Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 561-580 av 1285 träffar
- Nya frimärken med Östersjöarter
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Den europeiska frimärksutgivningen har i år temat ”undervattensfauna och -flora” och i Sverige ger PostNord ut tre nya frimärken med Östersjöarter som motiv – ett däggdjur, en kransalg och ett nässeldjur.
- Nytt faktablad beskriver effekten av aluminiumbehandling
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Publicerad 2022-11-11. Aluminiumbehandling är sedan decennier en etablerad åtgärd för att minska övergödningen i insjöar, men har först nyligen använts i Östersjön, inom projektet Levande kust. Genom modellering har forskare vid Östersjöcentrum nu utvärderat effekten av behandlingen på bland annat närings- och syrehalter.
- Syreskulden i Östersjön värre än någonsin
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Det är allvarlig syrebrist i Östersjön. Även stora inflöden av syrerikt havsvatten har under de senaste decennierna endast givit kortvarig lindring av syrebristen i djupvattnet. I det senaste numret av Ambio presenteras en ny metod för att kvantifiera den totala syreskulden från Öresund upp till Åland. Genom att använda befintliga data ända sedan 1960-talet visar forskarna att vi gått från en tillgång på cirka 10 miljoner ton syre i djupvattnet till ett syrenetto nära noll, med en skuld på uppemot 4 miljoner ton orsakad av ansamlat svavelväte och ammonium. De senaste 20 åren har syreskulden också brett ut sig till mer ytliga vattenlager väster om Gotland. Omfattningen av så kallade döda bottnar i Östersjön är en av de största i världen och motsvarar till ytan nästan två Danmark. Så gott som allt vatten under salthaltsprångsiktet, dvs. djupare än 60–80 meter, är nu påverkat av syrebrist och svårt eller omöjligt för djur att leva i. – Den huvudsakliga orsaken till syrebristen är övergödningen, berättar Carl Rolff, som är forskare på Östersjöcentrum och huvudförfattare till artikeln. Tillförseln av näring från jordbruk och avlopp ökade kraftigt fram till 1980-talet. Sedan dess har kraftfulla åtgärder från länderna runt Östersjön minskat tillförseln av näringsämnena fosfor och kväve med cirka hälften respektive en tredjedel. Detta har dock inte ännu gett synbara resultat i form av minskad syrebrist. Ett tveeggat svärd
- Analys: Stort risktagande med strömmingen och Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Årets beslut om kommande års fiske innebär ett stort risktagande med Östersjöns strömming, och miljö i övrigt. Det är ytterligare ett misslyckande för den nuvarande förvaltningsmodellen, skriver Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Charles Berkow i en analys.
- Baltic Breakfast: Havsbaserad vindkraft – påverkan på fågellivet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havsbaserad vindkraft kan påverka fågellivet på flera olika sätt, men genom att placera kraftverken på rätt ställen och anpassa driften kan de negativa effekterna minimeras. Det konstaterar forskarna Martin Green och Jonas Hentati Sundberg, som deltog i senaste Baltic Breakfast.
- Dyrssenpriset 2022 tilldelas masterstudie på Askölaboratoriet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Dyrssenpriset tilldelas årligen de två bästa mastersuppsatserna inom det marina området. I år går båda priserna till uppsatser skrivna vid Institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet. Förstapriset går till en studie som utförts vid Askölaboratoriet. Vi säger grattis till båda pristagarna, Thea Bisander och Emelie Ståhl!
- Dags för ekosystembaserad fiskeförvaltning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
– Bestånden borde verkligen få möjlighet att återhämta sig, det vill säga minimalt fiske tills man har en naturlig ålders- och storleksfördelning och återfått de biomassor som man hade tidigare, säger Henrik Svedäng forskare vid Östersjöcentrum till Dagens Nyheter.
