Sök
Du söker nu på webbplatsen "Historiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 241-260 av 448 träffar
- Öppna föreläsningar i historia på ABF-huset: Brita Planck
Historiska institutionen
"De svenska fideikommissens historia".
- Maritima seminariet: Jens Auer (Landesamt Mecklenburg-Vorpommern)
Historiska institutionen
"Guns, swords and ballast stones: Remains of Charles XII navy in German waters".
- Maritima seminariet: Kirsi Sonck-Rautio (Åbo universitet)
Historiska institutionen
"Knowing and narrating the Baltic sea - perspectives from coastal communities in Finland".
- Maritima seminariet: Margaret Hunt (Uppsala universitet)
Historiska institutionen
”Late seventeenth-century Swedish sailors’ letters: A lost emotional world”.
- Maritima seminariet: Riika Tevali (Helsingfors universitet)
Historiska institutionen
“Shipwrecks and trade - medieval and early modern maritime connectivity in the Finnish archipelago”.
- Maritima seminariet: Anna Brinkman (King’s College London)
Historiska institutionen
Bokpresentation: "Balancing Strategy, Sea Power, Neutrality and Prize Law in the Seven Years War (2024)".
- Maritima seminariet: Niklas Eriksson (SU/CEMAS)
Historiska institutionen
”Skeppet Falken 1631–1651, identifiering och fortsatta arkeologiska undersökningar”.
- Ny bok om Sveriges tidigmoderna regimskiften
Historiska institutionen
I början av augusti släpptes boken "Shifting Regimes. Political Disruption and Change in Early Modern Sweden" (Nordic Academic Press). Boken behandlar den svenska statsorganisationens utveckling under perioden 1538–1810. Shifting Regimes är resultatet av det femåriga forskningsprojektet ”Skiftande regimer. Representation, administration och institutionell förändring i Sverige, 1540–1810”, som bedrivits vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, av professorerna Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson och docent Joakim Scherp.
- Ny rapport om svensk forskning om Förintelsen
Historiska institutionen
Vetenskapsrådet har tagit fram en kartläggning över svensk forskning om Förintelsen och antisemitism. Klas Åmark, professor emeritus i historia, har genomfört kartläggningen.
- Fakta eller åsikt – spelar det någon roll?
Historiska institutionen
– Vad är det värsta som kan hända om folk blandar ihop åsikt och fakta? Frågan ställdes från den unga publiken på lunchpanelen Fakta vs. Åsikt som arrangerades av Forskarfredag den 27 september 2024. Svaret från panelen var i korta drag: folk kan dö. Det låter drastiskt, men Magnus Linnarsson, docent i historia, gav exemplet Sions vises protokoll: en antisemitisk pamflett som – falskeligen – utgavs för att vara bevis för en sionistisk konspiration och som eldat på antisemitism sedan sekelskiftet 1900. Ett mer nutida exempel handlade om politiska läger i vaccinfrågan i USA under covid-19. – Det var framför allt republikanska kretsar som var emot vaccin. Sedan har man kunnat se att områden i USA med stor andel republikaner också hade högre covidrelaterad dödlighet, sade Philip Pärnamets, senior forskningsspecialist i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet. Årligt arrangemang för att kommunicera forskning Forskarfredag äger rum årligen och är en del av European Researcher’s night. Evenemang äger rum över hela landet, och i Stockholm hölls aktiviteter på Vetenskapens hus och Alba Nova. Under dagen kunde allmänheten besöka både en rad föredrag, göra studiebesök i labb, och botanisera bland utställda forskningsprojekt på ett forskartorg. De forskningsområden som presenterades var främst knutna till naturvetenskapliga och ibland samhällsvetenskapliga ämnen. Genom sitt deltagande i lunchpanelen var Magnus Linnarsson en av få humanister på plats. – Det kändes viktigt att ha en humanist med, och visa att forskning kan vara något annat än experiment. Det är lätt att få uppfattningen att forskare är lika med vit labbrock, säger han.
- Vad vet vi om slaget vid Visby 1361?
