Nyheter

UtbildningForskningOm institutionen

  • Tvärvetenskaplig seminariedag om fransk scenkonst på 1700-talet

    Petra Dotlačilová, forskare i teatervetenskap, arrangerar inom ramen för sitt postok-projekt en seminariedag om scenframträdanden vid hovet under den franska regenttiden 1715-1723. Evenemanget hålls vid Musée Carnavalet i Paris den 16 november. Det är ett samarrangemang med Centre de musique baroque de Versailles. Det är på detta centrum Petra Dotlačilová arbetar med forskningsprojektet “Scenkonstens framställning: processer, politik och skapande i 1700-talets teaterkostym”.   Program Moderatorer Alexandre Dupilet Petra Dotlačilová Thomas Leconte Talare José de Los Llanos (Conservateur en chef, responsable du Cabinet des Arts graphiques et du département des Maquettes, Musée Carnavalet - Histoire de Paris) et Ulysse Jardat (Conservateur du patrimoine, responsable du département des Décors, Mobilier et Arts décoratifs, Musée Carnavalet - Histoire de Paris), commissariat scientifique de l’exposition « La Régence à Paris (1715-1723) – L’aube des Lumières » Laurent Lemarchand (Université de Rouen, GHRis) Louis XV et Philippe d’Orléans : l’Union sacrée Vivien Richard (Musée du Louvre) Les Tuileries : résidence du jeune Louis XV (1715-1722) Thomas Leconte (CMBV-CESR) Le roi en sa capitale (1715-1722) : l’image de la majesté à travers le cérémonial royal et le maillage urbain​ Pascale Mormiche (CY Cergy Paris Université) Louis XV aimait-il danser? Nathanaël Eskenazy (Université Paul-Valéry-Montpellier III, IRCL) Convaincre, persuader, exhorter : repenser le discours encomiastique et la célébration de la figure royale dans les trois ballets dansés par Louis XV Barbara Nestola (CMBV-CESR) Réunir pour mieux régner ? Fusion et collaboration entre troupes de cour et de ville pour la représentation des ballets dansés par Louis XV (1720-1721) Petra Dotlačilová (Stockholm University, CMBV-CESR) Terpsichore durant la Régence : entre la tradition de cour et la danse théâtrale Mickaël Bouffard (Sorbonne Université, Théâtre Molière Sorbonne, CELLF) Les habits des ballets de Louis XV : goût nouveau ou recyclage de vieilles idées? Mer information på Centre de musique baroques hemsida

    Institutionen för kultur och estetik

  • Stort anslag till barnlitteraturforskning

    Svenska Barnboksinstitutet tilldelas cirka 6,2 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för ett forskningsprojekt om barnboksförlaget Svensk Läraretidnings verksamhet. Maria Andersson, docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, är en av de deltagande forskarna.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Att undervisa om folkmord – fyra vägledande principer

    Steven Dahl undervisar och forskar vid Institutionen för ämnesdidaktik. Han är särskilt intresserad av relationen mellan undervisning och lärande om folkmord. Genom sin forskning har Steven mejslat fram fyra vägledande principer som historielärare på högstadiet och gymnasiet kan utgå ifrån.