- Sveriges nya regering: Det här är ni överens om för haven
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Nu är det klart vem som ska styra landet de kommande fyra åren. I ett öppet brev till Ulf Kristersson och den nya regeringen listar omvärldsanalytikerna vid Stockholms universitets Östersjöcentrum några åtgärder som regeringen och en majoritet i riksdagen tycks vara överens om. Hej regeringen! Som vi alla vet är Östersjöns miljö i dåligt skick. Havet är kraftigt förorenat av näringsämnen och kemikalier, fisket utarmar fiskbestånden och de känsliga kustmiljöerna är hårt exploaterade. För oss som ägnar oss åt hur haven mår finns det trots allt anledning att känna visst hopp inför den nya mandatperioden. Många av de åtgärder haven så väl behöver finns det en bred överenskommelse om att göra något åt. En utmärkt utgångspunkt för den nya regeringen är att göra en proposition av miljömålsberedningens betänkande ”Havet och människan” från januari 2021. Där presenteras en rad förslag för att uppfylla miljökvalitetsmålen, generationsmålet och mål 14 i Agenda 2030 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt. Betänkandet var parlamentariskt, det vill säga föreslagna åtgärder var alla riksdagspartier överens om. Ett angeläget Östersjöproblem som nämns i regeringsförklaringen är övergödning. Alla partier säger sig vilja minska den. Riktigt hur är ni i regeringen kanske ännu inte överens om men ni vill alla se minskade utsläpp från land, vilket är helt i linje med vad forskningen säger. Här är några bra åtgärdsförslag som forskningen rekommenderar: bättre integrering av växtodling och djurhållning (exempelvis så som sker på ekologiska gårdar) så att stallgödsel hanteras bättre och växtnäringsutnyttjandet ökar; stärka kraven på reningsverken runt Östersjön genom EU:s avloppsdirektiv som just nu revideras; anlägga våtmarker och översvämningsområden, vilka gynnar den biologisk mångfalden och minskar klimatförändringarnas effekter. Detta är en del av Europakommissionens förslag på naturrestaureringar som just nu förhandlas på EU-nivå. Alla partier vill ha ett hållbart fiske. I regeringsförklaringen nämner regeringen att ni vill flytta ut trålgränsen för storskaligt fiske, vilket skulle gynna ekosystemen och de småskaliga yrkesfiskarna. Ett sådant uppdrag gav den förra regeringen till Havs- och vattenmyndigheten vilket kan underlätta för snabba regelförändringar. Från Stockholms universitet rekommenderar forskarna också: kraftigt minskade kvoter för strömming som har minskat alarmerande. Det senaste beslutet på EU-nivå tillåter alltför stora kvoter; att försiktighetsprincipen används vid all kvotsättning eftersom det finns så stora osäkerheter i forskarnas rådgivning; att allt fiske efter den utrotningshotade ålen stoppas. Ni tre regeringspartier är eniga om att användningen och spridningen av giftiga kemikalier behöver begränsas. Om det är något som historien har lärt oss är det att det är bättre att inte släppa ut giftiga kemikalier i samhället och i miljön, än att kostsamt försöka rena bort dem i efterhand. Att Sverige som land fortsätter att trycka på och bidra till en mer ambitiös och effektiv reglering av kemikalier i EU och globalt är därför av yttersta vikt. Ett första steg är introduceringen av avancerad vattenrening i avloppsreningsverken, det vill säga att inte bara rena näringsämnen utan också miljögifter och läkemedelsrester från avloppsvattnet. Detta är något som i stort sett alla partier i riksdagen uttalat sig positiva till. En sådan öppning finns nu genom revideringen av EU:s avloppsdirektiv, och kan, oavsett utgången i EU, relativt snabbt införas som krav i svenska stora reningsverk. Sammanfattningsvis ser Stockholms universitets Östersjöcentrum fram emot en spännande mandatperiod då vi hoppas på att tillräckliga resurser och initiativ riktas till våra livsviktiga vatten- och havsmiljöer och att beslut fattas på vetenskaplig grund. Att utveckla och förbättra miljöövervakningen är en grundbult i havspolitiken. Utan mätdata är det svårt att bistå samhället med kunskap om vilka åtgärder som fungerar bra och är kostnadseffektiva. Haven förser oss inte bara med mat, transportvägar och rekreation – en levande kustzon med förmåga att binda kol är också oerhört viktig för att minska klimatförändringarna, vår tids ödesfråga. Läs mer i Tio viktiga åtgärder för Östersjön . Stockholms universitets Östersjöcentrum Gun Rudquist, policychef Ellen Bruno, omvärldsanalytiker Charles Berkow, omvärldsanalytiker
- Politiskt stöd för flera Östersjöåtgärder – vad hände sen?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Den politiska uppslutningen var stor för flera av de åtta åtgärdsförslag som Östersjöcentrum presenterade inför valet 2018 för att förbättra Östersjöns miljö. Utbyggd avancerad vattenrening, stärkt kvalitet på marint områdesskydd och åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruket fick stöd av flertalet partier, men en analys av den förda politiken visar att endast ett fåtal av åtgärderna genomförts.
