Idag spikade Ole Johnny Fossås, Stockholms universitet, sin avhandling "Extracting versatility" i Filmhuset. Om du vill ställa frågor vid hans disputation den 8 december kan du även ladda ned avhandlingen i förväg på webben.
Hur många uppkopplade prylar finns det i världen? Ingen vet säkert, men enligt en prognos kan vi vara uppe i 50 miljarder om ett par år. Det innebär att enorma mängder data ska genereras, hanteras och lagras. Dagens molnlösningar kommer inte vara tillräckliga, menar Ramin Firouzi.
Analysverktyget Nodegoat är ett av flera digitala verktyg som kan hjälpa forskare inom humaniora att hantera och visualisera sitt material. Docent Sune Bechmann Pedersen, som leder det Digitalhistoriska seminariet, arrangerade i oktober en workshop där forskare och doktorander från flera universitet fick pröva på och diskutera hur digital visualisering av data kan användas inom humanistisk forskning. Verktyget Nodegoat skapades år 2011 och utvecklades inom projektet SPIN, ”Study Platform on Interlocking Nationalisms”, vid Universiteit van Amsterdam. Syftet var att kartlägga de historiska och kulturella rötterna till Europas nationalistiska strömningar under romantiken och det långa 1800-talet. I fokus för studien stod de intellektuella nätverk som bar och spred de framväxande idealen för kulturnationalism under perioden. För att kunna organisera och visualisera den data som samlades in inom projektet behövdes ett digitalt verktyg, och så växte Nodegoat fram. Det som började som en bunt brev i en databas blev med tiden till en hel digital encyklopedi över den romantiska nationalismen i Europa, fylld med allt från personer och relationer till målningar och texter. Efter hand utvecklades också de digitala metoderna för att visualisera data inom SPIN-projektet till ett digitalt analysverktyg öppet att använda även för andra forskare. Digitala verktyg skapar nya möjligheter för historieforskningen Sune Bechmann Pedersen, docent i historia och universitetslektor med inriktning mot digital historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet är en av dem som använder digital visualisering i sin forskning. Han forskar om hur internationell turism blev ett fenomen som politiker och ekonomer började intressera sig för under första hälften av 1900-talet. Under denna period skapades olika internationella organisationer som verkade för att främja turism och bekämpa byråkratiska hinder. Organisationerna anordnade återkommande konferenser och fick med tiden allt fler medlem som bidrog till att sprida kunskap och professionalisera resebranschen. En relationell databas som Nodegoat är ett utmärkt verktyg för att skapa en överblick över ett källmaterial och undersöka alla tänkbara typer av relationer som förändras i tid och rum. Sune Bechmann Pedersen I arbetet med att kartlägga vilka personer som deltog på vilka möten, vilket i sin tur gör det möjligt att analysera framväxten av ett transnationellt nätverk av turistexperter, använder Sune Nodegoat. Han menar att den här typen av digitala verktyg öppnar för många möjligheter inom historieforskningen. – En relationell databas som Nodegoat är ett utmärkt verktyg för att skapa en överblick över ett källmaterial och undersöka alla tänkbara typer av relationer som förändras i tid och rum. Men, påpekar han, som med alla typer av verktyg finns det en inlärningskurva som kan kännas brant till en början. – Fördelen med Nodegoat är dock att programmet är designat av historiker för historiker, så jämfört med andra databasverktyg vill många historiker nog uppleva att avkastningen blir större om man vågar språnget. Den digitala verktygslådan för historiker har växt i snabb takt i de senaste åren, och fortsätter att växa. – Det utvecklas ständigt nya avancerade program, säger Sune. Och även om man inte identifierar sig som digital historiker finns det ett antal lättillgängliga verktyg som man kan ha nytta av, till exempel Transkribus för handskriftsigenkänning, Tropy för hantering av arkivfoton och Voyant för ”fjärrläsning” av stora textmängder.