    Institutionen för ämnesdidaktik

  • Alice Duhan, forskare vid Romklass, tilldelas projektbidrag från VR

    Vid årets utdelning av medel från Vetenskapsrådet tilldelades Alice Duhan, postdoktor vid Romanska och klassiska institutionen, 3 366 000 kr för projektet ”Skönlitteraturens flerspråkiga rum: tvärspråkigt skrivande på franska från 1945 till idag” Författare som skriver skönlitteratur på sitt andra, tredje eller fjärde språk har funnits i alla tider. August Strindberg, Rainer Maria Rilke och Samuel Beckett skrev till exempel flera av sina litterära verk på franska. Det är dock först sedan Steven Kellman lyft fram fenomenet för drygt 20 år sedan i sin inflytelserika bok The Translingual Imagination (2000), som ett specifikt forskningsfält utvecklats där denna språköverskridande "tvärspråkiga" litteratur studeras som ett särskilt område inom litteraturvetenskapen. Projektet ”Skönlitteraturens flerspråkiga rum” undersöker tvärspråkig litteratur på franska från 1945 till idag. I ett franskspråkigt sammanhang har man oftast utgått från att tvärspråkiga författare har valt ett assimilativt förhållningssätt till franskan och den nationella litteraturen. Detta har fått såväl läsare som kritiker att bortse från det faktum att dessa författare är flerspråkiga. Studien analyserar tvärspråkigt skrivande ur ett flerspråkighetsperspektiv och undersöker i vilken mån denna litteratur kan bidra till en ny tolkning av den franska litteraturhistorien från mitten av 1900-talet till våra dagar. Projektet inleds med en idéhistorisk kartläggning av hur författare som skrev på ett annat språk än modersmålet steg för steg kom att betraktas som en enskild grupp inom den franskspråkiga efterkrigslitteraturen, tillhörande en "tvärspråkig" litterär tradition. Med utgångspunkt i hypotesen att det enspråkiga paradigmet (som utgår ifrån att språk, nation och litteratur är en enhet) kan ha varit särskilt starkt i en franskspråkig kontext, undersöks i vilken mån och på vilka sätt tre olika generationer tvärspråkiga författare använder sig av flerspråkig kreativitet i sitt skrivande. Projektet bidrar till aktuell forskning som problematiserar enspråkighetsnormen i nationell litteraturhistoria och belyser de specifika villkoren för tvärspråkigt skrivande på franska.

    Romanska och klassiska institutionen

  • Covid-19 pandemin la nya bördor på redan missgynnade grupper

    En ny studie från forskare vid Stockholms universitet blev nyligen publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Studien är baserad på data för hela den svenska befolkningen och klarlägger hur covid-19 pandemin skapade nya sociala ojämlikheter och påverkade existerande ojämlikheter. Forskarna presenterar två nya rön. (1) De visar att missgynnade grupper i samhället – de med låga inkomster, låg utbildning, och utomeuropeiska invandrare – led allra mest, inte bara av allvarlig sjukdom och död i covid-19, men också av värre allmänhälsa, av sämre tillgång till sjukvård, och av ekonomiska ansträngningar. (2) De visar att de ojämlikhetsmönster som rådde innan pandemin förblev i stort oförändrade under pandemins två första år (2020 and 2021). Studien är en del av SWECOV, ett större projekt om pandemins orsaker och verkan, under ledning av en av författarna, professor Torsten Persson. Våra resultat bekräftar att pandemins bördor inte drabbade Sverige på ett jämlikt sätt. Socialt utsatta individer hade högre risk inte bara att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19, utan även att lida av fallande inkomster, förlora jobbet, inte få en cancerdiagnos, eller vänta på en operation, säger Adam Altmejd, en av författarna till studien. Det är välkänt att olika konsekvenser av pandemin slog hårdare mot visa grupper än andra, men det har ändå varit svårt att mäta pandemins breda konsekvenser på ojämlikheten då olika forskare inom olika vetenskapliga discipliner arbetar med olika metoder och mått.  Forskarna angriper denna kunskapsbrist. De använder samma metoder för att mäta den relativa risken att bli drabbad av dels SarsCov2-infektion, sjukhusinläggning eller död på grund av covid, men också sex indirekta effekter av pandemin, som avspeglar allmän hälsa, ekonomiska påfrestningar och tillgång till medicinsk vård. De undersöker hur dessa negativa effekter drabbade olika grupper i samhället—människor av olika kön, med olika inkomster, utbildning och härkomst.   Trögheterna i ojämlikheten är särskilt slående. Vår forskning understryker att ojämlikheten är väldigt envis, och genomsyrade samhället till och med under en stor och kaotisk kris som drabbade Sverige oväntat och hade sina rötter långt utanför vårt land, säger Olof Östergren, medförfattare till studien. Läs mer om SWECOV Eller på projektets hemsida För mer information om studien kan du läsa artikeln Inequality and COVID-19 in Sweden: Relative risks of nine bad life events, by four social gradients, in pandemic vs. pre-pandemic years, i det senaste numret av PNAS. Till PNAS artikeln (på engelska)   Kontakter: Torsten Persson (IIES) +46 79 313 3904 torsten.persson@iies.su.se Adam Altmejd (SOFI) +46 73 420 0120 adam.altmejd@sofi.su.se Olof Östergren (Institutionen för folkhälsovetenskap) +46 70 839 8508 olof.ostergren@su.se  

    Institutet för internationell ekonomi

  • Anna-Sofia Rossholm och Louise Wallenberg tilldelas medel från Vetenskapsrådet

    - Det känns jättebra och lite overkligt eftersom det är så svårt att få, säger filmvetaren Anna-Sofia Rossholm, en av två forskare vid Institutionen för mediestudier, IMS, som på måndagen fick varsitt treårigt projektbidrag från Vetenskapsrådet, VR. Hon tillägger att hon verkligen inte hade hade räknat med det. Även modevetaren Louise Wallenberg, fick idag ett positivt besked.