- Askölaboratoriet 60 år - jubileumsfirande med prisceremoni
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Askölaboratoriet, Sveriges första marina fältstation i Östersjön, har fyllt sextio år. Firandet gick av stapeln den 13-14 juni i år och besöktes av särskilt inbjudna gäster. Jubileet firades med prisutdelning, tal, och visningar av marin forskning. Med vid firandet fanns en av pionjärerna, från laboratoriets tidiga år.
- Detta vet vi om klimatförändringar i Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Temperaturökningen är chockerande, konstaterar forskare under Östersjödagen, som firades på Skansen i Stockholm den 25 augusti. Forskare och psykologer var under dagen överens om att vi människor behöver uppgraderas från ”konsumenter” till samhällsmedborgare om den nödvändiga klimatomställningen ska kunna ske. Så vad vet vi då om hur klimatuppvärmningen påverkar haven i allmänhet, och Östersjön i synnerhet? Bo Gustafsson, docent i oceanografi vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, sammanfattar FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapport: – Vi kan se redan nu att vattenståndet i världshaven har blivit högre, att vattnet är varmare, surare och att vi fått en mer utbredd syrebrist. Och vi kan se att det redan har påverkat marina arters utbredning och existens. Fler extrema väderhändelser – När det gäller Östersjön är det svårare att veta vad som händer, fortsätter han. Vädret varierar mycket år från år och det finns också långsiktiga, naturliga förändringar i till exempel salthalt, förklarar Bo Gustafsson. Nyligen kom en sammanfattning från forskarvärlden om klimatläget i Östersjön (Baltic Earth Assessment Report). Den visar att vattenståndet stiger i framför allt södra Östersjön och att vi kan förvänta oss en drastiskt minskad utbredning av havsis. Vi får också räkna med fler extrema väderhändelser, som värmeböljor och översvämningar. – Det är svårt att förutsäga hur salthalten blir. Det kan bli mycket mer sötvatten till Östersjön, säger Bo Gustafsson. Något som vi kan se redan, på sina ställen, är en dramatisk ökning av vattentemperaturen. Vid Tvärminne forskningsstation i sydvästra Finland har temperaturen gått upp flera grader på 30 meters djup de senaste årtiondena. – Det är chockerande att se tidsserien, temperaturökningen är så tydlig, säger Bo Gustafsson. Algblomningar breder ut sig En annan tydlig trend är att sommarblomningarna av cyanobakterier breder ut sig. – Östersjön har världens största blomningar av cyanobakterier, säger Agnes Karlsson, docent i marin ekotoxikologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, – Vi kan nu se att de sprider sig norrut och blir vanligare även i Bottenhavet. Det är troligt att blomningarna bli både större och mer utdragna i ett varmare klimat, eftersom säsongen för dem blir längre. Minskad produktion av fisk Magnus Huss, docent vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, försöker ta reda på vad klimatförändringarna gör med Östersjöns fiskar och vår möjlighet att fortsätta få mat från dem. Varmare vatten ger i princip (till en viss gräns) högre ämnesomsättning, vilket skulle kunna få fiskarna att växa snabbare. Samtidigt håller varmare vatten mindre syre, vilket missgynnar till exempel den redan hårt ansatta torsken, vars ägg dör av syrebrist. Mer