Färre brottsoffer och lägre kostnader för samhället om fler får fotboja som straff istället för fängelse. Det visar en ny studie av Enes Al Weswasi och Olof Bäckman. I en intervju med DN berättar Enes Al Weswasi mer.
Dags för landets gymnasister att spänna språkmusklerna! Årets kvaltävling i Lingolympiaden äger rum den 13 november 2024. Och många av de tävlande sporras att läsa lingvistik på universitetet. Lingolympiaden är en tävling i lingvistisk problemlösning för gymnasieelever från hela Sverige. Hittills i år är ett tjugotal gymnasieskolor runtom i landet anmälda. Tävlingen anordnas på var och en av de anmälda skolorna. För elever i skolor där tävlingen inte organiseras, går det att tävla på Stockholms universitet. Tävlingen hålls då i hörsal F11 i Södra huset, mellan 9.00 och 12.00. Det är gratis att delta i Lingolympiaden. Uppdrag: ta reda på strukturer i språk du inte kan Tävlingen består av fem uppgifter på språk som deltagarna inte har några förkunskaper i. Oftast går det ut på att ta reda på de underliggande strukturerna i språken. All information som behövs för en fullständig lösning finns redan i uppgiften – resten är upp till lösarens logiska förmåga. Deltagarna har tre timmar på sig att klura på problemen. I förra årets kval var språken bland annat maldiviska och bantuspråket chichewa.
Polarisering, känsloargument, ilska, frustration – det politiska klimatet är fullt av känslor som åberopas av såväl väljare som politiker, inte minst i anslutning till årets presidentval i USA. Ett samtida fenomen – eller? Inte enligt historiker Alvar Blomgren. Han har i sin forskning visat hur politiska aktörer i England under och efter tiden för den franska revolutionen i sina kampanjer aktivt framkallade känslor för att främja politisk mobilisering. År 2016 studerade Alvar Blomgren på Bath Spa University i England. Perioden präglades av debatten om Brexit, som ledde till Storbritanniens beslut att lämna EU. Senare samma år blev Donald Trump vald till USA:s president. Två stora politiska händelser som omgärdades av polarisering och känslomässiga argument. – Det var denna utveckling som först fick mig att bli intresserad av radikalisering och polarisering historiskt. När han sex år senare lade fram sin avhandling i historia handlade den om hur känslor användes i och påverkade det brittiska politiska klimatet under tiden under och efter franska revolutionen.
Formade 80-tals TV-serien "Lackalänga" din bild av varför och vem som går på Folkhögskola? Då kanske det är dags för en uppdatering. Tidningen Folkhögskolan uppmärksammar forskarna Henrik Fürst och Erik Nylander, som har undersökt varför människor väljer folkhögskolor och vilken roll dessa skolor spelar.
Grattis Beáta Megyesi, Dag Lindeberg och Ljuba Veselinova på Institutionen för lingvistik, som har beviljats medel från Riksbankens jubileumsfond.
Axel Englund, professor i litteraturvetenskap, är redaktör för en ny antologi om den franska poeten Stéphane Mallarmé. Flera forskare från Institutionen för kultur och estetik medverkar med texter.
I en intervju i Skolledaren berättar professor Stefan Lund om forskningsprojektet "Ta skolan i egna händer" där forskare vid Stockholms universitet studerat hur kommuner i Sverige försöker hantera skolsegregationen genom att aktivt styra skolornas elevsammansättning. Forskarna har fokuserat på tre åtgärder: skolsammanslagningar, skolnedläggningar och start av nya skolor. I den ena fallstudien undersöktes ett fall av skolsammanslagning där kommunens F-6-skolor omorganiserades till en mellanstadieskola och två lågstadieskolor. Syftet var att skapa en blandning av elever med olika bakgrund och på det sättet öka både sammanhållningen och likvärdigheten. I en annan fallstudie hade kommunen lagt ner en dåligt fungerande skola i ett utsatt område och en stiftelse startat en ny högstadieskola i samma område. Det som framförallt intresserade forskarna var att eleverna i den nya skolan lyckats nå resultat i nivå med en svensk genomsnittsskola. I en tredje fallstudie tittade forskarna på en strategi många kommuner använder sig av för att främja skolintegration, att lägga ned skolor i utsatta områden och placera ut eleverna på andra skolor i kommunen. –Resultaten visar att både sammanslagning och öppnandet av en ny skola gav goda resultat, medan skolnedläggning inte gav några positiva resultat. En nyckelfaktor för framgång har varit engagerade skolledare och ett starkt fokus på social och pedagogisk inkludering, säger Stefan Lund, professor i pedagogik och forskningsledare i projektet. Läs intervjun i Skolledaren: Forskaren: Rektorn är en nyckel för skolintegration
I en avhandling från Stockholms universitet belyser jur.dr. Lawrence Williams ett viktigt ämne inom global handel: samspelet – och de potentiella konflikterna – mellan internationella skatteavtal, internprissättning och handelsrätt.
Professor Carin Franzén medverkar i en ny bok om filosofen, lingvisten och psykoanalytikern Julia Kristeva.
Östersjöns ekosystem utsätts för många olika sorters påverkan samtidigt. Det kan leda till förlust av biologisk mångfald och minska havets förmåga att upprätthålla viktiga ekosystemfunktioner. Behovet av att kunna bedöma denna samlade påverkan inom havsplanering och fiskeförvaltning är stort, och nu har forskarna inom projektet BalticCAT kommit ytterligare en bit på väg i arbetet med att ta fram underlag och metoder för sådana bedömningar.
Annika Berg, docent i idéhistoria, har beviljats forskningsmedel för tre år av Vetenskapsrådet för ett nytt projekt.
Tre projekt vid Institutionen för kultur och estetik har beviljats bidrag av Vetenskapsrådet 2024.
