Moungi G. Bawendi, Louis E. Brus och Alexei I. Ekimov tilldelades Nobelpriset i kemi 2023 för upptäckten och utvecklingen av kvantprickar. Dessa små kvantsystem har unika egenskaper och många användningsområden: de avger ljus som används i TV-skärmar och LED-lampor, de katalyserar kemiska reaktioner och deras emission markerar gränserna för tumörvävnad för en kirurg. Ana Predojević är biträdande professor vid Fysikum: — Vi använder de bästa verktyg och metoder som finns tillgängliga inom modern vetenskap för att generera kvantljus, utnyttja dess unika egenskaper och föra det närmare en verklig tillämpning.
Pierre Agostini, Ferenc Krausz och Anne L’Huillier har demonstrerat ett sätt att skapa extremt korta ljusblixtar, som kan användas för att urskilja de snabba förlopp där elektroner förflyttar sig eller ändrar sin energi. Professor Eva Lindroth från Fysikum är en långvarig och nära samarbetspartner till Anne L'Huillier.
Omvandling av koldioxid till bränslen med elektrokemi är en spännande teknik. Sergey Koroidov utvecklar den grundläggande förståelsen för dessa reaktioner genom att studera omvandlingen på atomär och molekylär nivå. Förnybara energikällor, som sol- och vindkraft, är ”sårbara” genom att inte producera el när det inte blåser eller solen inte skiner. Den energi som genereras måste lagras för att vara tillgänglig när den behövs. Ett mycket effektivt sätt att lagra energi är i form av kemiska bindningar. Att omvandla koldioxid tillbaka till bränslen via elektrokemi är ett mycket attraktivt alternativ. Förutom att lagra energi minskar då också mängden koldioxid som släpps ut i atmosfären.
Oskar Klein Center firar 15 år med ett jubileum som pågick den 17-19 oktober 2023. OKC är ett nav och ett nätverk för fysikforskning i Stockholm. Den vetenskapliga konferensen täckte ämnen inom kosmologi, astrofysik och partikelfysik. - Det har varit roligt att få fira våra framgångar med alla kollegor både i Sverige och Norden samt våra alumner, säger professor Ariel Goobar, föreståndare. Programmet för Oskar Klein Centers 15-årsjubileum innehöll en mängd intressanta föreläsningar om kosmologi astrofysik och partikelfysik från många forskare som ingår i nätverket. Förutom sociala aktiviteter blev det under den sista dagen också besök på tre laboratorium. Mark Pearce, professor i astropartikelfysik på KTH visade ett ballong- och satellitburet laboratorium. Jörn Mahlstedt är forskare på Fysikum som visade XENON-labioratoriet för mörk materia. Jón Gudmundsson är forskare på Fysikum och visade laboratoriet för kosmologi och axioner. Simuleringar bortom vårt egna universum Under jubileet visades simuleringen av universum genom Virtual Reality-glasögon. I Kosmologi AI-gruppen vid OKC utvecklar man helt nya metoder för att rekonstruera vårt universum från grunden, i en dator. — Efter rekonstruktionen kan vi utforska vårt universums "digitala tvilling" både för vetenskaplig insikt och för utåtriktad verksamhet. Vi har utvecklat en fullständig Virtual Reality-tur i vårt lokala kosmos, säger Stuart McAlpine, systemutvecklare och Ludvig Doeser, forskare. — Den här simuleringen ger oss tillgång till ny kunskap om hur vår del av universum bildats. Den ger även en unik möjlighet att studera bildandet av galaxer i vår närhet, vilket ger ytterligare möjligheter att testa den kosmologiska standardmodellen, säger Jens Jasche vid Fysikum, en av forskarna bakom simuleringen. FysikShow besöker skolor och visar fysikaliska experiment för eleverna, bland annat får de se denna visualisering av vårt universum genom VR-glasögon. Oskar Klein Centre är ett excellenscenter vid Stockholms universitet Efter att en internationell panel bedömt de 124 ansökningar som kom in