Sök
Du söker nu på webbplatsen "Kriminologiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 241-260 av 455 träffar
- Jonna Rennerskog disputation
Kriminologiska institutionen
Idag disputerar Jonna Rennerskog från Kriminologiska institutionen. Jonna Rennerskog disputerar med avhandlingen "An object in need of protection but not a subject of rights? : A study on rights of children involuntarily placed in care in the Swedish welfare state". "Avhandlingen undersöker implementationen av Barnkonventionen inom den svenska tvångsvårdslagstiftningen som ett sätt att adressera problematiken med våld, kränkningar och försummelse på särskilda ungdomshem. Mer specifikt analyserar den hur spänningen mellan tvång och barn som autonoma rättssubjekt manifesteras i regleringen av låst tvångsvård. Genom att granska officiella dokument samt genomföra intervjuer med riksdagsledamöter och tillsynsinspektörer belyser avhandlingen hur det förekommer en överdriven tilltro till Barnkonventionen som lösning på problemen inom låst tvångsvård", skriver Jonna Rennerskog. Studien pekar på hur barns rättigheter kan användas som maktstrategier och legitimera en ökad användning av tvång, disciplin och kontroll. "Vidare illustrerar den hur barns individuella rättigheter förväntas reglera välfärdsstatens användning av tvång, vilket resulterar i att barnen hålls ansvariga för att själva förverkliga sin rätt till en trygg och säker vård". "Denna fragmentering av samhälleligt ansvar är ett resultat av att rättigheterna är öppna för tolkning och starkt påverkas av den sociala och politiska kontext de implementeras i. I detta fall präglas kontexten av en kombination av föråldrade uppfattningar om vilka dessa barn är, en skärpning av kriminalpolitiken, logiken hos rättsstaten och processer kopplade till nyliberalismen". Opponent är Anna Lundberg, Professor i Rättssociologi, Lunds Universitet. Betygsnämnden utgörs av docent Kristina Engwall, Institutionen för socialt arbete, Uppsala universitet, docent Annika Staaf, Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet och professor Olof Bäckman, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Till suppleant utses docent Katrin Lainpelto, Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Här kan du läsa avhandlingen i sin helhet.
- Paradigmskiftet i svensk kriminalpolitik
Kriminologiska institutionen
Justitieminister Gunnar Strömmer får en stor intervju den 10 november i Dagens Nyheter. Lördag. Här beskriver han regeringens kriminalpolitik och de effekter på brottsligheten som förväntas av lagstiftningen. Det finns goda skäl att bemöta denna beskrivning. Henrik Tham har läst och reflekterar: Brottsoffrets integritet ska bli viktigare än de kriminellas Att det är viktigt att minska de skador och risk för skador som brottsoffer utsätts för råder det ingen oenighet om. Det nya är dock att tala om detta i termer av brottsoffrets integritet. Det går då inte längre att föra en diskussion om var gränsen går för statens ingripanden mot misstänkta gärningspersoner. Den rättsstatliga traditionen, som växt fram sedan 1800-talet, överges. I denna tradition sågs straff- och processlagstiftning också som ett skydd för den misstänkte. Genom lag begränsades statens straffande. Detta ändras nu då det, enligt Strömmer, är samhället som ska värnas, inte gärningsmannen. Repression kan verka brottsförebyggande – ett nytt sätt att tänka Långa straff kan tvärtemot vad som ofta påstås ha effekt, menar Strömmer, och framhåller att forskningen inte är entydig på den punkten. Nej, det går alltid att hitta enstaka