Sök
Du söker nu på webbplatsen "Kriminologiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 221-240 av 455 träffar
- Gästföreläsning: Vittorio Sassi
Kriminologiska institutionen
Vittorio Sassi, doktorand i kriminologi, Bocconi universitet, Milano, besöker Kriminologiska institutionen för en gästföreläsning. Föreläsning Datum: torsdag 24 april 2025 Tid: 13.00 – 14.30 Plats: C603 Läs mer på vår engelska sida. Viktig information inför besöket Eftersom vi har begränsat med platser önskar vi att personer som arbetar utanför Kriminologiska institutionen föranmäler sig genom att mejla seminarieansvarig Christopher Collstedt. Uppge vilket seminarium du vill delta vid, hur många platser du vill boka samt om du är intresserad av att ta del av eventuellt underlag. Anmäl dig här!
- Arbetsseminarium med Tove Pettersson & Maria Andersson Vogel
Kriminologiska institutionen
Tvångsomhändertaganden av ensamkommande unga pojkar - skydd eller crimmigration? Kommentatorer: Fredrik Sivertsson & Jonna Rennerskog Seminarium Datum: torsdag 17 februari 2022 Tid: 13.00 – 14.30 Plats: C603 Sammanfattning Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) möjliggör för samhället att med tvång omhänderta barn och unga då vårdbehovet anses omfattande men förutsättningar för vård på frivillig grund saknas. Omhändertaganden enligt LVU § 3 görs på grund av den unges egen beteendeproblematik och en relativt stor andel av dessa unga placeras sen på SiS särskilda ungdomshem. Det är med andra ord ett samhälleligt ingripande som befinner sig i gränslandet mellan stöd och disciplinering, mellan skydd och kontroll. De senaste åren har andelen ensamkommande ökat bland unga i samhällsvård, även bland de som tvångsomhändertas. Tidigare rapporter har pekat på att ensamkommande unga som placeras på SiS har mindre omfattande problematik jämfört med andra placerade och det har ifrågasatts om det är en lämplig placeringsform för denna grupp. Samtidigt är kunskapen om skälen för omhändertagande av ensamkommande fortfarande låg. I detta paper presenterar vi preliminära analyser av problembild och skäl för omhändertagande hos unga som omhändertagits på grund av egen problematik med särskilt fokus på de ensamkommande pojkarna i materialet. Analyserna bygger på material från en totalundersökning av Förvaltningsrättens domar och akter avseende samtliga § 3-omhändertagna unga (<18 år) under 2015–2016. Syftet med papret är att undersöka problembilder hos, och skäl för omhändertagande av, ensamkommande unga pojkar, hur det eventuellt skiljer sig mot övriga samt hur skäl och problembilder varierar inom gruppen.
- Projektseminarium
Kriminologiska institutionen
Mer information kommer snart Seminarium Datum: torsdag 24 mars 2022 Tid: 09.00 – 17.00 Plats: Information kommer senare
- Impacts of Armed Conflict on Birth Weight: Micro-Level Evidence from Colombia
Kriminologiska institutionen
Högre seminarium med: Signe Svallfors Department of Global Public Health, Karolinska Institutet Seminarium Datum: torsdag 5 maj 2022 Tid: 13.00 – 14.00 Plats: C603 Micro-level evidence on violence and anti-coca fumigation Läs abstraktet till seminariet här
- Den svenska ungdomsbrottsligheten
Kriminologiska institutionen
Bokrelease för Den svenska ungdomsbrottsligheten Evenemang Datum: torsdag 1 september 2022 Tid: 14.30 – 17.30 Plats: C603 Program: 14.30-15.00 Redaktörerna Janne – Bokens tillkomst Anders – Bokens bidrag med fokus på vad som är nytt Felipe – Ungdomsbrottslighetens utveckling 15.00-16.00 Fördjupning med två externa medförfattare Veronika Burcar Alm: Ungas utsatthet för brott Sven Granath: Gäng och skjutningar Cirka 16.00 Bubbel mingel - och boksignering 😊 17.30 ut på stan för de som så önskar för mat och/eller dryck. Välkomna!