Doktoranden Emmy Atterving undersöker i sitt avhandlingsprojekt hur 1800-talets press beskrev dödligt våld – tidens ”true crime”. Genom ett brett perspektiv på ett århundrades rapportering om våld kan Emmy Atterving se förändring över tid i hur man ser på och förklarar dödligt våld. Idén började formas när Emmy för några år sedan följde rapporteringen om en uppmärksammad mordrättegång. – Jag råkade samtidigt sitta och läsa ett rättegångsreportage av DN från 1860-talet, och slogs av hur stora likheterna var. Vi behöver pressen för att granska makten och se var den fallerar. Men vi använder den också för njutning. I den skärpunkten ligger vår konsumtion av våldsamma berättelser. Emmy Atterving, doktorand i historia I förhållandet mellan brott och press ser Emmy Atterving en dubbelsidig användning av medier. – Pressen är livsviktig för att vi ska kunna bilda oss en uppfattning om vad som händer i vårt samhälle, och för att vi ska få olika perspektiv på samtida händelser. Vi behöver den för att granska makten och se var den fallerar. Men vi använder den också för njutning. I den skärningspunkten ligger vår konsumtion av våldsamma berättelser. Digital undersökning av 1800-talspress Avhandlingsprojektets källmaterial består av hundra år av svensk dagspress. Det rör sig om tusentals utgåvor och hundratals tidningar. Att närläsa allt skulle vara omöjligt, så Emmy använder sig i stället av fjärrläsning av materialet genom Kungliga bibliotekets digitiserade resurser och metoder inspirerade av korpuslingvistik. – Det hjälper mig hitta relevanta fenomen – som till exempel hur annorlunda man beskriver kvinnliga mördare från manliga, eller hur man använder klass för att förklara våldet mellan två personer. Emmy Atterving presenterar sitt ämne på Digitalhistoriska seminariet på Historiska institutionen tisdag den 21 november.
I Statsrättspoddens tionde avsnitt pratar vi om yttrandefrihet, straffrätt och koranbränningar tillsammans med Mikael Ruotsi och Erik Svensson.
I en ny studie kartlägger forskare vid Stockholms universitet hur covid-19 pandemin påverkade samhället. Resultatet visar på att pandemin drabbade missgynnade grupper i samhället värst, både direkt och indirekt, men att den gjorde så i enlighet med rådande ojämlikhetsmönster. Studien som nyligen blev publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) är baserad på data för hela den svenska befolkningen och klarlägger covid-19 pandemins två första år. Studien beskriver pandemins ojämlika utfall i nio direkta och indirekta utfall genom att dela in befolkningen i fyra olika grupperingar. Våra resultat bekräftar att pandemins bördor inte drabbade Sverige på ett jämlikt sätt. Socialt utsatta individer hade högre risk inte bara att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19, utan även att lida av fallande inkomster, förlora jobbet, inte få en cancerdiagnos, eller vänta på en operation, säger Adam Altmejd, en av författarna till studien och forskare på SOFI. Studien är en del av SWECOV, ett större projekt om pandemins orsaker och verkan, under ledning av en av författarna, professor Torsten Persson som är verksam på IIES på Stockholms universitet. SWECOV är ett stort forskningsprogram som grundades baserat på de lärdomar författarna tog med sig från deras arbete i Coronakommissionen. Idag engagerar SWECOW över 50 forskare i fler än 20 olika delprojekt. Två nya rön I studien presenterar forskarna två nya rön: (1) De visar att missgynnade grupper i samhället – de med låga inkomster, låg utbildning, och utomeuropeiska invandrare – led allra mest, inte bara av allvarlig sjukdom och död i covid-19, men också av värre allmänhälsa, av sämre tillgång till sjukvård, och av ekonomiska ansträngningar. (2) De visar att de ojämlikhetsmönster som