Muddring kan vara en källa till övergödning i grunda havsvikar som tidigare förbisetts. Det är Högklykeviken på Gräsö i norra Roslagen ett exempel på. Viken har gått från att vara klar och frodig till en av de mest övergödda längs Svealandskusten. Nu försöker forskarna i projektet Levande vikar vända utvecklingen genom att behandla bottensedimenten med aluminium.
Internationella havsforskningsrådets (ICES) senaste rådgivning till EU:s fiskeriförvaltning öppnar för ett kraftigt ökat fisketryck på sillbeståndet i centrala Östersjön nästa år. Enligt Östersjöcentrums forskare bör EU:s fiskeministrar besluta om betydligt försiktigare kvoter – för att sillbeståndet ska kunna återhämta sig. Publicerad 2024-05-31
Stockholms universitets Östersjöcentrums ”fiskgrupp” har fått tillökning. Med projektfinansiering från Axel F och Vilna Lindmarkers stiftelse ska marinekologen Åsa Nilsson Austin och miljövetaren Sara Söderström komplettera och utveckla Östersjöcentrums forskning och kommunikation om Östersjöns fiskbestånd och fiskeriförvaltning. – Sedan tidigare består vår ”fiskgrupp” av en fiskforskare, en omvärldsanalytiker och en kommunikatör som har arbetat ihop i flera år. Med Sara och Åsa förstärker vi både det samhällsvetenskapliga perspektivet och de viktiga kopplingarna mellan utsjön, klimatet och kustens ekologi, säger Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing. De båda forskarna anställs i det nystartade projektet Baltic Fish – forskning och kommunikation för hållbar fiskeriförvaltning , som finansieras av Axel F och Vilna Lindmarkers stiftelse. Med de nya forskarna på plats kan Östersjöcentrum ta ett bredare grepp på fler frågor och aspekter angående fiskebeståndens situation och den EU-gemensamma fiskeriförvaltningen. – En annan viktig del i denna satsning är att all den kunskap som finns hos de mer seniora medarbetarna får en chans att överföras till de nyrekryterade, yngre forskarna, säger Tina Elfwing. Koppla ihop kusten och utsjön Åsa Nilsson Austin är marinekolog och har tidigare bland annat forskat på stora rovfiskars betydelse för kustnära ekosystem samt hur andra delar av näringsväven påverkas av mängden rovfisk längs kusten.
9 juni väljer svenskarna representanter till Europaparlamentet. Hur viktigt är det här valet? Och hur fungerar parlamentet? I en artikelserie går Östersjöcentrums omvärldsanalytiker igenom valprocessen, EU:s organisation, hur parlamentarikerna arbetar och vilken betydelse valet har för havet. I den fjärde och avslutande delen går vi igenom vad de svenska partierna vill göra för havet, enligt deras egna valmanifest.
Nu i sommar kommer du som båtförare i Stockholms skärgård att för första gången kunna se i sjökortet var det finns skyddsvärda vegetationsklädda bottnar. Här är det extra viktigt att du kör motorn försiktigt och inte drar ankaret längs med botten – i vissa områden helst inte ankrar alls. Du kan också passa på att snorkla för att upptäcka skärgårdens vackra undervattensvärld.
Inom projekt Levande vikar har det från start varit viktigt att ha en dialog med alla dem som nyttjar de utvalda vikarna. Tanken är att ett lokalt engagemang ökar chansen för ett lyckat åtgärdsarbete, och att kunskap om den lokala miljön behöver flöda åt båda håll i projektet. En ny studie har undersökt hur de boende värderar och nyttjar sin havsvik, och resultaten är användbara på flera sätt.
Sverige och Finland har enats om att stoppa industrifisket efter strömming innanför territorialgränsen i Bottenhavet i sommar. Östersjöcentrum är kritiska i sitt remissvar och menar att fiskestoppet bör både utvidgas och förlängas.
Finns det någon skillnad mellan friska och kraftigt påverkade kustvikar när det gäller utsläpp och upptag av växthusgaser? För att svara på den frågan genomför forskare från olika discipliner en mängd olika mätningar längs den svenska kusten. Följ med oss till Sandviken där de första provtagningarna genomfördes! Det är en av de första varma vårdagarna, och isen har nyligen försvunnit i den lilla Sandviken i Norrtälje kommun. Vattnet är spegelblankt och några svanar fulländar idyllen. Men kan denna pittoreska vik också vara en klimatbov, som avger växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen? För att söka svar på den frågan tillbringar en grupp forskare från Stockholms universitet dagen vid viken, och tar prover från luft, vatten och sediment. – Vi ska mäta metan, koldioxid och dikväveoxid för att se om det sker ett nettoupptag eller nettoutsläpp av växthusgaser från viken, förklarar atmosfärsforskaren Julika Zinke när hon installerar mätsystemet, som består av flera lådor, slangar och kablar, på en liten motorbåt vid bryggan. – På lång sikt kommer detta att ge oss svar på om viken fungerar som en kolsänka eller en kolkälla.
Fler fiskefria områden bör införas i Sverige, för att skydda fisk- och kräftdjursbestånd och marina ekosystem. Det skriver forskare från Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i en ny policy brief. Men det är viktigt att områdena utformas på rätt sätt och är tillräckligt omfattande.
Is there a difference between healthy and degraded coastal bays in terms of greenhouse gas emissions and uptake? To answer this question, researchers from different disciplines are working together carrying out various measurements along the Swedish coast. Come with us to Sandviken Bay, where the first of several days of a new sampling campaign took place. It’s one of the first warm spring days and the ice has recently left the small bay of Sandviken, located about 100 kilometres north of Stockholm. The water is mirror-like and a few swans complete the picturesque scene. But could this idyllic bay also be a climate villain, by emitting greenhouse gases that contribute to global warming? In search of answers to that question a group of researchers from Stockholm University will spend the day by the bay, taking samples of air, water and sediment.
Den europeiska frimärksutgivningen har i år temat ”undervattensfauna och -flora” och i Sverige ger PostNord ut tre nya frimärken med Östersjöarter som motiv – ett däggdjur, en kransalg och ett nässeldjur.
9 juni väljer svenskarna representanter till Europaparlamentet. Hur viktigt är det här valet? Och hur fungerar parlamentet? I en artikelserie i fyra delar går Östersjöcentrums omvärldsanalytiker igenom valprocessen, EU:s organisation och vilken betydelse valet har för havet. I den här tredje delen beskriver vi vilka havsrelaterade frågor som parlamentet har arbetat med och vilka som är på gång.
