Nyheter

UtbildningForskningOm institutionen

  • Depression och ångest bland unga - Forte finansierar fyraårigt forskningsprojekt

    Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har tilldelat Sara Brolin Låftman forskningsmedel för ett fyraårigt projekt "Depression och ångest bland unga: en svensk prospektiv kohortstudie av förekomst och dolda vårdbehov". Sara Brolin Låftman vid Institutionen för folkhälsovetenskap har tilldelats 4,95 miljoner kronor för att under fyra år forska om depression och ångest bland unga. Projektet ligger inom Fortes utlysning med inriktningen "Barns och ungas psykiska hälsa" Forskningen sker i samarbete med Karolinska institutet, och kommer att undersöka hur förekomsten och dolda vårdbehov skiljer sig mellan olika grupper i samhället, och om betydelsen av olika hanteringsstrategier. Viktig kunskap Förhoppningen är att projektet kommer att ge kunskap om förekomst av depression och ångest bland ungdomar i Sverige och om eventuella dolda vårdbehov för dessa tillstånd. Resultaten kommer att ge kunskap som är relevant för förebyggande arbete och tidiga insatser. Mer information Läs mer om Sara Brolin Låftman och hennes forskning Sara Brolin Låftman Läs gärna mer om hur projektet är upplagt: Depression och ångest bland unga: en svensk prospektiv kohortstudie av förekomst och dolda vårdbehov Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)

    Institutionen för folkhälsovetenskap

  • Nostalgi – ett retoriskt verktyg för populister och radikalhöger

    Nostalgisk retorik används av partier och politiska rörelser till både höger och vänster, men det finns skillnader i vilket förflutet de väljer att se tillbaka till. Forskning från Göteborgs och Stockholms universitet visar att etnicitet och idéer om en homogen befolkning står i centrum när högerpopulister och radikalhöger idealiserar det förflutna. Globalisering, digitalisering, krig, inflation, förändringar på arbetsmarknaden och ökade klyftor är några av de förändringar som gör att politiska grupper blivit mer nostalgiska. Trumps ”Make America Great Again” och Brexit-förespråkarnas ”Take Back Control” är två av flera nutida exempel på kampanjer som präglats av nostalgi. – När vi ska orientera oss i en föränderlig värld så tittar många inte framåt utan bakåt – för det är säkrare. Då blir de här lättillgängliga idéerna viktiga, säger Gabriella Elgenius, professor i sociologi vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet. Tillsammans med Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet, har hon undersökt hur nationalistisk nostalgi används inom politiken, både i Sverige och internationellt. Fokus har särskilt legat på hur nostalgi blir ett retoriskt verktyg för populister och radikalhöger. Det har de undersökt genom att titta på politiska kampanjer i bland annat Storbritannien, Polen, Nederländerna, Libanon, USA och Sverige. I Sverige har de dessutom analyserat parti- och principprogram samt artiklar från partitidningar för att se hur problem och lösningar ramas in retoriskt över tid. Det som kännetecknar nationalistisk nostalgi är enligt forskarna en idé om att det var bättre förr. Nostalgikerna ser tillbaka till en tid, en slags gyllene guldålder, som de föreställer sig var bättre att leva i. Samtidigt finns också en tanke om att samhället har blivit sämre och att något har gått förlorat. Det kan handla om välfärd, trygghet, säkerhet, identitet eller möjligheter. Nostalgins fokus skiftar beroende på land, parti och politisk inriktning. – Bland dagens radikala högerpartier hänger nostalgi ofta samman med idén om dekadens, att nationen har förfallit, främst på grund av utomeuropeisk invandring, och att omedelbar politisk handling behövs för att undvika en annalkande katastrof, säger Jens Rydgren.

  • Ivana Maček i Vetenskapsradion Forskarliv

    Lyssna på Ivana Maček, docent i socialantropologi, prata i vetenskapsradion om hennes liv som forskare. Avsnittsbeskrivning (SR) Ivana Macek kommer från Zagreb i dåvarande Jugoslavien, numera Kroatien. När hon var doktorand vid Uppsala universitet och Bosnienkriget brutit ut åkte hon till det belägrade Sarajevo, för att ta reda på hur kriget påverkar människor. Lyssna på avsnittet här.

    Socialantropologiska institutionen

  • Annika Suominen har utsetts till expert i utredning om ett förstärkt samhällsskydd

    Regeringen har förordnat Annika Suominen, docent i straffrätt, att ingå som expert i utredningen "Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott". Utredningens syfte är att bland annat överväga och föreslå ändringar i lagstiftningen om villkorlig frigivning och skyddstillsyn.

    Juridiska institutionen

  • Liv utan plan? Frilansmusiker i pandemilimbo

    Covid-19 pandemin förvärrade de redan osäkra villkoren för frilansmusiker. I en ny studie vill forskaren Anna Nørholm Lundin försöka förstå upplevelsen för frilansmusiker av att befinna sig i pandemilimbo.

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Ny bok om konsthistorikern Felix Horb

    Peter Gillgren, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, berättar om konsthistorikern Felix Horb (1890–1958) som på grund av nazisternas förföljelser 1939 tvingades fly till Sverige.

  • Fri bok om lagföring i Sverige av internationella brott

    Nu finns samtliga 21 artiklar från antologin ”Investigation and Prosecution in Scandinavia of International Crimes” - som är volym 66 i bokserien Scandinavian Studies in Law - fritt tillgängliga online.

    Juridiska institutionen

  • Äntligen dags för uppskjutning av MATS-satelliten

    Den nya svenska forskningssatelliten MATS kommer att skjutas upp i rymden av RocketLab från rymdhamnen i Mahia, Nya Zeeland. Efter flera år av utveckling och fördröjning, senast pga avbruten rysk uppskjutning, kommer nu MATS-satelliten till slut att skjutas upp i omloppsbana och börja samla data.

    Meteorologiska institutionen

  • Många nya deltagare i den andra algforskarsommaren

    Säsong två av projektet Algforskarsommar har genomförts och till forskarnas glädje har intresset för att bli medborgarforskare i projektet ökat. Tack vare deltagarna får vi ny kunskap om havet. Bland årets deltagarobservationer märks bland annat den eleganta tångräkans spridning norrut i Östersjön. – Engagemanget för Algforskarsommar är fantastiskt roligt och värdefullt för forskning om Östersjöns tångskogar, säger Lena Kautsky, professor emeritus i marinbiologi och ledare för forskningsprojektet. I år har forskningsprojektet synts i flera TV-inslag, hörts i olika radioprogram och presenterats i tidningar. Höstförökande tång på Blå Jungfrun

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Om Stureby i Ulf Starks verk

    Magnus Öhrn har skrivit artikeln Ulf Starks pojkland: En litterär exkursion i Stureby i 2022 års Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning.

    Institutionen för kultur och estetik

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.