- Offentliga samtal: Framtidens drogvärldar
Kriminologiska institutionen
Överklasslek och skjutningar idag, de utsattas bedövning igår – och i morgon vad? Inflytelserika beskrivningar av rusmedelskonsumtionens orsaker och konsekvenser har historiskt varit starkt färgade av tidens stora samhällsfrågor, där droger – eller ”knarket” – blivit ställföreträdande problem i diskussioner som handlar om helt andra saker. Vilka problembeskrivningar kommer att dö för gott, vilka nya kommer födas – och vilka döda kommer att återfödas? Seminarium Datum: torsdag 20 april 2023 Tid: 09.00 – 10.30 Plats: Sevenbomsalen på Stadsmuseet, Ryssgården Slussen, Stockholm Johan Edman, professor i kriminologi och docent i historia samt författare till boken ”Den nya berusningspolitiken” gästar seminarieserien Offentliga samtal, som anordnas av Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier. Här får forskare presenterar sina resultat kring ett aktuellt ämne och sedan möta praktiker i ett samtal inför en publik. Samtalet handlar denna gång om berusning och bedövning och om hur förändringar i hur vi använder droger kommer utmana politik, moral och rättsväsende. Förutom Johan deltar även bland annat Josefin Månsson, cannabisforskare och lektor i socialt arbete Stockholms universitet, medverkande i antologin ”Retreat or Entrenchment? Drug Policies in the Nordic Countries at a Crossroads”. Samtalet är kostnadsfritt men kräver bokning. Anmäl dig till seminariet om framtidens drogvärldar Läs mer om seminariet.
- Bokseminarium med Roland Paulsen, Lunds universitet
Kriminologiska institutionen
Roland Paulsen gästar Kriminologiska institutionen för att berätta om sin forskning om oro. Seminarium Datum: torsdag 16 februari 2023 Tid: 13.00 – 14.30 Plats: C603
- Diskret diplomati och praktiserandet av hemligheter inom transnationella tankesmedjor
Kriminologiska institutionen
Diskret diplomati och praktiserandet av hemligheter inom transnationella tankesmedjor - potentiella implikationer för klimatpolitik. Seminarium Datum: torsdag 25 maj 2023 Tid: 13.00 – 14.30 Plats: C603 Adrienne Sörbom, professor i sociologi vid Södertörns högskola kommer för att diskutera och presentera forskning kring diskret diplomati inom transnationella tankesmedjor och dess implikationer för klimatpolitik. Seminariet kommer att hållas på svenska.
- Disputation: Enes Al Weswasi, Kriminologiska institutionen
Kriminologiska institutionen
Enes Al Weswasi, doktorand vid Kriminologiska institutionen, försvarar sin avhandling med titeln The Impact of Incarceration: Quasi-Experimental Studies on Deterrence, Incapacitation, and Reintegration. Disputation Datum: fredag 13 juni 2025 Tid: 10.00 – 13.00 Plats: Albano, Hörsal 1
- Högre seminarium: Klimataktivism och hatbrott
Kriminologiska institutionen
Klimataktivism, demokratiska normer och miljörelaterade hatbrott står i fokus i torsdagens högre seminarium. Forskaren Fredrik von Malmborg visar hur klimatpolitiken formas i praktiken – och hur hat- och hotretorik kan påverka debatt och demokrati.
- ”Så hindrar vi dömda unga från att återfalla i brott"
Kriminologiska institutionen
DN DEBATT 19/9. En statlig utredning vill införa fängelser för ungdomar som begår allvarliga brott, i stället för de särskilda ungdomshem som finns i dag. Men för att minska återfallen inom denna grupp krävs omfattande satsningar på utslussning för att återanpassa de unga till ett liv i frihet, skriver Tove Pettersson, professor i kriminologi, i en ny ESO-rapport. Den 14 augusti överlämnade Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga sitt betänkande (SOU 2023:44) till regeringen. Utredningen föreslår genomgripande förändringar i bestraffningen av barn som begår mycket allvarliga brott. Några viktiga förändringar är att: ●avskaffa den slutna ungdomsvården och i stället döma barnet till fängelsestraff som avtjänas på särskilda ungdomsavdelningar vid vanliga fängelser ●utse en särskild koordinator vid Kriminalvården som följer barnet ●ålägga kommunens socialnämnd att utse en särskild handläggare för barnet ●bara i undantagsfall låta den nya fängelselagen för unga gälla för den som är (eller blir) 18 år under den tid som straffet avtjänas. Förslagen innebär på flera sätt ett skifte i synen på dessa barn. En stor andel av dem kommer att behandlas som vuxna under hela eller delar av fängelsetiden, trots att de var barn när brotten begicks. Läs hela artikeln hos Dagens Nyheter .