beslutade Vetenskapsrådet att finansiera 15 forskningsmiljöer i utlysningen för excellenscenter. Varje forskningsmiljö får 4–6 miljoner kronor per år under fem år, och planen är att ge möjlighet till ytterligare fem års finansiering efter utvärdering. Medlen ska gå till långsiktiga programverksamheter där forskare från olika discipliner samlas kring ett tema eller en frågeställning. En av de forskningsmiljöerna är EDUCATE: Excellence Dark Universe Centre and Technology Enabler, med professor Ariel Goobar vid Fysikum som huvudsökande. Medsökande är Jón Gudmundsson, Timothy Linden och Hiranya Peiris vid Fysikum samt Christian Ohm vid KTH. Andra nyckelpersoner blir Sara Strandberg, Jens Jasche och Christophe Clement. Efter 15-årsjubileet tittar man 15 år framåt Stor tyngdpunkt fram över kommer att läggas på framtagning av nya algoritmer och maskininlärningstekniker för att optimera inhämtandet av ny kunskap. Planer finns också på att starta en dedikerad gren av doktorandprogrammet i centrets regi, så att studenter kan tränas och utveckla nödvändiga färdigheter. — Genom besök av ledande internationella experter och många alumner inom industrin är det vår ambition att detta samspel ska leda till en korsbefruktning mellan banbrytande grundforskning och de mest avancerade industriella tillämpningarna samt en utbildning i världsklass, säger Ariel Goobar. Jens Jasche berättar om sin forskning på Oskar Klein Center (in English) PostDoc Nikki Arendse berätta om sin forskning på OKC (in English) Oskar Klein Centrets historia Oskar Benjamin Klein föddes i Stockholm den 15 september 1894. Han är den störste svenske teoretiske fysikern under 1900-talet och även en internationell auktoritet inom kvantmekanik på sin tid. Han blev ännu mer erkänd efter sin död för sitt banbrytande arbete inom flera områden. Oskar Klein studerade mycket grundläggande teoretiska frågor och är bland annat känd för Kaluza-Klein-teorin, Klein-Gordon–ekvationen, Klein-Nishinas formel och Kleinparadoxen. Centret skapades tack vare ett unikt 10-årigt Linnébidrag från Vetenskapsrådet 2008. För närvarande består OKC av mer än 140 forskare som är partikelfysiker, kosmologer och astrofysiker från Fysikum och institutionen för astronomi vid Stockholms universitet samt institutionen för fysik vid Kungliga Tekniska Högskolan. Mer information Program för Oskar Klein Centers 15-årsjubileum Mer om Oskar Klein Center Kreativ forskningsmiljö lockar fysiker och astronomer till Stockholm Stockholms universitet beviljas två excellenscenter Utvecklingen av vårt nära universum har återskapats FysikShow - fysikaliska experiment för elever och lärare
Den 20 november släppte Caroline Klintborg en ny bok igen! Den bygger på hennes och en tidigare kollegas forskning om kallelsebegreppets giltighet. Är begreppet relevant för präst- och pastorskandidater när de väljer sitt yrke i dag? Och hur ser de egentligen på sitt uppdrag?
Under november månad är Mattias Björklund inbjuden som gästforskare till ett universitet i Québec i Kanada. Där kommer han att föreläsa, leda seminarier och inleda forskningssamarbete inom bland annat privatekonomisk utbildning.
Jenny Berglund har blivit beviljad medel från RJ för att ordna en religions-vetenskaplig session vid Stockholm Gastronomy Conference. Tillsammans med forskare från både SU och andra länder, kommer de att prata på temat ”Eat, drink and Pray – Study of religions perspectives on religion and meals”.
Magnus Dahnberg från Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) guidade sina åhörare bland ASR, CAI, CAIT, MI och TTS. Föreläsningen på Tolkseminariet hos TÖI, pekade mot en framtid där tolkning utförs av både människa och maskin, inte antingen eller.
