
Boel Hackman ny professor i litteraturvetenskap
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Boel Hackman som av rektor har befordrats till professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.

Institutionen för kultur och estetik gratulerar Boel Hackman som av rektor har befordrats till professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.

Doktoranden Lia Bahizi utvecklar i sin avhandling begreppet värdighet och visar hur ett nytt synsätt kan bidra till mer jämlika och etiskt medvetna relationer mellan vuxna och barn i skolan. Genom att se värdighet som en process och ett möte mellan människor, snarare än som en egenskap baserad på rationella eller moraliska förmågor, öppnar hennes forskning för ett mer respektfullt och ödmjukt sätt att relatera till barn.

Torsdagen den 7 november bjöds den intresserade allmänheten in till ett jubileumsprogram med filmvisning och diskussioner för att uppmärksamma att det har gått 35 år sedan de fredliga protesterna i Östtyskland som ledde fram till Berlinmurens fall den 9 november 1989. Programmet inleddes med ett föredrag på tyska av Corina Löwe från Linnéuniversitetet som forskar om barn- och ungdomslitteratur från DDR. I fokus för föredraget stod litterära skildringar av hemmet och bostaden, ett område som var centralt både under efterkrigstidens återuppbyggnad av samhället och även senare i Socialistiska enhetspartiets (SED) politik. Med hjälp av många textexempel kunde Corina även visa att många av de höghusområden som byggdes under DDR-tiden har gått från moderna och bekväma medelklassbostäder till sociala utanförskapsområden, vilket litteraturen speglar på ett ibland kritiskt, ibland ironiskt eller till och med humoristiskt sätt.

En ny studie tyder på att stödet för höjda miljöskatter är lägre i länder med bristande offentlig samhällsstyrning, särskilt om den icke-rika majoriteten av befolkningen står för en större andel av koldioxidutsläppen. Studien, som är Pär Daléns första avhandlingsarbete som doktorand vid Institutet för social forskning (SOFI), publicerades nyligen i International Journal of Sociology.

Vi pratar ofta med våra husdjur som om de förstod varje ord – men gör de verkligen det? Och hur bra är vi egentligen på att förstå dem? Hur hälsar vi på varandra, och hur löser vi missförstånd? Dessa frågor undersöker språkforskaren Stefan Norrthon.

Genom att observera möten mellan människa och djur, forskar två språkvetare i Sverige om kommunikation över artgränser. – Det är hästar, hundar, katter och en flock får, men fåren har vi inte kommit så långt med, säger Stefan Norrthon, doktor i nordiska språk vid Stockholms universitet.
Med den nya AI-tekniken följer också frågor som utmanar mänskliga föreställningar om bland annat själen, gudsbegreppet och evolutionen. Statsvetaren Markus Furendal, Stockholms universitet, skriver om ett nytt Messiaskomplex som börjar framträda i de digitala utvecklarnas Silicon Valley, i en artikel som publicerades 20 juli 2024 på DN Kultur. För kontaktsökande människor spelar det ingen roll att de pratar med en AI

I artikeln Bright Light, Dark Room: Where do Corporate Insiders Trade? undersöker Alexander Hübbert och Lars Nordén insynspersoners val av handelsplatser, om de väljer att handla på offentliga börser eller på mörka, mindre transparenta marknader. De analyserar hur dessa val påverkas av om insiders är informerade eller möjligtvis bryter mot handelsrestriktioner. Deras resultat visar att informerade insiders tenderar att handla på offentliga börser för att snabbt dra nytta av sin information, medan de som ägnar sig åt olaglig handel är mer benägna att använda mörka marknader för att dölja sina handlingar. Dessutom observerade de att handel på mörka marknader korrelerar med lägre överavkastning, vilket tyder på att insiders står inför en avvägning mellan transparens och exekveringsrisker (handelsrisker). Alexander Hübbert började doktorandprogrammet vid Stockholm Business School i augusti 2021 och arbetar nu på sin andra artikel. Hans forskning handlar om insiderhandel. Att forska om insiderhandel är viktigt eftersom det ger viktiga insikter i hur insiderhandlares beteende, särskilt på opaka eller "mörka" marknader, påverkar den övergripande marknadens transparens och rättvisa.
Vetenskapsrådet har beslutat om årets bidrag inom utbildningsvetenskap samt humaniora och samhällsvetenskap. Det handlar om två projektbidrag och en ”Exploratory Workshop” om sammanlagt drygt 11,6 miljoner kronor. Teresa Cerratto Pargman vid Institutionen för data- och systemvetenskap och Cormac Mc Grath vid Institutionen för pedagogik och didaktik, med flera, beviljas sex miljoner kronor till projektet ”Att undersöka AI-beredskap i icke-tekniska universitetsprogram: en teknisk ansats”. Projektet löper över fyra år. Ali Osman vid Institutionen för pedagogik och didaktik beviljas 400 000 kronor för ”Exploratory Workshop” om ”Ett nord-syd-perspektiv på lärande. Identifiering av en innovativ forskningsagenda för engagemang i marginaliserade samhällen.” Projektet löper över två år. Björn Ivemark vid Institutionen för pedagogik och didaktik, med flera beviljas 5,2 miljoner kronor till projektet "Efter optimism: ett livsloppsperspektiv på aspirationer, trajektorier, och social mobilitet bland personer med migrationsbakgrund". Projektet löper över fyra år. Helena Reierstam vid Institutionen för pedagogik och didaktik har bevilljats en tvåårig postdoc från Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse.

Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, har beviljats 1,3 mnkr från Vetenskapsrådet för forskningsprojektet ”Digitalization and contestation in international law", som syftar till att studera digitaliseringens påverkan på folkrätten.

Rekryteringsverktyg som sållar bort vissa grupper, sajter som lockar till överkonsumtion, och appar som får oss att evighetsscrolla. Etiska överväganden saknas ofta när digital teknik designas, konstaterar Sharon Lindberg. Det vill hon ändra på.

Teatervetaren Rikard Hoogland undersöker Karin Swanströms och Ernst Ahlboms karriärer i Finland kring 1900 i en ny artikel.