Forskare avslöjar hur glycerol, ett vanligt kryoskyddsmedel, manipulerar vattnets beteende vid extremt låga temperaturer för att förhindra isbildning. Studien, som publiceras i Nature Communications, ger en djupare förståelse för det komplexa samspelet mellan glycerol och vatten, med djupgående konsekvenser för kryokonservering - vetenskapen om att bevara biologiska material vid extremt låga temperaturer. Detta är en internationell forskningsinsats som leds av Stockholms universitet (SU) i samarbete med Pohang University of Science and Technology (Sydkorea), RIKEN SPring-8 Center (Japan) och Brooklyn College of the City University of New York (USA).
Flygfoton från forna brittiska kolonier blir nu en guldgruva för forskare inom olika områden. Detta tack vare ett forskningsprojekt där ett stort och tidigare svåråtkomligt arkiv digitaliseras och blir fritt tillgängligt.
Den psykiatriska vården i Sverige har genomgått stora förändringar under de senaste 30 åren. Från stora mentalsjukhus till dagens decentraliserade heldygnsvård har strukturen anpassats för att ge plats åt öppnare vårdformer. Men trots omvandlingen finns många kopplingar till äldre tiders psykiatri kvar, visar forskning vid Stockholms universitet.
Den 28 november 2024 bjöd Barnrättscentrum in till en eftermiddag till H.M. Drottning Silvias ära, med föredrag och panelsamtal på temat ”Förverkligande av barns rättigheter i dagens Sverige – Förutsättningar och framtid”.
I en rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap undersöks hur arbetsmiljön förändrades i och med covid-19-pandemin. Rapporten grundar sig på data som samlats in före, under och efter pandemin. Resultaten tar hänsyn till olika faktorer i arbetsmiljön samt balansen mellan arbete och privatliv för olika grupper på den svenska arbetsmarknaden.
Den 10 oktober 2024 tilldelades den sydkoreanska författaren Han Kang Nobelpriset i litteratur. Eunah Kim, adjunkt och forskare i Koreas språk och kultur vid Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier berättar om pristagaren.
Projektet ”Books of the Medieval Church”, BOMPAC, har som mål att öka kunskapen om bokkulturen och produktionen av böcker i Sverige under medeltiden. Sedan hösten 2024 medverkar Inka Timosaari, universitetslektor vid Historiska institutionen på Stockholms universitet. De vanligaste böckerna i Sverige under medeltiden var just de liturgiska verk som användes vid gudstjänster i medeltida sockenkyrkor. Idag finns dock väldigt få fullständiga manuskript kvar. För att förstå rörelserna kring de liturgiska böckerna under medeltiden förklarar emellertid Inka Timosaari att forskare kan vända sig till ett annat, yngre, bevarat material. – Ett stort antal av de medeltida katolska, latinska liturgiska böckerna kom nämligen efter reformationen att återbrukas. Till exempel berättar hon att det inte var ovanligt att de slitstarka pergamentsbladen användes som omslag till den svenska förvaltningens räkenskaper under 1500- och 1600-talet. Handskriftsanalys ger nycklar till böckernas kontext De medeltida pergamentbladen uppmärksammades redan under 1800-talet. Idag finns det över 23 000 fragment att studera i Riksarkivets databas över medeltida pergamentomslag (MPO) och motsvarande cirka 9 300 via Finlands Nationalbibliotek i Helsingfors (Fragmenta membranea). En stor del av BOMPAC-projektets innovativa tillvägagångssätt går alltså ut på att försöka spåra det medeltida källmaterialets ursprung utifrån exempelvis tidigmoderna kronofogdars räkenskapsböcker. Inka Timosaari bidrar till projektet genom paleografisk analys. Det innebär att hon genom att studera handskrift försöker placera de medeltida skrifterna i sitt tidsmässiga och geografiska sammanhang: Vem eller vilka skrev dessa böcker? När skrevs de, och vilka svenska medeltida stift kan de kopplas till? Hur kan vi idag förstå bokförsörjningen till de svenska medeltida stiften i en bredare historisk kontext? Ny kunskap om 1400-talsskrifter –Men, vad hinner man forskningsmässigt åstadkomma under ett år? – frågar sig Inka Timosaari. Inom sin del av projektet har hon valt att avgränsa studien till texter som kan spåras till Västerås stift under 1400-talet. Det är en period som hon menar tidigare varit paleografiskt svår att datera i jämförelse med andra epoker. Hon hoppas också kunna berätta mer om vem eller vilka som stod bakom de medeltida texterna, vilka böcker som kan tänkas ha producerats lokalt och vilka som kan antas ha kommit utifrån. Inka Timosaari förklarar att varje stift hade sin egen liturgiska profil. –Genom att studera stilen på den äldre skriften går det att urskilja hur olika pergament kunde ha, inte bara en, utan flera olika upphovsmakare som troligtvis var utbildade inom samma skola. Hon berättar vidare hur olika detaljer i fragmenten också kan avslöja vilka skrifter som producerades inom just Västerås stift.
Avhandlingen "Navigating Injustice: Responses to the Holocaust in the Swedish-Jewish Press, 1945-1967" lades fram den 29 november. Den 29 november har Julia Englander disputerat vid Historiska institutionen med avhandlingen Navigating Injustice: Responses to the Holocaust in the Swedish-Jewish Press, 1945-1967. Läs mer om avhandlingen och disputationen här: Disputation: Julia Englander Hur kom du in på ämnet för din avhandling – Så länge jag kan minnas har jag varit djupt intresserad av mänskliga rättigheter, vilket ledde till att jag studerade statsvetenskap, historia och Förintelse- och folkmordsstudier vid Uppsala universitet. Samtidigt har jag haft ett starkt intresse för att arbeta med och förespråka minoriteters rättigheter. När jag valde ämne för min avhandling fick jag tillfälle att kombinera dessa intressen
Protester mot energiprojekt skapar ofta rubriker – men hur effektiva är de egentligen? En ny studie av 40 års svenska energiprotester visar att försök att bevara status quo lyckas oftare än de som strävar efter förändring.
För att möta globala hälsoutmaningar måste vi också samarbeta globalt. Att investera i människors hälsa är att satsa på vår gemensamma framtid, skriver författarna till en ny rapport. Johnblack Kabukye, Edna Soomre och Muna Elmi bidrar i sitt kapitel med digitala perspektiv.
Professor Catharina Nolin skriver om hur en yrkesroll växte fram i en mansdominerad bransch vid 1900-talets början. En förändring som sammanföll med det moderna Sveriges framväxt.
Hur ”vet” blåstången i Östersjön när den ska föröka sig? För att få svar på den frågan har forskare vid Stockholms universitet skickat upp blåstång i rymden. Den 26 november skedde uppskjutningen av blåstången med en raket i Kiruna, och artikeln uppdaterades. Längst ned på sidan kan du se bilder från uppskjutningen och läsa en kort rapport från Lena Kautsky. Se inslag i SVT: Här skjuts blåstång från Östersjön upp i rymden Lena Kautsky, professor emeritus i marin växtekologi vid Stockholms universitet, har ägnat sitt yrkesliv åt att forska om Östersjön och då främst om blåstångsamhällets ekologi. För många är hon känd under smeknamnet ”Tant Tång” och är fortsatt i högsta grad verksam som forskare och föreläsare. Fortplantning vid fullmåne
