Vi presenterar en klass av system där ett partikel - antipartikelpar inte kan förinta varandra efter att de har rört sig längs en slinga, utan istället bildar en ny typ av sammansatt partikel. Detta inträffar i så kallade icke-Hermitiska system, klassiska metamaterial eller "öppna" kvantsystem som är kopplade till resten av universum. Lukas König är doktorand vid Fysikum och ingår i forskargruppen Kvantmekaniska och komplexa system.
Frantzeska Papadopoulou, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till affilierad professor vid Precisionsmedicinskt centrum Karolinska – ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet.
Gláucia Laís Salomão, doktor i lingvistik och röstforskare vid institutionen för Lingvistik, har tilldelats ett bidrag från Stockholm University Brain Imaging Centre, SUBIC, för sin forskning om kommunikation av känslor via röst och empati. Med stöd av bidraget, som består av kostnadsfri tillgång till den magnetiska resonansavbildningsskannern på SUBIC samt nödvändig teknisk support, ska Gláucia samla in pilotdata för sin framtida forskning. Känslorna som vi upplever påverkar de mekanismer som är involverade i röstproduktion, det vill säga andning, fonation och ljudartikulation. Studier av de fysiologiska och akustiska aspekterna av känslomässiga röster visar att olika känslor uttrycks och uppfattas på olika sätt. Hos ilska till exempel tenderar stamläpparna att stänga snabbt och med stora adduktionskrafter, vilket skapar ett röstljud med relativt stark akustisk energi på höga frekvenser i det akustiska spektrumet av röstljudet. –Vi människor uppfattar en sådan röst som mer ”spänd” och tenderar att associera det med en ”arg röst”. Hos lycka och kärlek brukar stamläpparnas adduktionskrafter vara betydligt mindre; rösten uppfattas som ”mjukare”, säger Gláucia Laís Salomão. Men röstljuden påverkas också av ansatsrörets form dvs det hålrum av talapparaten som ligger ovanför stamläpparna. Beroende t ex på hur mycket vi öppnar våra käkar eller våra läppar, eller hur vi ändrar tungans eller larynx position så ger vi olika former till var talapparat. Dessa former ändras inte bara beroende på vad vi säger utan också på hur vi säger det. I sin nya studie ska Gláucia använda magnetisk resonanstomografi för att undersöka hur talapparatens form ändrar sig när vi människor uttrycker känslor genom rösten.
Flerspråkighet är ett omdebatterat ämne, både i media och i skolans värld. Hur kan man ta vara på – och stärka – flerspråkigheten i skolan? Camilla Bardel, professor i moderna språk, anser att det är dags att ta den saken på allvar.
Den 10–14 oktober medverkade Historiska institutionens doktorand Wilhem Ljungar som lärare på kursen "The contribution of military orders in peripheral territories to boosting european globalization (12th-16th centuries)" som hölls vid institutionen för historia, politik och internationella studier på Universidado do Porto i Portugal.
Avhandlingen "Unpacking the Value of Emerging Technologies: Experimentation, Communication and Knowledge Brokering" handlar om kommersialisering av nya teknologier som fortfarande är under utveckling och i tidig användningsfas och vars potentiella värde ännu inte har utforskats. Det handlar om utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI), Augmented Reality (AR), blockchain, drönare, Internet of Things (IoT), robotik, 3D-utskrift och Virtual Reality (VR). Gulnar Nussipova disputerade med avhandlingen "Unpacking the Value of Emerging Technologies: Experimentation, Communication and Knowledge Brokering" vid Marknadsföringssektionen, Stockholm Business School den 12 oktober.
Den 11 november är det premiär för Husbys alldeles egna talkshow; GALDEM A TALKSHOW! Ett evenemang som mynnats ut av projektet "Att gestalta migration" och dess kommunikationsprojektet "Att vara svensk och sig själv". I det tvärvetenskapliga forskningsprojektet "Att gestalta migration" undersöks hur en värld i rörelse och Sveriges mottagande av asylsökande barn gör avtryck i scenkonsten. I kommunikationsprojektet "Att vara svensk och sig själv" tar kulturaktörer del av forskningsresultaten, tolkar dem och producerar ljuddraman. Detta med syfte att nå målgrupper hos vilka resultaten kan leda till dialog och debatt och bidra till att överbrygga klyftor. Nu har den ena samarbetspartnern, Kulturhuset Stadsteatern Husby kommit så långt att det finns biljetter släppta till sitt evenemang; GALDEM A TALKSHOW! En talkshow där Nada Yussuf, Sara Mecconen och Fatuma Yussuf bjuder på en kväll med show, gäster, livemusik och humor. Läs mer om tallkshowen och hitta biljetter här. Forskningsprojektet har även lätt till ljuddramat " Den dag som i dag är " som hade premiär den 13 september. Ett samtal lett av teaterprofessor och teaterkritiker Karin Helander och regissör och dramatiker Rebecca Örtman från Dramaqueen, en scenkonstproducent inom digital gestaltning. Bakom forskningsprojektet "Att gestalta migration" och kommunikationsprojektet "Att vara svensk och sig själv" står Anna Lund, professor vid Sociologiska institutionen, Ylva Lorentzon, forskare vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen och Rebecka Brinch, forskare vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet. För att läsa mer om forskningsprojektet, läs intervjun med Anna Lund här.