rådde innan pandemin förblev i stort oförändrade under pandemins två första år (2020 and 2021). – Trögheterna i ojämlikheten är särskilt slående. Vår forskning understryker att ojämlikheten är väldigt envis, och genomsyrade samhället till och med under en stor och kaotisk kris som drabbade Sverige oväntat och hade sina rötter långt utanför vårt land, säger Olof Östergren, medförfattare till studien. En lärdom inför framtida kriser är att ha befintliga ojämlikhetsmönster i åtanke när man utformar skyddande policyer. Utsatta grupper kommer sannolikt drabbas hårdare även då, tillägger Adam Altmejd. Studien är deskriptiv och har inget svar på varför ojämlikhetsmönstrena såg ut som de gjorde, men forskarna arbetar på andra projekt där de hoppas kunna besvara sådana frågor. – Vi undersöker i en efterföljande studie om skillnader i efterfrågan på vård och användning av vårdsystemet är viktiga förklaringar till varför de direkta och indirekta hälsoutfallen ser så olika ut, säger Adam Altmejd. Läs mer om SWECOV på projektets hemsida För mer information om studien kan du läsa artikeln Inequality and COVID-19 in Sweden: Relative risks of nine bad life events, by four social gradients, in pandemic vs. pre-pandemic years, i det senaste numret av PNAS. Till PNAS artikeln (på engelska) Kontakter: Torsten Persson (IIES) +46 79 313 3904 torsten.persson@iies.su.se Adam Altmejd (SOFI) +46 73 420 0120 adam.altmejd@sofi.su.se Olof Östergren (Institutionen för folkhälsovetenskap) +46 70 839 8508 olof.ostergren@su.se Så gick studien till: Att pandemin drabbade svagare grupper hårdare har observerats i många länder, i en rad olika studier. Men eftersom forskare ofta intresserar sig för ett utfall i taget, olika discipliner använder olika metoder, och data ofta begränsar vilka frågor man kan ställa, har tidigare forskning inte tagit ett helhetsgrepp. Forskarna angriper denna kunskapsbrist. Där tidigare forskning specialiserar sig på en eller maximalt två ojämlikhetsdimensioner, offrar forskarna i denna artikel detaljrikedom för överblickbarhet. De använder samma metoder för att mäta den relativa risken att bli drabbad av dels SarsCov2-infektion, sjukhusinläggning eller död på grund av covid, men också sex indirekta effekter av pandemin, som avspeglar allmän hälsa, ekonomiska påfrestningar och tillgång till medicinsk vård. De undersöker hur dessa negativa effekter drabbade olika grupper i samhället—människor av olika kön, med olika inkomster, utbildning och härkomst. Forskarna använder sig av registerdata för hela befolkningen och kan på så vis säkerställa att de olika måtten blir jämförbara.
Uppsatsen "Flight to Climate: Liquidity Commonality in Brown Equities" har fått priset som en av de två bästa masteruppsaterna inom finansiell ekonomi av Thule Foundation vid Skandia. Uppsatsen skrevs av Haiping Yu på masterprogrammet i bank och finans under vårterminen 2023. Uppsatsen handledes av professor Lars Nordén och gynnades även av diskussioner och uppmuntran från professor Björn Hagströmer och professor Ran Xing vid SBS. Uppsatsen konceptualiserar en innovativ systematisk likviditetsriskkanal av ESG-effekter på aktieprestanda och avslöjar ny empirisk evidens för samtidig likviditetsoscillation bland svenska aktier klassificerade som koldioxidutsläggs-efterhängsna, det vill säga bruna aktier, noterade på Nasdaq Stockholm i det stora segmentet. Den avslöjade ESG-specifika gemenskap i likviditet utgör en odiversifierad systematisk risk, vilket skulle innebära avkastningskompensation. Denna upptäckt bekräftar den negativa korrelationen mellan ESG och avkastning i en ekonomi som huvudsakligen påverkas av ESG-motiverade investerare som prioriterar klimatåtaganden, som i det empiriska sammanhanget av den svenska aktiemarknaden.
