "Industrifisket segrade stort, igen", säger Östersjöcentrums fiskeforskare Henrik Svedäng.