Språkforskaren Anna Vogel har undersökt hur de olika översättningarna till svenska av boken "Anne på Grönkulla" skiljer sig från originalet och från varandra.
Fallstudien om vass inom forskningsprojektet Levande vikar undersöker vassens komplicerade roll i Östersjöns grunda vikar. Vassen växer i större utsträckning i övergödda vikar, men å andra sidan tar vassen upp mycket näring. I projektet tar forskarna bland annat reda på hur stor näringsfilterfunktion vassen har. Hur mycket vass kan man ta bort för att t ex skapa framkomlighet för båtar, utan att ta bort viktiga fördelar för fåglar, fisk och smådjur? Det undersöks i forskningsprojektet Levande vikars fallstudie om vass. – Det finns i stort sett inga tidigare studier om vad som händer i kustmiljön när man tar bort vassen, säger Sofia Wikström, marinbiolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum till Vetenskapsradion nyheter. I fallstudien jämförs förhållanden där vassen är kvar och där den har klippts. Forskningsprojektet engagerar även de boende kring vikarna. Gräsö-bon Agneta Loge André ser fram emot den kunskapsbank som projektet ska utmynna i. Hon säger i radioinslaget att de boende kommer att avvakta vassklippning tills forskningens resultat blir publicerade och följa forskningens råd. – Många människor klipper vass i sin vik, i olika utsträckning och på olika vis. Med nya kunskaper från fallstudien hoppas vi kunna ge rekommendationer om under vilka förutsättningar vassklippning kan ha en negativ effekt på miljön, säger Åsa Nilsson Austin, i en intervju med BalticWaters2030. Hon gör sin tvååriga postdoktortjänst inom forskningsprojektet Levande vikar och fallstudien om vass. Forskning om åtgärder i fyra utvalda vikar Under åren 2020-27 kommer projektet Levande vikar att utföra praktiska åtgärder och ta reda på vad som hjälper och inte för att återställa vikarnas miljöer. När Vetenskapsradion besöker forskningsprojektet tar forskarna prover efter sommarens försök. Och Sofia Wikström dyker i för att se vilka växter som finns i viken, trots att det är så grumligt att botten inte syns ens på en meters djup. Förutom vassåtgärder testas även bland annat aluminiumfällning och reglering av båttrafik. Här kan du läsa mer om projektet, fallstudien om vass och vassklippning och höra inslagen i Vetenskapsradion: Hör inslaget om fallstudien i Vetenskapsradion nyhter Hör programmet i Vetenslapsradion På djupet Läs mer om forskningsprojektet Levande Vikar Läs mer om fallstudien om vass
Parasiten toxoplasma, även kallad kattsmittan, är vanligt förekommande bland den svenska befolkningen. Nu visar en studie ledd av forskare vid Stockholms universitet hur den mikroskopiska parasiten på ett så framgångsrikt sätt sprids i kroppen, till exempel till hjärnan. Detta sker genom att parasiten kapar immuncellernas identitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Host & Microbe.
Regeringen har förordnat Claes Lernestedt, professor i straffrätt, att ingå som expert i den utredning som har i uppdrag att se över kontaktförbudslagstiftningen. Syftet med översynen är att säkerställa skyddet för kvinnor och barn som är utsatta för våld och andra kränkningar i nära relationer.
Konstvetarna Andrea Kollnitz och Jessica Sjöholm Skrubbe har författat artiklar i senaste numret av Artl@s Bulletin. Texterna är fritt tillgängliga online. Om surrealismens intåg i norr Andrea Kollnitz skriver om två utställningar i Köpenhamn och Stockholm som introducerade den internationella surrealismen i Norden på 1930-talet. Hon analyserar tävlingen och förhandlingen mellan nationella och lokala identiteter i samspel med surrealismens lansering som universellt internationellt fenomen. Ur ett decentraliserande perspektiv reflekterar Andrea Kollnitz över Paris och andra städers roll som stationer samt belyser nationella, transnationella och transkulturella processer och interaktioner inom den internationella spridningen av surrealismen.
Lyssna på bl.a. Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet samtala om varför svenskar i Frankrike blir så bra på franska. Vad krävs för att en svensk i Frankrike ska uppfattas som infödd fransos? I veckans Språket hör vi ett delvis överraskande svar. Dessutom om programledarens tveeggade känslor inför franska språket.
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har tilldelat Karl Gauffin forskningsmedel för ett treårigt projekt "Den ojämlika pandemin: en undersökning av kopplingen mellan ojämlikhet i hälsa och politiska åtgärder mot covid-19". Karl Gauffin vid Institutionen för folkhälsovetenskap har tilldelats 4,865 miljoner kronor för att ett treårigt forskningsprojekt om covid-19 "Den ojämlika pandemin: en undersökning av kopplingen mellan ojämlikhet i hälsa och politiska åtgärder mot covid-19". Viktig kunskap inför framtida pandemier Covid-19 är inte den dödligaste eller mest smittsamma pandemi som världen upplevt, men aldrig förr har en smittsam sjukdom blivit föremål för ett en så massiv politisk respons. Detta nya projekt ägnar sig åt hanteringen av covid-19 och kopplingen till ojämlikhet i hälsa. Att öka förståelsen för hur politiska åtgärder påverkar skillnader i smittspridning och sjuklighet i covid-19, men även folkhälsan i stort, kommer vara avgörande för hanteringen av framtida pandemier. Mer information Karl Gauffin Den ojämlika pandemin: politiska åtgärder mot covid-19 och ojämlikhet i hälsa Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)
Vid mötet presenterades Sida:s verksamhet samt forskningsprojekt av Nordiska Latinamerikainstitutets personal samt anslutna forskare Sida-NILAS workshop hölls vid Nordiska Latinamerikainstitutets bibliotek under en halv dag, där verksamhet och forskning presenterades. En annan viktig del av seminariet var att samtala om möjligheter till samarbete och synergier mellan biståndsverksamheten och svensk Latinamerikaforskning. Efter workshopen fortsatte Sida:s personal med en planeringsdag på NILAS Latinamerikabibliotek .
I december arrangeras den internationella kongressen "¿Otro maldito congreso sobre la memoria?" i Buenos Aires, Argentina. Kongressen finansieras bland annat av Spanska fonden och Litteraturvetenskap som ledande forskningsområde
Flera idéhistoriker från Stockholms universitet medverkar i den nya antologin Svenska begreppshistorier. Från antropocen till åsiktskorridor. Redaktörer för boken är Kristiina Savin och Jonas Hansson, båda idéhistoriker vid Lunds universitet.
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har tilldelat Sara Brolin Låftman forskningsmedel för ett fyraårigt projekt "Depression och ångest bland unga: en svensk prospektiv kohortstudie av förekomst och dolda vårdbehov". Sara Brolin Låftman vid Institutionen för folkhälsovetenskap har tilldelats 4,95 miljoner kronor för att under fyra år forska om depression och ångest bland unga. Projektet ligger inom Fortes utlysning med inriktningen "Barns och ungas psykiska hälsa" Forskningen sker i samarbete med Karolinska institutet, och kommer att undersöka hur förekomsten och dolda vårdbehov skiljer sig mellan olika grupper i samhället, och om betydelsen av olika hanteringsstrategier. Viktig kunskap Förhoppningen är att projektet kommer att ge kunskap om förekomst av depression och ångest bland ungdomar i Sverige och om eventuella dolda vårdbehov för dessa tillstånd. Resultaten kommer att ge kunskap som är relevant för förebyggande arbete och tidiga insatser. Mer information Läs mer om Sara Brolin Låftman och hennes forskning Sara Brolin Låftman Läs gärna mer om hur projektet är upplagt: Depression och ångest bland unga: en svensk prospektiv kohortstudie av förekomst och dolda vårdbehov Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)
Artikeln "The paradox of being a food artisan entrepreneur: Dealing with conflicting institutional logics" har fått priset Outstanding Paper Award 2022, som bästa artikel i tidskriften Journal of Small Business and Enterprise Development under 2021 av förlaget Emerald. I forskningsprojektet som drivs av Birgitta Schwartz och Jessica Lindbergh studeras hur småskaliga landsbygdsföretag s.k. mathantverkare ser på sitt entreprenörskap och varför de väljer denna inriktning och vad detta val innebär för deras dagliga verksamhet.