Ett team av europeiska astronomer, använde nyligen observationer gjorda med James Webb Space Telescope för att studera atmosfären på den närliggande exoplaneten WASP-107b. Genom att titta djupt in i WASP-107b:s fluffiga atmosfär upptäckte de inte bara vattenånga och svaveldioxid, utan till och med moln av silikater (dvs sand). Resultaten av studien publicerades idag i den prestigefyllda tidskriften Nature. Astronomer över hela världen utnyttjar nu James Webb Space Telescope (JWST) och de möjligheter som MIRI (Mid-Infrared Instrument) ger för att genomföra banbrytande observationer av exoplaneter – planeter som kretsar kring stjärnor andra än vår egen sol. En av dessa fascinerande världar är WASP-107b, en unik gasjätteplanet som kretsar kring en stjärna något svalare och mindre massiv än vår egen sol. Planetens massa är jämförbar med Neptunus, men dess storlek är mycket större, nästan som Jupiter. Denna egenskap gör atmosfären hos WASP-107b ganska 'fluffig' jämfört med gasjättarna i vårt solsystem, och möjliggör för astronomer titta djupare in i dess atmosfär jämfört med en Jupiterliknande planet. Observationerna avslöjar den komplexa kemiska sammansättningen hos atmosfären. Orsaken till framgången är att signalerna blir mer framträdande i en mindre tät atmosfär jämfört med en mer kompakt. Studien, nu publicerad i Nature, avslöjar närvaron av vattenånga, svaveldioxid (SO2) och silikatmoln, men märkbart inga spår av växthusgasen metan (CH4). Dessa upptäckter ger viktiga insikter om atmosfären och kemin hos denna fängslande exoplanet. För det första antyder frånvaron av metan att planetens inre är mycket varmt. För det andra är upptäckten av svaveldioxid (känt som lukten av brända tändstickor) en överraskning. Nya modeller visar nu att just fluffigheten hos WASP-107b möjliggör bildandet av svaveldioxid i dess atmosfär. Även om den stjärna runt vilken WASP-107b kretsar avger väldigt lite UV strålning, på grund av sin svalare natur, kan strålning nå djupt in i planetens atmosfär tack vare dess fluffiga natur. Detta möjliggör de kemiska reaktioner som krävs för att producera svaveldioxid. De spektrala signaturerna av svaveldioxid och vattenånga är dock svagare än vad de skulle vara om atmosfären vore molnfri. Moln på hög höjd skymmer delvis vattenånga och svaveldioxid i atmosfären. Medan förekomsten av moln har antytts på andra exoplaneter, är detta det första fallet där den kemiska sammansättningen av sådana moln har kunnat bestämmas. I detta fall består molnen av små silikatpartiklar, ett för människan mycket bekant ämne då det är huvudbeståndsdelen i sand. "JWST revolutionerar karakteriseringen av exoplaneter och ger oöverträffade insikter med en anmärkningsvärd hastighet", säger huvudförfattare Achrene Dyrek vid CEA i Frankrike. "Upptäckten med MIRI av moln av sand, vatten och svaveldioxid på denna exoplanet är en avgörande milstolpe. Den omformar vår förståelse för planetbildning och kastar nytt ljus över vårt eget solsystem." I motsats till jordens atmosfär, där vatten fryser vid låga temperaturer, kan silikatpartiklar i jätteplaneter nå temperaturer på cirka 1000 grader Celsius och frysa ut för att bilda moln. Men i fallet med WASP-107b, med en temperatur på cirka 500 grader Celsius i den yttre atmosfären, förutsade traditionella modeller att dessa silikatmoln borde bildas djupare in i atmosfären, där temperaturen är betydligt högre. Dessutom ”regnar” sandmoln ut högt upp i atmosfären. Hur är det då möjligt att dessa sandmoln kan bestå? Detta liknar vattenångans molncykel på vår egen jord men här med droppar av sand "Det faktum att vi ser dessa sandmoln högt upp i atmosfären måste betyda att sanddropparna avdunstar i djupare, mycket heta skikt, varvid den resulterande silikatångan transporteras uppåt, där den kondenserar och bildar moln. Detta liknar vattenångans molncykel på vår egen jord men här med droppar av sand", säger Göran Östlin, professor vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien. MIRI har konstruerats av ett konsortium av Europeiska (från Belgien, Danmark, Frankrike, Irland, Nederländerna, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österike) och Amerikanska forskningsinstitut. Från Sverige har forskare från Stockholms universitet och Chalmers varit inblandade, och det svenska bidraget har finansierats av Rymdstyrelsen samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Astronomer från Stockholms universitet har spelat en viktig roll i en banbrytande studie publicerad i tidskriften Nature. Forskningen avslöjar en fängslande upptäckt av en avlägsen explosion som flimrar i optiskt ljus, ett fenomen som tros ha samband med ett litet svart hål i en fjärran galax. Supernovor, stjärnor som exploderar, har länge varit kända för sina plötsliga ljusuppvisningar på natthimlen som sedan avtar inom några veckor. Med dagens avancerade teleskop upptäcker vi inte bara tusentals supernovor varje år, utan också snabbare optiska transienter. Zwicky Transient Facility (ZTF) vid Palomar i Kalifornien identifierade objektet AT2022tsd i september förra året och det visade sig snart vara något utöver det vanliga för en supernova.