forskningsresultat som säger att längre straff minskar brottsligheten. Stora internationella sammanställningar av forskningsresultat visar dock att längre straff inte är effektivare än kortare. Den inkapaciterande effekten av längre inlåsning kan ge marginella effekter men när och hur är oklart. Mord och dråp från 1970-talet till 90-talet utvecklades exakt lika i USA och Sverige trots att USA under perioden ökade sin fängelsepopulation med mer än fyra gånger mot Sverige med några tiotal procent. Det finns forskning som visar att korta straff är ganska meningslösa Detta argument berättigas av att tiden i anstalt är för kort för att behandlingsprogram ska kunna genomföras. Bortsett från den mycket begränsade effekt som behandlingsprogram i fängelse vanligtvis har, så försvinner nu ett antal program därför att Kriminalvården inte har plats och intagna därför inte kan flyttas till en avdelning med programverksamhet eller personella resurser för att genomföra dem när antalet fångar ska trefaldigas. Så har t.ex. Tolvstegsprogrammet och Klosterverksamheten lagts ned. Läs hela artikeln i Tidskrift för Kriminalvård Andra artiklar på samma tema skrivna av Henrik Tham: SvD: ”Nej, det handlar inte om terrorister" (2023-01-17) Tidskrift för Kriminalvård: Straff har blivit målet istället för medlet (2022-09-06) Tidskrift för Kriminalvård: Ett Tid(ö)sdokument oktober 2022 (2022-10-24)
- Martín Álvarez, ny doktorand vid Kriminologiska institutionen
Kriminologiska institutionen
Álvarez har en bakgrund som forskare vid Pontificia Universidad Católica de Chile. Hans doktorandprojekt är en komparativ fallstudie av de emblematiska poblaciones i Santiago, Chile, och miljonprogrammen i Stockholm.
- Avhopp från kriminella gäng
Kriminologiska institutionen
Nytt forskningsprojekt vid Kriminologiska institutionen ska undersöka det polisiära arbetet med avhopp från kriminella gäng. Professor Anita Heber, vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet, driver projektet tillsammans med Anders Stenström, biträdande lektor vid Malmö universitet. Avhopparverksamhet beskrivs alltmer som en central del av polisens arbete mot gängkriminalitet men det saknas fortfarande studier kring detta. Forskningsprojektet, som är finansierat av Vetenskapsrådet, ska undersöka hur polisinitierade avhopparverksamheter fungerar och även identifiera utmaningar och möjligheter.
- "Det här är inte något som man kan vifta bort"
Kriminologiska institutionen
Självmord, misshandel och överdoser – tredubbling av allvarliga händelser i polisens arrester visar ny statistik från Polismyndigheten på tagit fram på uppdrag av SVT. Emelí Lönnqvist vid Kriminologiska institutionen kommenterar.
- Debatt: Socialdemokraternas paradigmbyte i kriminalpolitiken
Kriminologiska institutionen
Den socialdemokratiska kriminalpolitiken går i motsatt riktning från sina ideologiska rötter. Detta är anmärkningsvärt, skriver Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi, i en debattartikel i Dagens Arena. Från att se brottslighet som en konsekvens av ojämlika – särskilt ekonomiska – samhällsförhållanden till att beskriva den som ett hot mot demokratin och skryta om att vara de som skärper straffen mer än någon annan. Socialdemokraternas kriminalpolitik rör sig allt längre åt höger, menar Tham:
- Inget belägg för ministerns kommentar
Kriminologiska institutionen
Sveriges arbetsmarknads- och integrationsminister har kallat gangsterrap för en reklampelare för gängkultur. Detta finns dock inget belägg för, menar Tea Fredriksson, forskare och lektor, i en intervju med Sveriges Radio.