nederbörd över Östersjöns avrinningsområde leder också till ett brunare och mörkare vatten, då mer humus förs ut till havs, och det minskar växtplanktonproduktionen, vilket i sin tur ger mindre mat åt fiskarna. – De mätningar och experiment som vi gjort tyder på en ökad frekvens av små fiskar och sammantaget en minskad produktion av fisk-biomassa, säger Magnus Huss. Bör vi fortsätta äta fisk? Diskussionerna under Östersjödagen, som på Skansen firades med bland annat forskare, pedagoger och tjänstemän från regeringskansliet, handlade också om vad som behövs för att vi människor ska agera på den kunskap om klimatförändringarna som forskningen tagit fram. På detta tema fick Magnus Huss en publikfråga, om vi verkligen bör fortsätta äta fisk. – Ja, men vi kanske ska bredda vilka fiskar vi äter och inte bara äta torsk- och laxblock, som vi gör i Sverige. Vi bör även äta mindre fiskar, andra än sill och strömming, svarar han. Glapp mellan våra värderingar och handling Kata Nylén, från nätverket Klimatpsykologerna, förde in begreppet kognitiv dissonans i diskussionen; det obehag som uppstår när det finns ett glapp mellan våra värderingar och vad vi faktiskt gör. – Vi säger ofta att ”folk agerar inte, trots att läget är akut”. Sanningen är att många vill agera, men det är svårt i det samhälle vi har. Problemet är inte att vi inte värderar naturen, eller saknar kunskap. Men vi måste bort från ett individperspektiv som bara ser oss som konsumenter. Vi kan som individer göra mer än att bara köpa, äta eller resa på ett visst sätt. Vi kan utifrån våra olika roller i samhället till exempel skriva och visa på saker, påverka politiker, stötta varandra och samverka. Det krävs att vi går samman så att vi kan få till strukturförändringar, säger Kata Nylén. Panelen diskuterade också forskarnas roll. Förutom att ta fram kunskap om hur läget är, kan forskare också visa på fördelarna med att ställa om och vägarna dit. – Jag ser det också som vår uppgift att förmedla riskerna med att inte ställa om, säger Anna Gårdmark, professor vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet. Och vi behöver en politisk diskussion, som nu inför valet, där väljarna ses som samhällsmedborgare, och inte bara som konsumenter med plånbok. – Tiden är här för att vara modig, säger Kata Nylén. Och vad vi än gör ska vi göra det tillsammans. Vi behöver en kollektiv social rörelse. Text: Michaela Lundell Läs mer Climate change in the Baltic Sea region: a summary Östersjöcentrums forskare bakom ny klimatrapport
- Östersjöcentrums forskare kritisk till ICES nya fiskekvoter
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Internationella havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar fortsatt höga fångstkvoter för strömmingsfisket i Bottniska viken, samt ökade kvoter för sillen i centrala Östersjön och den hårt pressade västra torsken nästa år. Riskabelt och inte i linje med beståndens status, säger Östersjöcentrums fiskeforskare Henrik Svedäng.
- Årets ålfiskestopp missar den största fångstperioden
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Årets förbudsperiod för ålfiske i havet införs en månad tidigare än vanligt. Syftet är att stänga fisket när den lekvandrande ålen passerar Öresund. Fiskeförbudet omfattar dock inte den tid på året då ålfisket fångar som mest ål.