Skapa utrymme, undvik detaljstyrning och tänk som en regissör. Så menar forskaren Aron Schoug att du som chef eller projektledare kan få människor att vara kreativa tillsammans och skapa kreativa arbetsplatser.
Sverige bör vara en föregångare genom att utveckla ett system för att mäta utsläppen av växthusgaser från sjöar och hav och försöka minska dem. Det menar regeringens klimatutredare John Hassler, som igår presenterade sin rapport om hur Sveriges klimatpolitik kan utvecklas. ”Mycket angeläget och precis vad vi arbetar med inom forskningssamarbetet CoastClim”, konstaterar Östersjöcentrums vetenskapliga ledare Christoph Humborg.
Under oktober startar en digital seminarieserie med föreläsningar om aktuella frågor som rör ekosystembaserad havsförvaltning och hållbar utveckling av vår havsmiljö.
När FN:s specialrapportör för religions- och trosfrihet, Nazila Ghanea, besökte Sverige i oktober 2023 hölls en viktig träff vid Institutet för mänskliga rättigheter i Lund. Vid detta tillfälle samlades en grupp utvalda experter för att diskutera religiös intolerans i Sverige. Bland dessa fanns Kavot Zillén, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet. FN:s specialrapportör för religions- och trosfrihet är en oberoende expert som utnämns av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Sedan förra året har Nazila Ghanea, som är en framstående professor inom internationell rätt och mänskliga rättigheter vid University of Oxford, haft denna ansvarsfulla position. Hennes akademiska arbete har djupa kopplingar till internationell människorättslagstiftning, och hon är välkänd som en auktoritet inom detta område. Specialrapportören gör en betydande insats genom att genomföra besök i olika länder och publicera årliga rapporter som läggs fram för FN:s råd för mänskliga rättigheter och generalförsamlingen. Dessa åtgärder har som syfte att stärka och säkerställa respekten för individens rätt till religions- och trosfrihet i FN:s medlemsländer och att fördjupa förståelsen för de specifika situationer som rör religions- och trosfrihet i olika länder. Under besöket i Sverige, den 11–20 oktober 2023, har Nazila Ghanea bland annat mött regeringstjänstemän, organisationer från det civila samhället, religiösa företrädare för trossamfund, trosbaserade aktörer samt akademiker i Stockholm, Malmö och Lund. Bland de frågor som har behandlats har det funnits en särskild fokus kring fall av religiös eller trosintolerans i det svenska samhället och vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra situationen. Forskar om mänskliga rättigheter inom flera områden Docent Kavot Zillén är en rättsvetenskaplig forskare anknuten till Barnrättscentrum vid Stockholms universitet. Hennes forskningsintresse är främst inriktat på medicinsk rätt, mänskliga rättigheter inom vården och barnrätt. År 2016 disputerade hon med en avhandling som belyser frågor relaterade till hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet. Efter disputationen har hennes forskning också till stor del rört sig inom området religionsfrihet i olika kontexter, såsom missbruksvård, hygienföreskrifter inom vården, krav på särskild klädsel, abortvård, barns religionsfrihet, med mera. Vid det arrangemang som Institutet för mänskliga rättigheter i Lund ansvarade för, höll Kavot Zillén en föreläsning med fokus på ämnet religion och diskriminering i Sverige. Under denna föreläsning berörde hon ämnen som islamofobi och barns religionsfrihet. Efter detta föredrag deltog Kavot tillsammans med andra experter i ett rundabordssamtal, vars huvudsyfte var att förse den särskilda rapportören med värdefull input rörande frågor om religiös intolerans i Sverige – ett ämne som kommit att få särskild internationell uppmärksamhet med anledning av koranbränningarna i landet. Ghanea kommer att presentera sin rapport från landbesöket för rådet för mänskliga rättigheter i mars 2024. Se pressmeddelandet på FN:s hemsida Läs mer om Kavot Zillén
Gloria Golmohammadi, jur.dr. i europarätt, försvarade med framgång sin avhandling ”Realizing the Principle of Participatory Democracy in the EU - The Role of Law-making Consultation” vid Stockholms universitet, fredagen den 6:e oktober 2023. I avhandlingen analyseras förverkligandet av principen om deltagardemokrati i EU.