- Kriminologiska institutionen är kritiska till regeringens förslag
Kriminologiska institutionen
Kriminologiska institutionen avvisar förslaget om att frihetsberövande påföljder för unga ska verkställas vid fängelser samt införandet av en ny fängelselag för unga. Institutionen instämmer i det särskilda yttrande som bilagts utredningen genom ledamoten Tove Björnheden, chefsjurist och bitr. avdelningschef vid Barnombudsmannen. Till dessa synpunkter, som kortfattat redogörs för inledningsvis, kan ytterligare invändningar göras. Kriminologiska institutionen är starkt kritiska till förslaget : "Det presenteras heller inget övertygande underlag som stärker antagandet att en sådan ordning skulle ha den önskade effekt på återfall som görs gällande". Slutsats "Kriminologiska institutionen avvisar förslaget om att frihetsberövande påföljder för unga ska verkställas vid fängelser samt införandet av en ny fängelselag för unga som framförs i betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga." Remissvaret har beretts av Tove Pettersson , professor. Kriminologiska institutionens styrelse har fattat beslut per den 2023-11-09. Läs hela remissvaret till SOU 2023:44 här. Andra remissvar från Kriminologiska institutionen: Kriminologiska institutionens remissvar SOU 2023:1 "Skärpta straff för flerfaldig brottslighet”. Kriminologiska institutionens remissvar: SOU 2022:70. ”En uppväxt fri från våld. En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn”. Kriminologiska institutionens remissvar på Ds 2022:12, "Vistelseförbud för barn". Du hittar alla våra remissvar här.
- Kriminologiska institutionen avvisar regeringsförslag
Kriminologiska institutionen
I ett förslag till lagrådsremiss ger regeringen förslag på hur reglerna för villkorlig frigivning kan skärpas. Kriminologiska institutionen avvisar dock förslaget i ett remissvar, och påpekar flera brister.
- Svensk kriminalpolitik: kunskap eller känsla?
Kriminologiska institutionen
Är det kunskap eller känsla som ligger till grund för våra riksdagspolitikers kriminalpolitiska beslut? Det ska Johan Edman, professor vid Kriminologiska institutionen, undersöka i ett nytt forskningsprojekt. Den svenska kriminalpolitiken utgår inte från vad forskning visar funkar. Dessutom har det blivit värre med åren – svenska politiker har blivit allt sämre på att lyssna till vetenskapen. Åtminstone är det en vanlig uppfattning bland forskare, menar Johan Edman. Han är i grunden historiker och sedermera professor i kriminologi.
- Johan Edman vinner Systembolagets kunskapspris
Kriminologiska institutionen
Edman vinner priset "för sin betydelsefulla och mångfacetterade forskargärning, som under två decennier fördjupat förståelsen av den svenska alkohol- och missbrukspolitikens idéhistoriska, institutionella och ideologiska grunder".
- Projekt om skulder och att upphöra med brott - intervju med Robin Gålnander
Kriminologiska institutionen
Projektet belyser sambandet mellan ekonomiska bekymmer och möjligheterna att lämna ett tidigare brottsligt liv. Projekt om skulder och att upphöra med brott - intervju med Robin Gålnander Robin Gålnander är en av tre forskare vid Kriminologiska institutionen som har tilldelats medel från NSfK (Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi). Projektet belyser sambandet mellan ekonomiska bekymmer och möjligheterna att lämna ett tidigare brottsligt liv. Vi har ställt några frågor till Robin om det nya projektet. Hur fick du idén till projektet? Det här projektet har ju vuxit fram ur mitt avhandlingsprojekt. Det dök upp massor med intressanta spår i intervjuerna som jag gjorde då - långt mycket mer än vad jag kunde belysa och diskutera inom ramen för avhandlingen. Hur kvinnorna hanterar skulder från sitt tidigare liv när de samtidigt försöker lägga det livet bakom sig var en sån extra spännande idé som jag ville följa upp noggrant. Det här projektet ger fina möjligheter att få göra det! Vad är syftet med projektet? Projektet fokuserar på hur ekonomiska bekymmer påverkar människors möjligheter att upphöra med brott. Det blir i praktiken en förlängning av mitt doktorandprojekt 'Maintaining Desistance' som avslutades 2020. Genom nya intervjuer med samma kvinnor ska det longitudinella projektet kasta ytterligare ljus på vilka möjligheter och problem som kvinnor ställs inför när de försöker närma sig det konventionella samhället och lämna ett liv i utanförskap, drogbruk och kriminalitet. Vad planerar du att göra inom projektets ramar? Under 2021 genomför jag nya intervjuer med samma kvinnor som jag redan träffat upprepade gånger sedan 2016. Det är oerhört värdefullt med longitudinell forskning som får följa människors liv över tid, och det har varit en stark upplevelse att få träffa dem allihop igen. Robin Gålnanders projekt heter “Debt and Desistance in the Welfare State - Women´s Experiences of Coping with Debt when Desisting from Crime” och pågår under perioden maj 2021 - november 2022.
