Nyheter

UtbildningForskningOm institutionen

  • Ny avhandling om dans

    Ingrid Redbark Wallander har disputerat i teatervetenskap vid Stockholms universitet med en doktorsavhandling om hur scenisk dans i Sverige blev modern mellan 1930 och 1960.

  • Reflektioner om den så kallade angiverilagen

    Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, har skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen där hon reflekterar över den så kallade angiverilagen ur ett barnrättsvetenskapligt perspektiv. I barnrättsbloggen lyfts juridiska perspektiv på aktuella frågor som rör barn, och intressanta dilemman inom barnrätten. Inläggen kan komma både från forskare med anknytning till Barnrättscentrum och andra med för ämnet relevant expertis. I Pernilla Leviners inlägg "Rättsliga och rimliga gränser för informationsutbyte – barnrättsvetenskapliga reflektioner om den så kallade angiverilagen" beskriver och analyserar Pernilla regeringens direktiv som syftar till att allt fler i samhället ska vara skyldiga till att anmäla papperslösa barn och vuxna.  "Så vad gäller då egentligen? Vad kan utredningen tänkas komma fram till i denna fråga? Skulle ett förslag om att införa en plikt för exempelvis skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst att anmäla (eller ange) barn som lever utan tillstånd i Sverige till Migrationsverket eller Polismyndighet strida mot barnkonventionen? Vilka problem finns i förhållande till annan reglering som gäller i Sverige? Dessa frågor handlar detta blogginlägg om. Redan här inledningsvis bör tydliggöras att ja, reglering innebärande att skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst skulle vara tvungna att informera om och anmäla barn som lever utan tillstånd i Sverige skulle strida mot barnkonventionen, men också mot bestämmelser i svensk nationell rätt." Läs inlägget i Barnrättsbloggen

    Stockholms barnrättscentrum

  • Optimerade hamnar sparar energi till sjöss

    Han bygger systemarkitektur och ringar in säkerhetsbrister, med tydlig tillämpning i företag inom alla sektorer. Simon Hacks nästa projekt kretsar kring maritima transporter och hållbarhet. ”I slutändan handlar det bara om kod och data”, säger han med ett leende.

  • Masterstudenter och erfarna forskare diskuterar tidigmoderna uppsatsämnen på workshop i Lund

    Tidigare i våras bjöd Nätverket för tidigmodern historia in historiestudenter på masternivå till en två dagars workshop. Tanken var att studenter som ska skriva masteruppsats skulle få chansen att lägga fram sina idéskisser för att sedan diskutera i grupp och få råd och tips inför uppsatsarbetet. Det blev ett både välbesökt och uppskattat arrangemang. Nätverket för tidigmodern historia skapades våren 2022 som nationellt nätverk för att stärka forskning och utbildning om tidigmodern tid (ca1500-ca 1800). Åtta svenska lärosäten ingår i nätverket och en utgångspunkt är att nätverket ska gynna allt ifrån studenter, till doktorander och såväl yngre som mer seniora lärare och forskare. En av nätverkets ambitioner är att anordna en återkommande masterworkshop där studenter som ska skriva masteruppsats kommande vårtermin ska få lägga fram idéskisser som sedan diskuteras i grupp.    Från militärstrategi till 1800-talets modeideal I år var det premiär och den allra första workshopen, arrangerad av Svante Norrhem, hölls i Lund 28 – 29 september. 18 mastersstudenter från hela landet deltog, varav tre från Stockholms universitet. Uppsatsämnena som studenterna tagit med sig handlade om allt från Överväganden om militärstrategi efter Pommerska kriget till Klimatets effekter på 1600-talets gruvbrytning och Ideal i det tidiga 1800-talets modemagasin.

    Historiska institutionen

  • Stiftelsen Sven och Ebba-Christina Hagbergs personliga pris - tilldelas Kristina Jonas

    Kristina Jonas, forskare på institutionen för Molekylär biovetenskap, har tilldelats det personliga priset av stiftelsen Sven och Ebba-Christina Hagberg. Därtill har hon fått ett forskningsstöd. Summan för både priset och anslaget är på totalt 650 000 kronor. Sven och Ebba-Christina Hagbergs Stiftelse arbetar med att stimulera och understödja vetenskaplig forskning. Årligen delas ett personligt pris ut till en man eller kvinna som utmärkt sig genom sin forskning. I år delades det personliga priset ut till Kristina Jonas som dessutom får ett forskningsstöd. Summan för både priset och anslaget är på totalt 650 000 kronor. Kristina har fått priset för sina studier i biokemiska och molekylärbiologiska studier av bakteriers tillväxt och reproduktion.  Kristina Jonas kommenterar utnämningen av priset "Det är en stor ära att få det här priset. Tidigare pristagare inkluderar mycket skickliga forskare i Sverige och jag känner mig hedrad över att listas som en av dem. Priset är ett erkännande av det hårda arbetet från nuvarande och tidigare medlemmar i min forskargrupp." För att läsa mer om Kristinas forskargrupp och Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris följ länkarna nedan. Läs mer om Kristina Jonas forskning och hennes forskargrupp Läs mer om Sven och Ebba-Christina Hagbergs Pris   

    Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut

  • Jag hjälpte till att utse Nobelpristagarna i fysik - så här beslutar vår kommitté

    Jag är inne på mitt nionde och sista år i Nobelkommittén för fysik, vilket är ett helt fascinerande jobb - om än svårt. Det bästa är att höra de chockade pristagarnas reaktioner när de får några av de största nyheterna i sina liv över telefon. Artikel återpublicerad från The Conversation av professor Mats Larsson, Fysikum.

    Fysikum

  • Elin G Håkansson i Axess TV om sin forskning

    Elin G Håkansson, doktorand i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, intervjuas om sitt avhandlingsprojekt i webb-tv-programmet Förklara din forskning i Axess TV. Hennes avhandlingsprojekt har arbetstiteln Trädgårdens materialitet. Estetiska, kulturella och sociala perspektiv på den privatägda trädgården vid 1900-talets början . Programledarna Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke intervjuar Elin G. Håkansson om vad det finns för estetiska och kulturella idéer kring trädgården som fysisk plats. Se programmet på Axess TV:s Youtube-kanal Mer om Elin G. Håkanssons forskning

    Institutionen för kultur och estetik

  • Eksem? Här är de dolda gifterna i dina kläder – ”Faktiskt chockerade”

    Bomull, polyester och ull – men vad mer? De flesta kläder innehåller kemikalier, men vilka de är och hur mycket det finns har ingen riktig koll på, trots att de ger oss allergier. Forskare vid Stockholms universitet som analyserat kläder beskriver resultaten som chockerande. Detta beskrivs i en ny artikel i Ny Teknik.

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.