Vad hände med den äldre svenska hederskulturen i mötet med moderniteten? Den frågan undersöker Christopher Collstedt, med utgångspunkt i debatten om dueller och duellanter som fördes i svensk tidningspress från slutet av 1700-talet till 1900-talets början.
Kriminologiska institutionen har haft den första träffen med sin nya forskargrupp för kvalitativ kriminologisk forskning. Gruppen ska skapa ett forum där forskare och doktorander kan utbyta erfarenheter, diskutera metodfrågor och utveckla nya idéer tillsammans.
Nya befogenheter för brottsbekämpande myndigheter att ingripa i digitala miljöer kan göra det lättare att stoppa brott – men riskerar också att drabba människor som inte gjort något olagligt. I sitt remissvar varnar Kriminologiska institutionen särskilt för kombinationen av vaga gränser, långtgående ingrepp och svag oberoende kontroll.
Flera av förslagen i utredningen om mer flexibla regler för häktning och fängelsestraff riskerar att försvaga rättsskyddet för frihetsberövade personer. Det skriver Kriminologiska institutionen i sitt remissvar.
Fyra doktorander vid Kriminologiska institutionen disputerar inom loppet av sex veckor i höst. Det är ovanligt många – normalt hålls en eller två disputationer per år vid institutionen.
Albin Stenström, Maria Vogel och Tove Pettersson vid Kriminologiska institutionen har beviljats forskningsmedel från Vetenskapsrådet för projektet Barn i fängelse – En studie av överföringen av minderåriga lagöverträdare från Statens institutionsstyrelse till Kriminalvården.
I en ny vetenskaplig artikel presenterar Olof Bäckman och Lars Brännström tillsammans med universitetskollegor resultat från en studie som följt personer med erfarenhet av samhällsvård från födseln till pensionsålder.
Samtidigt som straffen för unga lagöverträdare skärps i Sverige visar en ny studie från Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet att en mindre ingripande reaktion på lindrig ungdomsbrottslighet inte ledde till fler återfall. Unga som i högre utsträckning fick åtalsunderlåtelse i stället för böter återföll inte oftare i brott.
Antalet sökande till kandidatprogrammet i kriminologi fortsätter att öka. Inför höstterminen 2026 sökte 3 639 personer till programmet – den högsta nivån sedan toppnoteringarna under pandemiåren 2020 och 2021.
.jpg)
Hur påverkar hårdare straff, fängelse och bilden av brottsligheten samhället? I fem korta filmer ger forskare vid Kriminologiska institutionen forskningsbaserade perspektiv på några av de frågor som diskuteras flitigt i svenska medier.
Forskningsprogrammet FUSS (Framtidens sociala arbete med substansbruk: klienter, vårdvägar, organisation och samverkan i ett föränderligt vårdsystem) pågår under sex år med syftet är att öka kunskapen om klienternas behov och vägar genom vårdsystemet för att kunna skapa mer tillgängliga och sammanhållna insatser.
Efter prisutdelningen i Stockholms stadshus besökte årets mottagare av Stockholmspriset i kriminologi Stockholms universitet för ett seminarium vid Kriminologiska institutionen.