- Invandrare och brott - ett av kriminologins mer utforskade områden
Kriminologiska institutionen
Felipe Estrada och Tove Pettersson i DN Kulturdebatt: Politiker blundar för forskning i debatten om brott och invandrare Frågan om invandare och brott är ett av kriminologins mer utforskade områden. Att påstå att man inte vet vilka åtgärder som krävs eller har vetenskapligt stöd för är alltså inget annat än politiskt spel, skriver Felipe Estrada och Tove Pettersson i Dagens Nyheter. Läs hela artikeln här
- Genusnormer vid upphörande av brott
Kriminologiska institutionen
I en ny artikel skriver Tove Pettersson om betydelsen av genus för kontrollen av brott och vägar ut ur brott. Genus är numera ett etablerat perspektiv på brott och brottslighet och det är en viktig del i att förstå såväl orsaker till brott som vem som utsätts för brott. Men allt mer lyfts även dess betydelse för vägar ut ur kriminalitet och för att förstå hur samhällets reaktioner på brott ser ut. I denna artikel i Tidsskrift för kriminalvård diskuterar Tove Pettersson betydelsen av genus för kontrollen av brott och vägar ut ur brott. Här kan du läsa artikeln i sin helhet.
- Medel till projekt om relationen mellan ordningsmakten och ungdomar med utländsk bakgrund
Kriminologiska institutionen
Leandro Schclarek-Mulinari vid Kriminologiska institutionen får forskningsmedel för projekt om interaktionen mellan polis, väktare, vakter och ungdomar med utländsk bakgrund. Vi har ställt några frågor till Leandro om det nya projektet Vad är syftet med projektet? Syftet med mitt forskningsprojekt är att undersöka interaktionen i utsatta områden mellan polisen, väktare och vakter respektive ungdomar med utländsk bakgrund. I min undersökning kommer jag att vara uppmärksam på dynamiken mellan och inom grupperna, fokuserad på frågor om brottslighet och viktimisering, samt skärningspunkten mellan offentlig och privat kontroll. Jag kommer anlägga ett särskilt intresse på spänningar och konflikter samt samarbeten och lösningsfokuserade strategier. Hur fick du idén till projektet? Delvis är projektet en fortsättning på mitt tidigare intresse för polisens arbete och frågor om rasism och diskriminering. I denna studie expanderar jag mitt fokus, från att enbart titta på polisen till att inkludera väktare och ordningsvakter. Jag expanderar också mitt intresse, från att tidigare i huvudsak varit upptagen av det som kan beskrivas som problem kopplade till "over-policing" till att nu även intresserad mig för teman kopplade till "under-protection" vilket fångas av betoningen på viktimisering. Vad planerar du att göra inom projektets ramar? Jag ska genomföra intervjuer med de olika aktörerna i fråga. Sedan ska jag också observera interaktionen där denna sker i utsatta områden. Dessa metoder kompletteras dessutom genom dokumentanalys.