    Institutionen för mediestudier

  • 18,7 miljoner från Vetenskapsrådet till DSV-forskning

    Sex projekt där DSV-forskare ingår har fått medel i Vetenskapsrådets utdelning hösten 2023. Totalt tilldelas projekten 18,7 miljoner kronor under de kommande åren. ”Algoritmer för den nära kvantberäkningseran” får ett projektbidrag på 4,2 miljoner kronor för åren 2024–2027. Mateus de Oliveira Oliveira , DSV, är huvudsökande. ”Delad användning av intim teknik” får ett projektbidrag på 3,8 miljoner kronor för åren 2024–2027. Airi Lampinen , DSV, är huvudsökande. ”Samprogrammera med AI – Ett utforskande av kreativa partnerskap med AI-verktyg i programmeringsundervisning” får ett projektbidrag på 5,9 miljoner kronor för åren 2024–2027. Jakob Tholander , DSV, är medsökande (Martin Jonsson, Södertörns högskola, är huvudsökande). ”Styrning av detekterade avvikelsers volym och relevans i kontinuerlig revision” får ett projektbidrag på 3,2 miljoner kronor för åren 2024–2025. Isak Samsten , DSV, är medsökande (Jan Svanberg, Högskolan i Gävle, är huvudsökande). ”NordicEdAI – ett nordiskt tvärvetenskapligt nätverk kring AI inom utbildningen” får ett nätverksbidrag på 1,2 miljoner kronor för åren 2024–2026. Jalal Nouri , DSV, är medsökande (Linda Mannila, Linköpings universitet, är huvudsökande). ”Avmystifiering av AI-litteracitet i lärarutbildning” får ett workshopbidrag på 360 000 kronor för åren 2024–2025. Teresa Cerratto Pargman , DSV, är medsökande ( Cormac McGrath , Institutionen för pedagogik och didaktik, är huvudsökande). Se samtliga beslut som publicerades av Vetenskapsrådet 6 november 2023

    Institutionen för data- och systemvetenskap

  • Dirk Gindt i webbinarium om porträttering av arktiska ursprungsbefolkningar

    Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, deltar den 6 november i ett webbinarium arrangerat av Icelandic Arctic Cooperation Network. Panelsamtalet handlar om representationen av och stereotyperna som ofta förknippas med arktiska ursprungsbefolkningar i mainstream-kulturen.   Deltagare Moderator : P. Whitney Lackenbauer, Trent University Dr. Haliehana Alaĝum Ayagaa Stepetin, Ted Stevens Center Dirk Gindt, Stockholms universitet Coppélie Cocq, Umeå universitet Bridget Larocque, North American and Arctic Defence and Security Network och Northern Advisory Board Kimberly Fairman, Institute for Circumpolar Health Research Jen Sidorova, University of Calgary   Se webbinariet live kl. 17.00 Webbinariet är kostnadsfritt och nås här: Shareyournorth

    Institutionen för kultur och estetik

  • Johanna Ethnersson Pontara om operasångerskor på film i Sveriges radio

    Musikvetaren Johanna Ethnersson Pontara intervjuas om sin forskning om hur operasångerskor förmedlas i spelfilm, idag och över tid, i radioprogrammet Hemma i P2. Ett av forskningsresultaten menar hon visar hur det under 1980- och 90-talen blev vanligt med operasångerskan som ett upphöjt, nästan överjordiskt, objekt. Men hon ser också hur filmer under senare tid kombinerar den företeelsen med att hon skildras som en egen individ. Jag tror att det kommer gå mer mot en slags förmänskligande av operasångerskan och hennes sång Johanna Ethnersson Pontara om framtida skildringar av operasångerskan i film Inslaget kommer 51.13 minuter in i programmet.   Om Johanna Ethnersson Pontara

    Institutionen för kultur och estetik

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.