Sök
Du söker nu på webbplatsen "Kriminologiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 261-280 av 455 träffar
- Ska väljarna ha mer att säga till om straff?
Kriminologiska institutionen
Debatt mellan Henrik Tham och Johan Forsell Moderaternas rättspolitiska talesperson Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forsell argumenterar för att straffen för grova brott i större utsträckning måste spegla väljarnas uppfattningar om rätt och fel. Lyssna till debatten mellan Henrik Tham och Johan Forsell i Studio Ett här
- Hur ser Polismyndighetens arbete med etnisk profilering ut på strategisk nivå?
Kriminologiska institutionen
Polismyndigheten och Brå har enats om att Brå ska genomföra en utvärdering av hur Polismyndigheten arbetar med och hanterar frågan om etnisk profilering i polisverksamheten. Använder sig Polisen av etnisk profilering och är den i så fall diskriminerande? Brå ska undersöka saken på uppdrag av Polismyndigheten. Artikeln i Polistidningen lyfter Tove Petterssons och Leandro Schclarek Mulinari arbeten.
- Studie om användning och utsatthet för våld bland unga män i Stockholm
Kriminologiska institutionen
Trots att brottsligheten har minskat överlag har Sverige ett ökande problem med skjutvapenrelaterat våld bland unga män, särskilt i storstadsregionerna. En ny studie vid Kriminologiska institutionen ska undersöka våldstrender bland unga män i Stockholm. Studien utförs av Fredrik Sivertsson vid Kriminologiska institutionen. Studien undersöker utvecklingen av icke-dödligt våld bland unga män i åldrarna 15-18 år boende i Stockholm under perioden 2002-2020. Bakgrunden till studien är att samtidigt som brottsligheten generellt har minskat har skjutvapenrelaterat våld blivit ett allt större problem. Brottsligheten bland unga män har överlag minskat sedan 1990-talet i flera västländer, även i Sverige. I Stockholm har denna trend varit synlig sedan början av 2000-talet och allt färre unga män uppger att de har begått brott. Samtidigt har Sverige ett ökande problem med skjutvapenrelaterat våld bland unga män, särskilt i storstadsregionerna. Det kan vara ett tecken på att Sverige har fått en allt mer polariserad fördelning av våldsbrott och att våldsbrotten har koncentrerats till en allt mindre grupp av befolkningen. Det finns en del som tyder på detta. Andelen unga män som lagförs har minskat över tid, men i den grupp som faktiskt lagförs är mängden våldsbrott och återfall nästan oförändrad. Samtidigt vet vi inte om denna utveckling beror på förändrade beteendemönster hos de som lagförs eller om det beror på förändrade prioriteringar eller rutiner hos polisen. Det är till exempel möjligt att en större prioritering från rättsväsendet mot tidigare kända förövare skulle kunna leda till en ökad upptäcktsrisk, och då även återfallsrisk, utan att deras brottslighet har förändrats i nämnvärd utsträckning. För att undersöka detta använder studien både register- och självrapportdata. Den självrapporterade datan hämtas från den så kallade Stockholmsenkäten som vartannat år ges till alla skolelever i 9:an och årskurs två i gymnasiet. Registerdatan hämtas från Statistiska Central Byrån, Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen.
- Jerzy Sarnecki – om brottslighet, dyslexi och det judiska arvet
Kriminologiska institutionen
En av Sveriges mest kända kriminologer väcker debatt, trots att han avskyr konflikter. Föräldrarna överlevde förintelsen och sa till honom att akta sig för faror. Så varför strider Jerzy Sarnecki? I Sveriges Radios Söndagsintervjun möter du personen bakom offentlighetens mask i journalistikens mest grundläggande form – intervjun. Lyssna till intervjun med Jerzy Sarnecki
- Sverigedemokraternas kriminalpolitiska budskap
Kriminologiska institutionen
I en ny studie vid Kriminologiska institutionen ska Klara Hermansson undersöka vilka tolkningar och känslor som Sverigedemokraternas kriminalpolitiska budskap uppmuntrar och ger upphov till. Vi har ställt några frågor till Klara om det nya projektet. Vad är syftet med projektet? Projektet syftar till att undersöka vilka känslor som uppmuntras och bekräftas genom den kriminalpolitiska debatten och jag undersöker detta genom att specifikt undersöka Sverigedemokraternas kriminalpolitiska budskap och hur dessa tolkas av budskapens mottagare, alltså av allmänheten. Jag kommer att fokusera på gruppen unga, de som kanske röstar för första gången i årets riksdagsval. Bilden av gruppen unga, eller av ”dagens generations unga”, har visat sig vara helt central för att förklara människors attityder till straff. Människor som vill ha hårdare straff är samtidigt ofta oroade över ”dagens ungdom”, har internationella studier visat. Jag vill i stället ge röst åt olika grupper unga och höra hur de tänker och känner inför frågor om brott och straff. Hur fick du idén till projektet? I min avhandling undersökte jag hur politiska partier genom sina valkampanjer uppmuntrade vissa känslor hos allmänheten när de debatterade kriminalpolitiska frågor. Jag fortsätter nu på detta spår men fokuserar på ett parti, Sverigedemokraterna. På samma sätt som de politiska partierna uppmuntrar och bekräftar en rad olika känslor, tror jag även att allmänheten tolkar och påverkas på olika sätt av de kriminalpolitiska budskapen. Denna variation är jag intresserad av. Ibland pratar man om känslor på ett lite nedlåtande sätt och många har nog bilden av att känslor på något sätt står i kontrast till förnuftet. Däremot har mycket forskning ifrågasatt detta motsatsförhållande och min utgångspunkt är att attityder och känslor är tätt sammanvävda med varandra och att känslor i princip alltid är närvarande, även om de inte alltid är så dramatiska eller påtagliga. Vad planerar du att göra inom projektets ramar? Projektet består av två delar kan man säga. Tanken är att undersöka Sverigedemokraternas emotionella tilltal både ”uppifrån”, alltså med utgångspunkt i avsändaren som i det här fallet är partiet, och ”underifrån” där mottagarna av budskapen är i fokus. Studien kommer att kombinera en analys av Sverigedemokraternas valkampanjer med intervjuer med grupper ur allmänheten för att på så sätt belysa vilka tolkningar och känslor som Sverigedemokraternas kriminalpolitiska budskap uppmuntrar och ger upphov till. Projektet ”Sverigedemokraternas emotionella tilltal” pågår under 2022-2023 och finansieras av Ahlström och Terserus stiftelse.
- The Social Perspective and the BDMA's Entry into the Non-Medical Stronghold
Kriminologiska institutionen
in Sweden and Other Nordic Countries Katarina Winter har tillsammans med Lena Eriksson och Jessica Storbjörk författare till ett kapitel i Evaluating the Brain Disease Model of Addiction läs hela texten (på engelska)
- Collective, unruly, and becoming
Kriminologiska institutionen
Collective, unruly, and becoming Bodies in and through TTC communication Katarina Winter tillsammans med Kristina Stenström har publicerat sin artikel i MedieKultur: Journal of media and communication research läs artikeln på engelska
- Den privatiserade säkerheten
Kriminologiska institutionen
När politikerna både ska spara pengar och uppfylla löften om ökad säkerhet och tuffare tag, då är det de privata bolagen de vänder sig till. Polis, rättssystem och offentliga torg är på väg att bli privat egendom, skriver Janne Flyghed, professor emeritus i kriminologi, i en essä. Texten publicerades ursprungligen i ORDFRONT MAGASIN 4.2022.
- Makt och terror i lagens namn
Kriminologiska institutionen
Turkiets president Erdogan kräver att svenska regeringen lämnar ut ”terrorister” – annars blir det inget NATO-medlemskap. Men hur ser lagstiftningen mot ”terrorism” ut? Och vad har vi lärt oss av dess tillämpning? Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, analyserar den svenska terrorlagstiftningen. Texten publicerades ursprungligen i Arbetaren, Radar #55/2022.
- Forskning om polisiärt våld vinner årets Stockholmspris
Kriminologiska institutionen
Stockholmspriset i kriminologi år 2023 går till Beatriz Magaloni för hennes forskning om mänskliga rättigheter, våld och fattigdom samt polisens brutalitet. – Hon forskar om metoder som minskar våldets omfattning, både våld som utövas av kriminella och av polisen. Hon granskar också de politiska mekanismer som leder till att polisen anser sig ha mandat att till exempel tortera folk för att framtvinga bekännelser eller för att skjuta folk, säger Jerzy Sarnecki, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, en av prisets grundare samt ordförande i prisjuryn.
- Prisad avhandling i kriminologi
Kriminologiska institutionen
Julia Sandahl disputerade vid Kriminologiska institutionen 2021 med sin avhandling Juvenile Crime in Context. The Significance of School Affiliation. Avhandlingen har nu tilldelats Högskoleföreningens pris till framstående avhandlingar. Vi har ställt några frågor till Julia om priset, avhandlingen och livet efter disputationen. Grattis, hur känns det? Tack, det är lite av en chock men jag är också väldigt glad och stolt såklart. Som för många andra var min forskarutbildning en lång process som innehöll en hel del motgångar så det är väldigt kul att bli lite belönad för hårt arbete så här i efterhand. Jag känner mig också väldigt tacksam för allt vetenskaplig och emotionellt stöd jag fått av alla smarta och snälla kollegor och från mina handledare - utan er ingen avhandling! Kan du berätta lite vad din avhandling handlar om? Förenklat handlar avhandlingen om betydelsen av ungas skoltillhörighet i relation till delaktighet i allvarligare former av självrapporterade brott i Stockholm. En viktig utgångspunkt har varit behovet att komplettera det individorienterade perspektivet på relationen mellan skola och brott utifrån en mer socio-strukturell ansats med fokus på brott som ett kontextuellt fenomen. Mer konkret har jag kombinerat kontextuella kriminologiska teorier - som betonar den klassiska idén att individuella handlingar styrs av den strukturella och sociala kontexten - med flernivåanalys som vetenskaplig metod. Några övergripande frågor som har väglett mina delstudier studier är 1) om det finns systematisk variation i självrapporterade allvarliga brott mellan skolor i Stockholm samt 2) hur mycket av denna variation som i så fall kan förklaras av a) den sociodemografiska elevprofilen i skolorna och b) några aspekter relaterade till den sociala skolkontexten. Jag har också undersökt om några, sedan tidigare etablerade samband på individnivån som till exempel det mellan skolmisslyckanden och brott, varierar i styrka beroende på typ av skola. Vad har du sysslat med sedan disputationen? Jag jobbar sedan disputationen som utredare med ansvar för FoU-frågor på avdelningen för stadsövergripenade sociala frågor vid Socialförvaltningen i Stockholms stad. Men det har varit svårt att helt hålla sig borta från kriminologiska institutionen. Bland annat har jag skrivit ett kapitel om skolan i den 5:e reviderade upplagan av Estrada, Flyghed & Nilsson (red.) Den svenska ungdomsbrottsligheten som ska ges ut av Studentlitteratur i slutet av sommaren. Här kan du läsa Högskoleföreningens motivering Här hittar du Julia Sandahls avhandling Juvenile Crime in Context. The Significance of School Affiliation
- Sven Granath: Skjutningar har blivit ett ungdomsfenomen
Kriminologiska institutionen
Skjutningar med dödlig utgång som en del av uppgörelser inom den kriminella världen har blivit en del av vardagen. Skyttarna är ofta unga personer som riskerar att fortsätta en lång kriminell karriär, motivet är ofta strategiskt. Enligt kriminologen Sven Granath är orsaken till ökningen en kombination av många faktorer, bland annat fler vapen, lättillgänglig kommunikationsteknik och ökade klassklyftor.
- Behandling, återfall och förändringar inom Kriminalvården
Kriminologiska institutionen
I valrörelsen 2022 har mycket fokus legat kring brott och straff, men inte så mycket kring vad som händer bakom murarna. Nu sitter drygt 5 500 personer på anstalt. En ökning med cirka tusen personer på tre år. Vad innebär det för behandlingar som kan minska återfallsrisken för brott? I valrörelsen 2022 har mycket fokus legat kring brott och straff, men inte så mycket kring vad som händer bakom murarna. Nu sitter drygt 5 500 personer på anstalt. En ökning med cirka tusen personer på tre år. Vad innebär det för behandlingar som kan minska återfallsrisken för brott? Lena Roxell intervjuas Lyssna på Vetenskapsradion Hälsa i P1
- Straff har blivit målet istället för medlet
Kriminologiska institutionen
Alla vet att högre straff inte sänker brottsligheten, ändå är alla överens som att höja straffen. Varför ställer ingen frågorna om kriminalpolitikens verkliga effekter? frågar Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi Läs hela artikeln i Dagens Arena
- Nytt forskningsprojekt ska undersöka trygghetsteknologi i relation till brottsprevention
Kriminologiska institutionen
Syftet är att förstå så kallade trygghetsteknologiers etablerande i samhället, närmare bestämt genom att fokusera på ”trygghetsappar” som riktar sig till individer. - Framför allt är jag intresserad av hur ansvar, utsatthet och medborgardeltagande skapas genom de här teknologierna, och vilka möjligheter och spänningar som uppstår mellan nya och befintliga aktörer inom, behov och definitioner av, samt förutsättningar för trygghet. Ett långsiktigt syfte är att skapa bättre förutsättningar för att diskutera vad brottspreventiva och trygghetsskapande lösningar varit, är och kan komma att bli i en alltmer digitaliserad värld, förklarar forskaren och projektledaren Katarina Winter. Sen har vi å andra sidan en förskjutning av trygghetsbegreppet. Trygghet har traditionellt förknippats med välfärdsfrågor som arbete, bostad, sjukvård och liknande. Men idag handlar trygghet mer och mer om (o)trygghet i relation till utsatthet för eller förebyggandet av brott. Projeket "Trygghetsteknologiers löften och konsekvenser" pågår till slutet av år 2025 och bedrivs vid Kriminologiska institutionen. Projektets ramar rymmer både en kartläggning av initiativ och ett flertal mindre studier. Syftet med dessa är att mer detaljerat tar reda på hur den här typen av trygghetsteknologier, som riktar sig till individer, initieras av utvecklare och tas emot och praktiseras av de som är tänkta att använda den. - Det känns viktigt att kunna fokusera både på utvecklare och användare av de här trygghetsteknologierna för att bättre förstå hur förväntningar, förutsättningar och faktisk praktik av trygghetsteknologi kan förstås, både i relation till den framväxande ”trygghetsmarknad” som omger dem och till samhället i stort, berättar Katarina Winter. Vad är syftet med en sådan här studie? Det är viktigt av flera anledningar. Först och främst är det viktigt att nå förståelse om den här typen av teknologier för att vi vet ganska lite. Trots att de tar allt mer plats i samhället finns det få studier, och den forskning som finns är polariserad: teknologier ses ofta som antingen ett självklart framsteg eller en risk. För det andra är trygghetsteknologier som riktar sig till individer särskilt intressanta. Det skapar förväntningar på medborgare som aktiva och ansvarsfulla. Men vilka inkluderas i att upprätthålla respektive omfattas av denna trygghet? - För det tredje är det viktigt att studera eftersom det handlar om ny kunskap och nya lösningar, men för vilka problem? Det sker snabba förändringar på det här området som delvis har att göra med att trygghet har blivit en del av en marknad. Det gör att vi ställs inför nya frågor. Vem är ansvarig för människors trygghet? Vad händer med ansvaret för trygghet, brottsförebyggande och utsatthet när initiativ riktas mot enskilda individer och när privata aktörer tar sig an ett traditionellt statligt ansvar? Hur påverkar vinstintressen trygghet? Oavsett hur man besvarar dessa frågor är det tydligt att digitalisering skapar nya förutsättningar för nya aktörer att ta sig an ansvaret för att skapa trygghet, för att inte tala om mandatet att förklara vad trygghet är, förklarar Katarina Winter. Läs mer om projektet på institutionens webbplats.
- Hundratals rapporter om sexuella övergrepp och kränkningar på SiS visar ny studie
Kriminologiska institutionen
Över 200 händelser/klagomål om sexuella kränkningar och våld mot tvångsplacerade på statliga ungdomshems rapporterades in mellan januari 2019 och maj 2022. Det visar en ny rapport av Maria Andersson Vogel, forskare vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. – Även om en del rör samma händelse kan man, givet att vi vet att detta är ett område där mörkertalen ofta är stora, anta att siffrorna är i underkant, berättar Maria.
- Kriminalisering eller avkriminalisering av narkotikabruk – Vad säger forskningen?
Kriminologiska institutionen
Nytt forskningsprojekt vid Kriminologiska institutionen ska undersöka konsekvenserna av kriminaliserat bruk. Felipe Estrada, Albin Stenström och Henrik Tham kommer inom projektets ramar att skapa en kunskapsöversikt för att beskriva och analysera konsekvenserna av en hörnsten i svensk narkotikapolitik – kriminalisering av eget bruk. "Mer konkret avser vi att ge en kortfattad sammanställning av den svenska narkotikakontrollen de senaste femtio åren och bakgrunden till att Sverige valde att kriminalisera eget bruk av narkotika", skriver de i forskningsplanen. En viktig del av rapporten, som väntas vara klar i slutet av år 2023, kommer utgöras av en sammanställning av situationen i andra jämförbara länder. Först och främst de nordiska. Men de avser också att identifiera ny forskning från de länder som valt att förändra politiken avseende eget bruk under 2000-talet (oftast avkriminaliserat) för att se vilka lärdomar som hittills dragits. Rapporten kommer ge ett aktuellt underlag för en mer kunskapsbaserad politisk diskussion, som i förhållande till utvecklingen i omvärlden är ofrånkomlig. Narkotikakonsumtion blev i Sverige från mitten av 1960-talet ett socialt och offentligt problem från att tidigare ha betraktats som en individuell och medicinsk fråga (Olsson 2011). Den straffrättsliga kontrollen inriktades från början mot import, produktion och storförsäljning. Från 1980-talets början riktades fokus allt mer mot brukaren då riksdagen som motto för politiken antagit ”ett narkotikafritt Sverige”, och bruk och missbruk tolkats som ett spridningsfenomen i epidemiska termer (Kassman 1998). Kraven på en kriminalisering av själva konsumtionen av narkotika restes starkt på 1980-talet. En kommission avfärdade kravet med hänvisning till bl.a. att skadan bara skulle drabba brukaren, att en kriminalisering riskerade att missbrukare inte sökte vård och att lagen i praktiken skulle bli en ”klasslag” då den bara skulle drabba gatubruket. (SOU 1983:13, PM 8). Den socialdemokratiska regeringen såg sig dock nödd att kriminalisera bruket 1988 men enbart med böter i straffskalan och straffrihet för dem som sökte vård. Den borgerliga oppositionen framhöll att lagen inte tillräckligt speglade brottets straffvärde och att den skulle bli verkningslös om polisen inte fick använda tvångsmedel för att konstatera bruk. Den borgerliga regeringen införde 1993 fängelse i straffskalan för ringa narkotikabrott (Tham 2022). Polisens testning av kroppsvätskor ökade därefter starkt och nådde över 40 000 testtillfällen år 2020 (Rättsmedicinverket 2020). Anmälningarna för eget bruk och innehav av narkotika har sedan straffskärpning ökat från 12 000 till över 100 000 anmälda brott per år. Brottskategorierna utgör vidare 95 procent av lagföringarna för narkotikabrott (Brå, årlig statistik). Brottstypen har därmed blivit det vanligaste lagföringsbrottet och passerade vid 2010-talets slut det historiskt dominerande stöldbrottet (Bäckman et al. 2020), skriver forskarna. Succesivt har frågan om kriminalisering av bruk av narkotika kommit att ifrågasättas i allt fler länder. I Europa förbereder Tyskland ett experiment under fem år med legalisering av cannabis. I Norden har Sverige de hårdaste straffen för mindre innehav och är det enda land som praktiserar blod- och urinprov (Tham 2021). Samtidigt har debatten om alternativa sätt att reglera narkotikabruk ökat tydligt i Sverige. Den föregående regeringen tillmötesgick dock inte riksdagens krav på en utvärdering av kriminaliseringen av eget bruk, och den nuvarande har förslagit kriminalisering av försök och förberedelse till ringa narkotikabrott, skriver Estrada, Stenström och Tham i forskningsplanen. Projektet finansieras av ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi.
- Analys: Det komplicerade fallet Julian Assange
Kriminologiska institutionen
Turerna kring Wikileaksgrundaren Julian Assange är en komplicerad och mångfacetterad historia. Dock står det bortom varje tvivel att all den information som Wikileaks förmedlat från visselblåsare har varit ovärderlig för att avslöja sanningen om USA:s krigsbrott, skriver Janne Flyghed. Framförallt fick de uppgifter som kom från Chelsea Manning 2010 om USA:s agerande i Irak och Afghanistan enorm uppmärksamhet. Konsekvenserna för Assange av att sprida dessa uppgifter har varit förödande. Han är utsatts för en minst sagt långdragen process där USA tryckt på för att få honom utlämnad då de menar att han bedrivit spioneri. För närvarande sitter han utan rättegång sedan 2019 i det brittiska högsäkerhetsfängelset Belmarsh. Beslut om utlämning till USA kommer fattas inom de närmaste månaderna. Om så blir fallet riskerar Assange att dömas för spioneri till 175 års fängelse. Hela denna komplexa historia diskuterades när den undersökande journalisten Stefania Maurizi besökte Sverige den 7 februari för att presentera sin reportagebok Secret Power. Wikileaks and its enemies på bio Tellus i Stockholm. Salongen var fullsatt, skriver Janne Flyghed i ARBETAREN, läs hela artikeln här.
- Ny studie om fängelsetidens effekt på intagnas återfallsrisk
Kriminologiska institutionen
I den kriminalpolitiska debatten talas det återkommande om fängelsets brottsförebyggande betydelse för personer som döms till fängelse. I en ny studie från Kriminologiska institutionen undersöker Enes Al Weswasi, Fredrik Sivertsson, Olof Bäckman och Anders Nilsson vilken effekt fängelsetiden har på återfall för personer som döms till fängelse för första gången. Längden på tiden en intagen behöver sitta i fängelse har liten betydelse för återfallsrisken. Det visar en färsk studie om sambandet mellan fängelsetid och återfallsrisken för personer som dömts till fängelse för första gången. - Varken en ökning eller en minskning av den tid en intagen behöver sitta av sitt straff verkar ha en betydelsefull effekt på risken för återfall, säger Enes Al Weswasi, doktorand vid Kriminologiska institution och en av författarna till studien som publicerats i tidskriften Journal of Experimental Criminology.
- Den svenska ungdomsbrottsligheten
Kriminologiska institutionen
Ungdomsbrottsligheten är en central och mycket omdiskuterad fråga inom såväl svensk kriminologi som samhällsdebatt. För drygt tjugo år sedan utkom den första upplagan av ”Den svenska ungdomsbrottsligheten”. Upphovet till boken var att det saknades en kunskapsbaserad sammanställning som tog ett samlat grepp på ungdomsbrottsligheten. Boken har för varje ny utgåva uppdaterats och omarbetats, vissa kapitel har utgått och nya har tillkommit. De kontinuerliga omarbetningarna har till stor del speglat de förändringar som skett i brottsligheten under de senaste två decennierna. I denna nya femte upplaga är fem kapitel helt nyskrivna. Övriga åtta kapitel har genomgått omfattande uppdateringar. Det har gjort att denna upplaga ger en betydligt bredare och fördjupad bild av den svenska ungdomsbrottslighetens komplexitet – hur den utvecklats samt hur den kan förstås och förklaras. För en utförligare presentation av boken, se Studentlitteraturs hemsida: /Felipe Estrada, Janne Flyghed och Anders Nilsson (bokens redaktörer) länk till studentlitteratur: Läs även artikeln om boken från SU kommunikation här