- Felipe Estrada medverkar i en öppen onlinekurs MOOC
Kriminologiska institutionen
Epedimer och folkhälsa - Felipe Estrada pratar om brottslighet under pandemin Institutionen Folkhälsovetenskap har en öppen onlinekurs s.k. MOOC. Felipe Estrada pratar om brottslighet under covid-19 pandemin, se förläsningen
- Medel till projekt om traffickingoffers hjälpsökande beteende
Kriminologiska institutionen
Polina Smiragina-Ingelström är en av tre forskare vid Kriminologiska institutionen som har tilldelats medel för forskningsprojekt från NSfK (Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi). Projektet undersöker hur traffickingoffer söker hjälp och hur hjälpen som erbjuds kan förbättras. Vi har ställt några frågor till Polina om det nya projektet. Vad är syftet med projektet? Syftet med studien är att undersöka hur antaganden om offer och genus påverkar hur offer för människohandel söker hjälp. Projektet är en fallstudie som undersöker hjälpsökande beteende hos manliga och kvinnliga offer för människohandel i Finland och Sverige. Målet är att kunna se vad som hjälper eller hindrar hjälpsökandebeteende hos offer för människohandel, och att hitta vad som saknas i den hjälp som erbjuds i de två länderna. Hur fick du idén till projektet? Det är svårt att identifiera offer för människohandel, och det försvårar tillgången till post-traffickingassistans (hjälp efter att ha utsatts för människohandel). När offer väl har identifierats kan tillgången till hjälp vara en svår process, fylld med personliga, samhälleliga och rättsliga hinder. Mitt doktorandprojekt fokuserade på problemet med att manliga offer för människohandel är så osynliga. Inom det projektet utvecklade jag en modell för post-traffickingassistans som visade att det var många faktorer som påverkade hur män sökte hjälp. Alla dessa faktorer var genusbestämda. Eftersom min avhandling fokuserade på manliga offer ville jag utveckla analysen för att få med både manliga och kvinnliga offer, och för att se hur sociala konstruktioner av brottsoffer och kön påverkar hur traffickingoffer söker hjälp. Vad planerar du att göra inom projektets ramar? Jag vill ta reda på hur idén om offer för människohandel är socialt konstruerad och vilka konsekvenser dessa konstruktioner ger när det gäller vård, hjälp och hjälpsökande beteende. Därför kommer jag intervjua både offer för människohandel och anti-trafficking aktörer samt göra deltagande observationer på olika platser. Särskilt i de organisationer i Sverige och Finland där personer kan söka hjälp efter att ha utsatts för människohandel, så som internationella, statliga och icke-statliga organisationer mot människohandel. Jag hoppas att projektet ska bidra till både vetenskapen och policy samt överbrygga gapet mellan forskning och beslutsfattande. Polina Smiragina-Ingelströms projekt "Hjälpsökande beteende hos offer för människohandel: en fallstudie av Finland och Sverige" pågår under perioden april 2021 - mars 2022.
- Leder hårdare straff verkligen till mindre kriminalitet?
Kriminologiska institutionen
Felipe Estrada tillsammans med Alva Stråge pratar om hårdare straff Felipe Estrada, professor vid Kriminologiska isntitutionen, tillsammans med Alva Stråge, Dr i teoretisk filosofi Göteborgs universitet blir intervjuade i Studio Ankedot Lyssan till hela samtalet på Studio Anekdot, avsnitt Varför hårdare straff
- Forskningsmedel till Anita Heber och Tea Fredriksson
Kriminologiska institutionen
