Den 11 november deltog Anna Gustafsson i konferensen “Äldre män pratar /inte/ om livet” på ABF i Stockholm där hon berättade om hennes studie av äldre män som deltagit i samtalsgrupper.
Att lära nytt som vuxen kan vara jobbigt både kognitivt och emotionellt, berättar Camilla Thunborg, professor i pedagogik, i ViS-podden om vuxnas lärande.
Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, gästar klassikerpodden Verket i ett avsnitt om Tennessee Williams klassiska pjäs Linje Lusta.
För första gången har forskarna inom det internationella samarbetet IceCube funnit bevis på neutrinopartiklar med mycket hög energi från en närliggande galax. Det rör sig om galaxen NGC 1068 (även känd som Messier 77) som är en aktiv galax i stjärnbilden Valfisken och en av de mest välbekanta och välstuderade aktiva galaxerna.
De flesta språk saknar ordförråd för att beskriva doftupplevelser. Därför använder vi ord från andra områden, som ”tung”, ”god” eller ”fruktig”. Men vilka ord används egentligen och vilka relationer har de till varandra? Det har forskare på Stockholms universitet tagit reda på för engelska med hjälp av en helautomatisk metod som utgår från texter från internet.
MATS (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) är en svensk forskningssatellit utvecklad för att studera atmosfärsvågor. MATS sköts upp i omloppsbana den 4 november från Mahia Peninsula, Nya Zeeland.
Lillemor Bäcke och Miriam Skoog vinner pris i Encell:s uppsatstävling med sitt examensarbete på Studie- och yrkesvägledarprogrammet.
Professor Per Carlbring diskuterar en ny studie som undersöker effekterna av psykedelisk svamp mot depression i Nyhetsmorgon i TV4.
Sara Pärsson har disputerat med avhandlingen Ta sig hem: Skönlitterära skildringar av kvinnan och hemmet från tidigt 1900-tal.
Sveriges civilsamhälle och föreningsliv beskrivs ofta som centrala för den demokratiska utvecklingen och det demokratiska lärandet. Men demokratin som lärs ut inom föreningslivet verkar mer handla om att lära ut demokratitekniker än att utbilda demokrater. Det menar forskaren Niklas Hill i en ny avhandling vid Stockholms universitet.
Det är allvarlig syrebrist i Östersjön. Även stora inflöden av syrerikt havsvatten har under de senaste decennierna endast givit kortvarig lindring av syrebristen i djupvattnet. I det senaste numret av Ambio presenteras en ny metod för att kvantifiera den totala syreskulden från Öresund upp till Åland. Genom att använda befintliga data ända sedan 1960-talet visar forskarna att vi gått från en tillgång på cirka 10 miljoner ton syre i djupvattnet till ett syrenetto nära noll, med en skuld på uppemot 4 miljoner ton orsakad av ansamlat svavelväte och ammonium. De senaste 20 åren har syreskulden också brett ut sig till mer ytliga vattenlager väster om Gotland. Omfattningen av så kallade döda bottnar i Östersjön är en av de största i världen och motsvarar till ytan nästan två Danmark. Så gott som allt vatten under salthaltsprångsiktet, dvs. djupare än 60–80 meter, är nu påverkat av syrebrist och svårt eller omöjligt för djur att leva i. – Den huvudsakliga orsaken till syrebristen är övergödningen, berättar Carl Rolff, som är forskare på Östersjöcentrum och huvudförfattare till artikeln. Tillförseln av näring från jordbruk och avlopp ökade kraftigt fram till 1980-talet. Sedan dess har kraftfulla åtgärder från länderna runt Östersjön minskat tillförseln av näringsämnena fosfor och kväve med cirka hälften respektive en tredjedel. Detta har dock inte ännu gett synbara resultat i form av minskad syrebrist. Ett tveeggat svärd
Universitetslärarna Aino Collmar och Annika Davén har tilldelats Vägledningspriset 2022, för deras arbete med Vägledningspodden.