I fokus för det andra samtalet i samtalsserien ”Företagsekonomen möter”*, stod skolan som arbetsplats och samhällsutmaning. Denna gång utspelade sig samtalet mellan Vesna Prekopic, författare och f.d. rektor som precis skrivit boken ”Brottsplats: skolan” och professor Jan Löwstedt, som under många år forskat om svenska skolor. Samtalet modererades av Åsa Plesner som är doktorand vid Företagsekonomiska institutionen, men också skoldebattör och en av initiativtagarna till Tankesmedjan Balans. Samtalet tog en utgångspunkt i Jans och Vesnas ingång till och erfarenheter av skolan. Vesna beskriver sig själv som ”en arbetarklassunge med invandrarbakgrund” som sedan barnsben älskat böcker och läsande och fått höra hur viktig skolan är för möjligheten att skapa sig en framtid. Jan berättar hur han kom i kontakt med skolan i ett projekt, ganska snart efter att han disputerat, och hur han därefter intresserat sig för skolan både i sin forskning och undervisning. Han har bland annat undervisat rektorer på det rektorsprogram som ges vid Stockholms universitet. Under samtalets gång inser Vesna och Jan att de sannolikt också träffats i rektorsprogrammet, men då i rollen som lärare och student. Vartefter samtalet pågår upptäcker de att de båda har en stark relation till förändring. Vesna genom sin vision om att skolan kan bidra, inte bara till kunskap, utan till en positiv förändring i barns liv och hopp om en bättre framtid. Jan genom sitt intresse för förändringsledning där han ser ledning i skolan som en kollektiv praktik och inte knutet till en individ. Samtalet om förändring böljar fram och tillbaka mellan erfarenheterna om att skolan verkligen kan vara kollektivt styrd, men för att detta ska fungera krävs en stabil miljö och/eller tillräckligt med resurser för att kunna styra i en riktnings så att förändring kan uppnås. Däremot blir det svårare om någon av dessa delar sviktar. Då kan bördan – som Vesna vittnar om i sin bok – bli omöjlig. Här tar samtalet en vändning och, genom Åsas uppläsning av ett stycke i boken om förekomsten av hot och våld i skolan övergår samtalet till att handla om våld i skolan, och framförallt våld och hot om våld mot skolans personal, rektor inkluderad. Jan beskriver läsningen av Vesnas bok som en drabbande berättelse och förvånas av att han inte hört mer om temat under sina år vid rektorsprogrammet, där medverkande rektorer numera deltar i professionshandlednings-samtal där både utmaningar och svårigheter tas upp. Likväl vittnar Vesna om hur hon genom att berätta om sina erfarenheter från, vad hon kallar mitt livs svåraste år, fått två olika kommentarer: ”det här kände jag till, vad bra att någon berättar” och ”detta kände jag inte till, vad bra att någon berättar”. Enligt Vesnas utforskningar hade 336 av de fall av hot och våld som anmälts till Arbetsmiljöverket under 2022 också lett till sjukskrivningar. I samtalet nystar de fortsatt i frågan om våld och landar efter ett tag i en diskussion om hur våld samtalas om. Kanske, tänker de, kan diskussionerna om ’stök’, som Jan känner igen från Rektorsprogrammet, vara ett sätt att tala om våld? Kanske, funderar Vesna, behöver vi bli tydligare med hur vi talar om saker i skolans värld – att kalla saker vid dess juridiska namn skulle kunna vara en början och att inte urskulda, i värsta fall, kriminellt beteende. Genom att sätta de ’rätta’ orden på vad som försiggås i skolans värld kan den viktiga pedagogiska verksamheten värnas och få utvecklas; vilket (inte att förglömma) är vad de allra flesta elever och lärare också önskar sig.
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Jessica Sjöholm Skrubbe och Katarina Wadstein MacLeod som av rektor har befordrats till professorer i konstvetenskap vid Stockholms universitet.
Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet ger under vårterminen 2024 en distanskurs för dig som är verksam ämneslärare, där du får konkreta verktyg för hur du kan stötta dina elevers läsförståelse. Kursen är kostnadsfri. Anmäl dig senast 15 december.