- Konsekvenser av fängelsestraff i Norden
Kriminologiska institutionen
I en ny forskningsöversikt sammanställer Susanne Alm, vid Kriminologiska institutionen, kunskap från studier av konsekvenser av fängelsestraff i de nordiska länderna. I samband med att rapporten släpps skriver Susanne tillsammans med Felipe Estrada också på DN debatt. Korta fängelsestraff är ett slöseri med resurser Så inleds debattartikeln i Dagens Nyheter skriven av Susanne Alm och Felipe Estrada, båda vid Kriminologiska institutionen, i samband med rapportsläppet. "Att grova våldsverkare ska sitta inlåsta är alla överens om. Men Sveriges fängelser fylls nu med helt andra grupper av brottsbelastade. En ny översikt av studier om fängelsets konsekvenser i Norden visar att anstalternas rehabiliterande insatser kan vara effektiva – men inte för alla, skriver sociologen Susanne Alm och kriminologen Felipe Estrada". Konsekvenser av fängelsestraff i Norden. (395 Kb) Läs hela debattartikeln hos Dagens Nyheter: Dagens Nyheter: Korta Fängelsestraff är ett slöseri med resurser 20240520 Läs även Kriminologiska institutionens debattartikel i SvD på samma ämne: Extrema kostnader för kriminalvården
- Ny professor vid Kriminologiska institutionen
Kriminologiska institutionen
Anita Heber har nyligen befordrats till professor i kriminologi vid Kriminologiska institutionen! Anita Heber , professor i kriminologi. Heber är född 1977 och disputerade i kriminologi vid Stockholms universitet med avhandlingen ”Var rädd om dig! Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och dagspress”. Hennes forskning handlar främst om brottsoffer, organiserad brottslighet och kriminalpolitik.
- Kriminolog till SVT: "Kan leda till att färre säger ifrån"
Kriminologiska institutionen
– Tyvärr kan det här leda till att vi får mindre av det vi behöver mer av – vuxna som säger ifrån, säger Felipe Estrada. Dödsskjutningen i Skärholmen har väckt stor oro i området. Brottet riskerar också att skapa ökad rädsla för att agera på ordningsstörningar, enligt Felipe Estrada Dörner, professor i kriminologi.
- Socialtjänstens arbete med brottsprevention - förutsättningar, arbetssätt och utfall
Kriminologiska institutionen
Fortes 24 miljoner i forskningsbidrag kommer att gå till ett forskningsprogram som i flera steg ska undersöka Socialtjänstens brottspreventiva arbete. Fortes, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd , rekordstora forskningsbidrag på 24 miljoner kommer att gå till forskningsprogrammet ”Socialtjänstens arbete med brottsprevention - förutsättningar, arbetssätt och utfall”. Programmet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Kriminologiska institutionen, institutionen för Socialt Arbete och Socialförvaltningen i Stockholms stad. Varför är den här typen av forskning viktig idag? "En utgångspunkt för programmet är det ökade trycket på socialtjänsten att arbeta med unga lagöverträdare som en konsekvens av uppmärksamheten kring den senaste tidens ökning av skjutningar. Under tiden som forskningen bedrivs kommer till exempel flera nya lagar att implementeras som ytterligare betonar socialtjänstens brottsförebyggande insatser. En annan utgångspunkt är att utnyttja och fördjupa det avtal om långsiktig strategisk samverkan i sociala frågor som finns mellan Stockholms stad och Stockholms universitet", skriver Julia Sandahl som är med och leder projektet tillsammans med Anna Kahlmeter, båda vid Kriminologiska institutionen. Det huvudsakliga målet med det samverkansavtalet är att föra samman forskning och praktik på prioriterade forskningsområden, där den geografiska närheten kan underlätta för samarbete. Socialtjänstens roll i relation till barn och unga som begår allvarliga brott har rankats högt som ett sådant prioriterat område.