Idag lämnar Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset över sitt slutbetänkande till kulturministern, om de kränkningar och övergrepp som begicks av svenska staten under 1800- och 1900-talen. Forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet har spelat en viktig roll i arbetet. Resultatet av granskningen ska bidra till att ge minoriteten en kollektiv upprättelse och främja försoning.
Vetenskapsrådet har nyligen fattat beslut om flera utlysningar inom utbildningsvetenskap. Christina Hedman och Jenny Rosén vid Institutionen för ämnesdidaktik ingår i det forskningsprojekt som beviljats mest medel på Stockholms universitet. Stort grattis till er båda!
Konstvetaren Sonya Petersson har fått forskningsmedel av Vetenskapsrådet för projektet Pictorial Knowledge and Lantern Lectures in the 19th-Century Media Culture/Bildens kunskap och laternaföredragen i 1800-talets mediekultur. Projektet ska pågå från 1 augusti 2024 till 31 juli 2027. I slutet av 1800-talet gjorde publika föredrag med projicerade bilder stor succé i Sverige och i andra länder. Föredragen organiserades av bildningsförbund och nöjesinrättningar och var centrerade kring laterna magican, ett medium för bildprojektion med rötter i 1600-talet. Projektet undersöker hur de hittills outforskade laternaföredragen etablerades som en ny praktik i den bredare mediekulturen i det sena 1800-talets Sverige och hur de presenterade och visualiserade ämnen såsom geografi, naturhistoria och konsthistoria. Det överordnade syftet är att undersöka laternaföredragens historiska och teoretiska implikationer för bildens kunskapsproduktion, med fokus på bildens relationer till andra medier. Mot bakgrund av tidigare bildvetenskaplig, mediehistorisk och kunskapshistorisk forskning undersöker projektet i tre fallstudier hur laternaföredragen var historiskt situerade mellan konsterna och vetenskaperna, tillsammans med den illustrerade pressen, också ett nytt massmedium, medierade det populära ämnet resor runt världens länder och tillsammans med grafiska och fotografiska reproduktioner av konstverk medierade ämnet konsthistoria. Genom laternaföredragen fördjupar projektet kunskapen om bildens betydelse för hur kunskap sprids och förändras genom att medieras i nya sammanhang. Projektet undersöker hur laternaföredragens redan cirkulerade bilder ingick nya kunskapsproduktiva samspel med föredragens textinslag och omgivande tryckmedier, som den illustrerade pressen och grafiska konstreproduktioner. Projektet lägger även vikt vid att undersöka föredragens multimodalitet eller vilken betydelse laternans kapacitet att förstora och visa sekvenser hade för bildens kunskapsproduktion. Utöver att fördjupa kunskapen om 1800-talets laternaföredrag ligger projektets betydelse i att det utvecklar nya perspektiv på bildens kunskapsproduktion utifrån dess samtidigt samhälleliga och mediala spridning, kombination med text och relationer till omgivande medier. Om Sonya Petersson
