Nyheter

UtbildningForskningOm institutionen

  • Emely forskar och undervisar i sjukhusfysik på Fysikum

    Emely Kjellsson Lindblom är universitetslektor på Fysikum, Stockholms universitet. Hon arbetar med medicinsk sjukhusfysik. – Forskningen i medicinsk strålningsfysik fokuserar i första hand på optimering av strålbehandling, men också på strålskyddsaspekter inom och utanför den kliniska verksamheten. Vi har flera pågående projekt som utförs med såväl kliniska som industriella samarbetspartners, Strålsäkerhetsmyndigheten, samt Institutionen för Molekylär Biovetenskap vid Stockholms Universitet.

    Fysikum

  • Om samisk scenkonst i ny artikel

    Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, presenterar ny forskning om samtida samisk scenkonst i den svenska delen av Sápmi och studerar Giron Sámi Teáhters långa strävan att bli erkänd som en statligt finansierad nationalscen för urfolkens scenkonst.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Ny avhandling om yttrandefrihet i väpnade konflikter

    I en ny avhandling från Stockholms universitet utforskar jur. dr. Sally Longworth folkrättens möjligheter att reglera utövande av yttrandefrihet i väpnade konflikter, och betydelsen av detta, i en allt mer digitaliserad värld.

    Juridiska institutionen

  • Kan din klass förutsäga din livsinkomst?

    Vad du tjänar ett visst år säger mer om hur din livsinkomst kommer att utvecklas än vad din sociala klass gör. Det visar en ny studie från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet som publicerats i tidskriften European Sociological Review.

    Institutet för social forskning

  • Masterstudier vid havet

    Tänk att få göra sitt masterarbete vid Östersjön under sommaren. Den drömmen lyckades Jonna Källås som studerar marinbiologi på Stockholms universitet att uppfylla i somras. Hon gjorde sitt arbete på fältstationen Askölaboratoriet, tillsammans med utbytesstudenten India Findji från Nederländerna. publicerad 2022

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Ny artikel om matematikundervisning publicerad av Iben Maj Christiansen

    Iben Maj Christiansen och hennes medförfattare Claudia Corriveau och Kerstin Pettersson undersöker vad det är som händer i matematikundervisningen när läraren gärna vill stödja eleverna i att gå från att följa de steg läraren har visat, till att de skapar sina egna utforskande rutiner. I början av augusti i år publicerade Iben Maj Christiansen, tills nyligen professor i matematikdidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik, tillsammans med Claudia Corriveau (University of Laval, Canada) och Kerstin Pettersson (SU) en ny artikel om lärares stöd av härmande respektive utforskande rutiner i matematikundervisningen. Iben och hennes medförfattare undersöker vad det är som händer i matematikundervisningen när läraren gärna vill stödja eleverna i att gå från att följa de steg läraren har visat, till att skapa mening i rutinerna, kunna anpassa till dem, och kunna förklara varför de gör som de gör (det som inom fältet kallas utforskande rutiner). Särskilt stort intresse har de visat för vad som händer när läraren upplever att den planerade utforskande aktiviteten inte går att genomföra. Forskarna gör först en teoretisk hypotes för existensen av olika mellan-varianter (hybrider) mellan härmande och utforskande rutiner, och bekräftar sedan existensen av dessa hybridformer.

    Institutionen för ämnesdidaktik

  • Precisionsmätning av elektronaffinitet i DESIREE

    Ett ämnes elektronaffinitet definieras som den mängden energi som frigörs när ytterligare en elektron binds till systemet, vilket naturligtvis är lika med energin som behövs för att avlägsna elektronen från den negativa jonen. Ett effektivt sätt att bestämma elektronaffiniteter är att exponera negativa joner för ett laserfält och sedan variera ljusets våglängd för att hitta tröskeln för en signal relaterad till fotoavskiljningsprocessen som separerar den extra elektronen från den neutrala atomen. Den längsta våglängden för vilken detta kan hända motsvarar en fotonenergi lika med elektronaffiniteten, så genom att hitta tröskeln och transformera från våglängd till fotonenergi kan man bestämma elektronaffiniteten.