- Storexpedition med R/V Electra för att kartlägga metan i Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Stockholms universitets forskningsfartyg RV Electra ger sig idag iväg över Östersjön för en stor tvärvetenskaplig expedition utanför finska kusten. Genom omfattande provtagningar i sediment, vatten och luft ska forskarna vid det nya kust- och klimatcentrumet CoastClim kartlägga hur stora mängder metan från havsbotten som når atmosfären och påverkar klimatet.
- Forskare i Almedalen: Regeringen borde utöva ledarskap när det gäller klimatkrisen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Minskad övergödning är centralt för att öka kolinlagringen i Östersjön, och de svenska riksdagspartier är överens om att hav och klimat hör ihop. Det framkom vid ett seminarium som Östersjöcentrum ordnade i Almedalen. Forskaren Mikael Karlsson menade att regeringen borde ta sitt ledaransvar i klimatfrågan och, liksom under coronapandemin, uppmana medborgarna att ”hålla i och hålla ut”.
- "Det är en drastisk förändring i ekosystemet"
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Johan Eklöf, docent vid Institutionen för ekologi miljö och botanik är en av de forskare från Stockholms universitet som medverkar i Vetenskapsradions program om hur spiggen tar över i Östersjön. Medverkar i programmet gör också bland andra Agnes Olin, som är postdoc i Johan Eklöfs forskargrupp.
- Baltic Breakfast: Nya miljögifter och stigande temperaturer hotar Östersjöarter
Stockholms universitets Östersjöcentrum
De gamla miljögifterna minskar, men i stället hittas många nya ämnen i ökande halter i vävnaden hos djuren i Östersjön. Samtidigt för stigande temperaturer med sig nya hot: för laxen genom att den blir mer mottaglig för sjukdomar och för vikaren genom att ungarna får svårt att klara sig när havsisen minskar. Hur mår egentligen de stora djuren i Östersjön? Den stora frågan har Östersjöcentrum under ledning av omvärldsanalytiker Ellen Bruno försökt besvara i en ny rapport, som presenterades vid en förlängd Baltic Breakfast i december. Rapporten är framtagen utifrån miljöövervakningsdata och forskningsrapporter, och många experter har bidragit med sin kunskap. – Det är inte helt lätt att hitta samlad uppdaterad information. Det finns mycket övervakning men vi tror att det är viktigt att få samlad information om hur saker står till för att få syn på mönster och kunna göra rätt prioriteringar, säger Ellen Bruno.
- Ny policy brief: Havsförsurning ytterligare ett hot mot Östersjöns ekosystem
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havsförsurningen väntas bli påtaglig även i Östersjön under de kommande årtiondena. Det innebär en ytterligare belastning för det redan stressade ekosystemet, och gör det ännu viktigare att minska annan miljöpåverkan, såsom övergödning och farliga ämnen.
- Ny policy brief: Övergödningen måste minska för att metanutsläppen från kusterna ska begränsas
Stockholms universitets Östersjöcentrum
De svenska kusterna är idag nettokällor till växthusgaser till atmosfären, främst i form av metan. För att minska dessa metanutsläpp krävs fler åtgärder mot övergödningen. Det skriver Östersjöcentrums forskare i en ny policy brief. Det blir allt mer bråttom att minska utsläppen av växthusgaser, om Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till två grader ska kunna nås. En delvis förbisedd källa till utsläpp från Sverige är de övergödda kusterna. Enligt grova beräkningar uppgår utsläppen av den kraftiga växthusgasen metan från det svenska territorialvattnet idag till 2,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter (på 20-årsskalan) per år.
- Baltic Breakfast: Fiskeregler och miljöfaktorer bakom den starka Rigabuktsströmmingen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Begränsning av fartygens storlek, fiskefria perioder och gynnsamma miljöförändringar. Det är några möjliga faktorer bakom den positiva utvecklingen av strömmingsbeståndet i Rigabukten, enligt forskarna som deltog i senaste Baltic Breakfast.