Historiska institutionen
I avsnitt 59 av den engelskspråkiga podcasten ”A Flatpack History of Sweden” berättar Thomas Neijman, doktorand vid Historiska institutionen, om striden utanför Visbys murar sommaren 1361.
- Med fokus på Östersjön före Hansatiden
Historiska institutionen
I december hölls det elfte årliga mötet för det internationella forskningsnätverket The Austmarr Network.
- Furstliga föremål, forskning och förväntningar
Historiska institutionen
I en lång och personlig intervju i tidningen Curie berättar My Hellsing, forskare vid Historiska institutionen, om hur hennes historieintresse väcktes, vägen till doktorsexamen och hur hon vill jobba med att nå ut med sin forskning till en bredare publik. Läs hela intervjun i Curie här
- Välkomna Emma Flärd och Wilhelm Ljungar, nya doktorander i historia!
Historiska institutionen
Den 1 september började Emma Flärd och Wilhelm Ljungar sina doktorandstudier vid Historiska institutionen. Därmed startar också två nya forskningsprojekt med helt olika fokus.
- Välkommen Martin Skoglund, ny postdoktor!
Historiska institutionen
Martin Skoglund är ny postdoktor inom forskningsprojektet ”Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen circa 1500–1900”.
- Rapport från doktorandseminarium med Cambridge Universitet
Historiska institutionen
I maj i år arrangerade medeltidsforskarna Kurt Villads Jensen från Stockholms universitet och Nora Berend från Cambridge University ett gemensamt doktorandseminarium för doktorander inom historia från de båda universiteten. Seminariets fokus var medeltidshistoria men även doktorander med inriktning på andra tidsperioder var inbjudna, bland dem Julia Sahlström, doktorand vid Stockholms universitet, som har skrivit en rapport från seminariet.
- Tysklands relation till Ryssland och Ukrainas neutralitet
Historiska institutionen
Historiska institutionens forskare medverkar i nyhetssändningar med anledning av kriget i Ukraina. Professor Aryo Makko deltog i SVT:s studiosamtal om Tysklands relation till Ryssland och professor Leos Müller diskuterade vad neutralitet skulle kunna innebära för Ukraina i Deutsche Welle, DW News program The day.
- På praktik i Andersonville, Chicago
Historiska institutionen
När Wilhelm Stålhane Bünger fick reda på att Kandidatprogrammet i historia inkluderade tio veckor praktik så visste han direkt att han ville göra sin praktik utomlands. Och så blev det. Under vårterminen 2024 har han fått pröva på museiarbete på the Swedish American Museum i Andersonville, Chicago.
- Birgit Tremml-Werner i beredningsgrupp för internationell postdok
Historiska institutionen
Birgit Tremml-Werner har blivit invald till Vetenskapsrådets beredningsgrupp för internationell postdok hösten 2024. Utlysningen, som är återkommande, är för VR:s karriärstöd för nydisputerade forskare med doktorsexamen från svenska universitet. Bidraget syftar till att unga forskare ska utöka sin kompetens genom att arbeta utomlands. – Förutom att en internationell postdok är mycket prestigefyllt är det ett utmärkt tillfälle att lära sig om forskningstraditioner genom att delta i en utländsk forskningsmiljö och bredda horisonten och språkkompetens, säger Birgit.
- Hur lika eller olika är egentligen Europas länder idag?
Historiska institutionen
Det började som en idé till en, eller ett par, ”understreckare” i Svenska Dagbladet men kom att växa till en omfattande statistisk kartläggning av 31 europiska länder. Utifrån 50 olika variabler har Fredrik Charpentier Ljungqvist jämfört skillnader och likheter mellan länderna, och hur dessa förändrats sedan millennieskiftet. Han blottlägger snabba förändringar i Europa och en hel del saker som säkert förvånar många. Och projektet blev definitivt för stort för en ”understreckare”. Fredrik Charpentier Ljungqvist är professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet och han har länge varit intresserad av statistik – inte minst i kartform. – Att jämföra variabler som urbaniseringsgrad, näringsstruktur, inkomstnivå, utbildningsnivå och graden av jämställdhet mellan könen – det säger mycket om ett samhälle.