    Fysikum

  • Fånga proteindynamik i trånga miljöer med Europeiska XFEL

    Proteiner är ansvariga för många av kroppens funktioner och genom att förstå proteindynamiken i celler kan forskare lära sig mer om läkemedelsdesign och sjukdomspatologi. Nu har en internationell forskargrupp identifierat ett nytt sätt att undersöka proteindynamiken med hjälp av den höga repetitionsfrekvensen och koherensen hos de röntgenblixtar som produceras av den europeiska röntgenfrielektronlasern (EuXFEL). I studien, som publiceras i Nature Communications, används en teknik som kallas megahertz X-ray photon correlation spectroscopy (MHz-XPCS) och kan öppna nya tillämpningar inom hälsa och läkemedel. Studien leddes av Stockholms universitet, universitetet i Tübingen, universitetet i Siegen och EuXFEL och använde instrumentet Materials Imaging and Dynamics (MID) vid EuXFEL för att undersöka antikroppsproteinlösningar. Röntgenlasern producerar miljontals blixtar per sekund, vilket gör det möjligt för forskare att undersöka proteiner på tidsskalor som är kortare än en mikrosekund och på längdskalor som är så små som en molekyl.   Att skada proteiner eller få dem att reagera Vanligtvis kan kombinationen av höga pulsfrekvenser och strålning med hög energi skada proteiner eller få dem att reagera. Men genom att sänka dosen röntgenstrålning och ofta flytta proteinproverna har forskarna hittat ett sätt att undersöka proteinernas dynamik innan skador uppstår, samtidigt som man mäter röntgenstrålens inverkan på proteinernas rörelse. – MHz-XPCS med låg dosering är en metod som gör det möjligt för oss att undersöka proteindynamiken på ett sätt som tidigare var omöjligt, säger Anders Madsen, medförfattare till studien, ledande forskare vid EuXFEL och ansvarig för MID-instrumentet. – Genom att kombinera den höga pulsfrekvensen hos European XFEL med en minskad stråldos kan vi undersöka nya beteenden hos dessa proteiner.

    Fysikum

  • Havsforskare möter gymnasister under ForskarFredag

    Under årets ForskarFredag den 30 september kunde gymnasieklasser stämma träff med olika Östersjöforskare på Skansens Baltic Sea Science Center. Där fick de höra om allt från Östersjöns historia, kemikalier, plankton och fiske. Förutom fakta fick de med sig olika sätt forskare arbetar på, och vilka utmaningar de kämpar med. Hur kan man veta temperaturen för längesen, innan nån kunde mäta den? Maringeolog Richard Gyllencreutz från Institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet frågar en grupp gymnasister i det vackra labbet på Skansens Baltic Sea Science Center. Eleverna kommer med flera förslag och diskussionen är snabbt igång. Efter en stund tar Richard fram en sedimentkärna som nyligen tagits upp från Östersjöns botten, fylld med varvig glaciallera, och berättar vad färgen och tjockleken på lagren säger om kornstorlek, årstid och klimat. Så får eleverna fundera på hur mycket kallare den globala medeltemperaturen var under den senaste istidens maximum, för knappt 20.000 år sedan, jämfört med nu.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Nya tankar om ikonotextbegreppet

    Kristin Hallberg, doktorand i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, har skrivit en artikel i senaste utgåvan av norska tidskriften Barnelitterært forskningstidsskrift. Artikeln finns fritt tillgänglig att läsa online.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Anne Orford blir ny gästprofessor vid Juridicum

    Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet har av Vetenskapsrådet utnämnts att stå värd för Olof Palmes gästprofessur 2024 som tilldelats den internationellt framstående forskaren Anne Orford, professor i internationell rätt vid University of Melbourne, Australien.

    Juridiska institutionen

  • Hoppfull forskning om Östersjöns kustmiljöer

    Forskningsprojektet Levande vikar har i veckan besökts av flera medier: Dagens Nyheter, Sveriges Radios Naturmorgon och TV4 Nyheterna, som rapporterar om den hoppfulla forskningen och de konkreta tipsen för att få de grunda vikarna att må bättre. Levande vikar är ett forskningsprojekt som fokuserar på vikar i obalans, som går att åtgärda med lokala åtgärder och med resultat som kan nås ganska snabbt. – Det kan ge lokala aktörer handlingskraft, säger Joakim Hansen som är forskare i Levande vikar. Båtkörning som skuggar vikarnas viktiga växter

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.