- Kvinnor i gäng kan gå under radarn: ”Visiterar alla utom tjejen”
Kriminologiska institutionen
Maria Andersson Vogel, vid Kriminologiska institutionen, till SVT: "Generellt begår kvinnor i gäng inte de grova våldsbrotten, utan de har mer kringuppgifter som att förvara narkotika eller att agera alibi".
- Lagar kommer alltmer baseras på ideologi snarare än expertis
Kriminologiska institutionen
Ministrar styr allt oftare utredare genom en byråkratisk formulering. Och aldrig har formuleringen funnits med så ofta som nu. Det visar Arbetsvärldens granskning som intervjuat Henrik Tham, professor emeritus vid Kriminologiska institutionen. Artikeln centreras kring KOMMITTÉDIREKTIV - Kommittédirektiv är riktlinjer för de utredningar, eller kommittéer, som regeringen tillsätter. För några års sedan fanns knappt formuleringen. "Förra året dök den upp i tolv direktiv till statliga utredningar, vilket är fyra gånger så mycket som 2021, visar Arbetsvärldens genomgång av kommittédirektiv från de senaste tio åren. Under årets första kvartal har den hunnit dyka upp i fyra direktiv. I nästan samtliga fall är avsändare justitiedepartementet", Skriver Arbetsvärldens Sandra Lund. "Henrik Tham är professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, och tar därmed del av många förslag på lagändringar nu. Han har också noterat att formuleringen dykt upp, och säger att det började redan under förra regeringen."
- Brandtal
Kriminologiska institutionen
Maria Andersson Vogel och Felipe Estrada om några av vår tids mest brinnande frågor, i antologin Brandtal, Bokförlaget Atlas. Både Maria Andersson Vogel och Felipe Estrada har skrivit varsin text i antologin Brandtal som släpptes i förra veckan. "Antologin Brandtal består av ett fyrtiotal texter om vår tids brännande frågor skrivna med olika temperament, röst, ton och stil. Skribenterna är unga, äldre, kända, okända. De är forskare, har deltagit i Ortens bästa penna, är barnmorskor, lärare, författare, socionomer, jurister, diakoner, präster, ideellt arbetande och andra på olika vis kunniga och/eller verksamma inom samhälls sektorn", skriver Bokförlaget Atlas om boken. Mitt brandtal handlar om de tonårstjejer, ofta från arbetarklassen, som samhället dömer ut som störiga, struliga och ”fel” och därför hanterar med repressiva åtgärder. Jag har döpt texten till ”All makt åt brudarna” för att jag vill understryka hur viktigt det är att vi inte fråntar dessa tjejer makten över sina egna liv.
- Visitationszoner skadar polisen
Kriminologiska institutionen
Visitationszoner kommer inte vara slumpvis fördelat utan det kommer vara systematiskt snedfördelat mot vissa grupper, säger professorn Felipe Estrada till TT. Polisen har redan så stora befogenheter att regeringens förslag om visitationszoner blir ett slag i luften, anser kriminologen Felipe Estrada Dörner. – Jag tycker inte synd om några killar i Gucci-keps, men det kommer ha en negativ effekt på det brottsförebyggande arbetet.
- Tre nya forskningsprojekt på institutionen!
Kriminologiska institutionen
Grattis till Anita Heber, Anna Kahlmeter och Christoffer Carlsson vid Kriminologiska institutionen som alla blivit tilldelade forskningsmedel från Vetenskapsrådet. Nedan kan du läsa om de tre forskningsprojekten. Polisiärt arbete med gängavhopp: Utmaningar och möjligheter, Anita Heber och Anders Stenström Anita Heber bedriver forskningsprojektet tillsammans med Anders Stenström från Malmö universitet.