Projektet "Män som offer? Tre perspektiv på brottsofferskap under rättegångar" har tilldelats forskningsmedel från Brottsoffermyndigheten. Broffsofferfonden delar i vår ut nio miljoner kronor till projekt om brottsofferfrågor. Däribland tilldelas Anita Heber och Tea Fredriksson vid Kriminologiska institutionen medel för sitt projekt "Män som offer? Tre perspektiv på brottsofferskap under rättegångar". Såhär sammanfattar Anita och Tea projektet: Än idag förknippas ofta offerskap stereotypt med kvinnor, barn och äldre. När män utsätts för brott, och särskilt våldsbrott, kan det vara svårare för både männen och omgivningen att se dem som brottsoffer. Under en rättegång är det däremot centralt för en målsägande att framstå som ett offer för att förövaren ska bli dömd. Hur balanserar männen mellan att vara starka och självständiga å ena sidan, men trovärdiga som målsäganden å andra sidan? Att presentera sig själv som brottsoffer kan göras på många olika sätt och påverkas av en mängd föreställningar och bakgrundsfaktorer. Några av dessa analyseras i denna studie. När det gäller män som är offer för våldsbrott vet vi fortfarande ganska lite om hur nämndemän uppfattar dem under en rättegång. Hur bedömer nämndemännen manliga våldsbrottsoffers trovärdighet och tillförlitlighet? Rättegången är en speciell arena som har jämförts med en teaterföreställning: roller som offer och gärningsperson är kopplade till specifika förväntningar och föreställningar. Själva dramat äger rum på en viss scen en avgränsad tid, och agerandet bestäms av ett manus för hur de inblandade bör agera. Utifrån observationer av ett 20-tal rättegångar, och intervjuer med både nämndemän och målsäganden, analyserar den här studien spänningsfältet mellan maskulinitet och offerskap vid rättegångar. Genom studiens unika kombination av observationer och intervjuer undersöker vi dels rättegångens skådespel, och dels hur männen själva och nämndemännen upplever och uppfattar offerskap. Projektet bidrar med ny kunskap om män som offer och lyfter fram särskilda problem gällande mäns brottsofferskap under rättegångar. Vidare framhäver och ifrågasätter studien stereotypa föreställningar som dessa offer kan möta under rättegångar, och hur det påverkar nämndemännens uppfattningar om målsäganden. Projektet kan även bidra till mer rättssäkerhet under rättegångar och till att brottsoffer bemöts bättre. Läs mer på Brottoffermyndigheten
- Forskning kring invandring och brott
Kriminologiska institutionen
Idag släpper Brå en ny rapport om misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund. Här har vi samlat forskning från institutionen kring ämnet. Den ojämlika brottsligheten: Lagföringsutvecklingen i demografiska och socioekonomiska grupper 1973-2017 (Olof Bäckman, Felipe Estrada, Anders Nilsson och Fredrik Sivertsson, 2020) I denna rapport från Kriminologiska institutionen studeras lagföringsutvecklingen från 1970-talets mitt fram till år 2017. Genom att länka data från över 15 miljoner individer till lagföringsregistret har det för första gången i Sverige blivit möjligt att studera den långsiktiga brottsutvecklingen för olika grupper i samhället. Att studera utvecklingen efter kön, ålder, födelsekohort, utländsk och socioekonomisk bakgrund är också unikt i internationellt hänseende. Criminal convictions and immigrant background 1973–2017 in Sweden – have differences increased or declined? (Olof Bäckman, Felipe Estrada, Anders Nilsson och Fredrik Sivertsson, 2020) On criminal convictions and immigrant background: Criminal convictions and immigrant background – have differences increased or declined? (Felipe Estrada, 2021) Foreign background and criminal offending among young males in Stockholm (Amber Beckley, 2015) Immigration and crime in Sweden (kapitel i boken The Routledge Handbook on Crime and International Migration) (Amber Beckley, Johan Kardell, Jerzy Sarnecki, 2014) Crime as a Price of Inequality? The Gap in Registered Crime between Childhood Immigrants, Children of Immigrants and Children of Native Swedes (Martin Hällsten, Ryszard Szulkin, Jerzy Sarnecki, 2013) Utländsk bakgrund och registrerad brottslighet – överrepresentationen i den svenska kriminalstatistiken (Johan Kardell, 2011) I rapporten har Brå studerat skillnader i misstänkt brottslighet mellan personer som är 15 år eller äldre med inrikes respektive utrikes bakgrund. Studien är i huvudsak en beskrivande kartläggning. Här finner du Brå:s studie Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund